| 1. |
- Blanck, Sara, et al.
(författare)
-
SO för lärare 1 - 3
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det centrala innehållet i läroplanen för SO-ämnena i årskurs 1–3 presenteras under fyra rubriker: Att leva tillsammans, Att leva i närområdet, Att leva i världen och Att undersöka verkligheten. Dessa rubriker kan tyckas inbegripa allt och intet, och som lärare kan det därför vara svårt att få grepp om både detaljer och övergripande teman. Under varje rubrik i det centrala innehållet finns en rad olika moment och i den här boken får läraren hjälp att bena ut vad dessa innebär och hur de kan behandlas i undervisningen. De fyra SO-ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap bidrar på olika sätt till att utveckla kunskaper om samhällen och människors gemensamma liv. Det finns många sätt att knyta samman dessa ämnen i SO-undervisningen, men eleverna behöver också tidigt bekanta sig med de olika ämnenas innehåll och grund. Boken innehåller ett kapitel per ämne, och ett avslutande kapitel om ämnesövergripande undervisning. Varje kapitel berör ämnets historia, hur ämnet beskrivs i Lgr11 rörande bland annat mål, centralt innehåll och kunskapskrav, ämnets centrala begrepp samt vad som kan vara viktigt att tänka på i undervisningen. Den här boken är tänkt att inspirera blivande lärare att utveckla en SO-undervisning för årskurs 1–3 där SO-ämnenas specifika innehåll och frågor synliggörs, samtidigt som deras innehåll ses i ljuset av varandra. En sådan undervisning kan skapa en gemensam plattform för en bred och djup samhällsorienterande kunskap. Bokens författare har alla erfarenhet av att arbeta som lärare. De är verksamma i lärarutbildning, i forskning som rör lärande och undervisning, samt i arbete för att utveckla undervisningsmetoder.
|
|
| 2. |
- Blanck, Sara, 1980-, et al.
(författare)
-
SO för lärare 1-3
- 2019
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det centrala innehållet i läroplanen för SO-ämnena i årskurs 1-3 presenteras under fyra rubriker: Att leva tillsammans, Att leva i närområdet, Att leva i världen och Att undersöka verkligheten. Dessa rubriker kan tyckas inbegripa allt och intet, och som lärare kan det därför vara svårt att få grepp om både detaljer och övergripande teman. Under varje rubrik i det centrala innehållet finns en rad olika moment och i den här boken får läraren hjälp att bena ut vad dessa innebär och hur de kan behandlas i undervisningen.De fyra SO-ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap bidrar på olika sätt till att utveckla kunskaper om samhällen och människors gemensamma liv. Det finns många sätt att knyta samman dessa ämnen i SO-undervisningen, men eleverna behöver också tidigt bekanta sig med de olika ämnenas innehåll och grund. Boken innehåller ett kapitel per ämne, och ett avslutande kapitel om ämnesövergripande undervisning. Varje kapitel berör ämnets historia, hur ämnet beskrivs i Lgr11 rörande bland annat mål, centralt innehåll och kunskapskrav, ämnets centrala begrepp samt vad som kan vara viktigt att tänka på i undervisningen.Den här boken är tänkt att inspirera blivande lärare att utveckla en SO-undervisning för årskurs 1-3 där SO-ämnenas specifika innehåll och frågor synliggörs, samtidigt som deras innehåll ses i ljuset av varandra. En sådan undervisning kan skapa en gemensam plattform för en bred och djup samhällsorienterande kunskap
|
|
| 3. |
- Holmqvist Lidh, Carina
(författare)
-
Representera och bli representerad : Elever med religiös positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan lärare på bästa sätt möta elever med religiös positionering i religionskunskapsklassrummet? Hur kan undervisningen utformas för att ge religiösa traditioner en framställning som elever med religiös positionering kan acceptera, relatera till och kanske också lära nytt av?Den här religionsdidaktiska studien handlar om hur elever som positionerar sig inom muslimsk, kristen, buddhistisk och judisk tradition talar om skolans religionskunskapsundervisning. Studien berör tre teman. För det första undersöks mötet mellan undervisningsinnehåll och elevernas erfarenheter av sin egen religiösa tradition och tro. För det andra riktas uppmärksamheten mot hur eleverna talar om sina erfarenheter av att vara eller att förväntas vara representant för sin egen tradition i undervisningen. Ett tredje tema handlar om hur eleverna beskriver ramar och förutsättningar för religionskunskapsundervisningen. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. Resultaten visar bland annat att eleverna har svårt att känna igen och relatera till sin egen tradition i undervisningen. De befarar att undervisningen snarare förstärker än dekonstruerar stereotypa föreställningar om religion och religiöst liv.
|
|
| 4. |
- Lilliestam, Anna-Lena, et al.
(författare)
-
Lågstadielärare talar om sin undervisning i de samhällsorienterande ämnena
- 2020
-
Ingår i: Nordidactica. - Karlstad : CSD Karlstad. - 2000-9879. ; :2020:2, s. 48-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The syllabus for the social study subjects (geography, history, civics, and religious education) in Swedish Lower Primary school prescribes work both with a traditional content, (i.e. maps, the Stone age, who decides in our society, why do we celebrate Christmas) and work to get the pupils to embrace values and norms that are desirable in a democratic society. This study explores the goals thirteen Swedish Lower Primary school teachers express concerning their teaching in geography, history, civics, and religious education and how they balance between aspects of substantive knowledge and the fostering aspects of these subjects. The results are discussed in relation to selective traditions in Swedish school. The teachers express a traditional view of the subjects and there are few indications of the domain-specific abilities required in the syllabus. There are considerable differences between how the teachers value the importance of the different subjects and the different substantive contents within the subjects. This indicates that there also are differences in how they carry through their teaching. There are also differences in how the teachers balance between the substantive and fostering aspects of the subjects. Some teachers stress the importance of working with the substantive content of the subjects, while others express the view that these subjects only consist of the fostering aspects and has no substantive knowledge at all. The analysis shows strong influence from the progressivistic tradition on the teachers’ reasoning. They stress the importance of paying attention to the pupils’ prior experiences and to adjust the teaching to the educational needs of their pupils, especially concerning the work with values and norms. All the teachers want to foster the pupils to embrace democratic values and norms for living together in a classroom and in the society as a whole. In addition, the teachers working with pupils of foreign background aim at enhancing their pupils’ pride of themselves and their background, as well as their integration into Swedish society, by promoting equality between the sexes, tolerance between different religions and different ethnic groups. Doing this, they hope to counteract criminality and gangs.
|
|
| 5. |
- Lilliestam, Anna-Lena, 1952, et al.
(författare)
-
Lågstadielärare talar om sin undervisning i de samhällsorienterande ämnena
- 2020
-
Ingår i: Nordidactica. - 2000-9879. ; 10:2, s. 48-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln beskriver en intervjustudie med tretton legitimerade och erfarna lågstadielärare om deras undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Ett centralt tema är spänningen mellan dessa ämnens kognitiva ämnesinnehåll och de fostrande aspekterna och hur lärarna balanserar mellan dessa poler. Några lärare beskriver ett stort arbete med kunskapsinnehållet i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, medan andra förnekar att det finns något kunskapsinnehåll i ämnena alls, utan menar att det enbart är fostran och socialisation. De lärare som har en majoritet elever med utländsk bakgrund beskriver ett arbete med att främja "svenska" värden av jämställdhet och tolerans mellan olika grupper. Materialet undersöks också med fokus på svenska skolans selektiva traditioner. Delvis i kontrast mot styrdokumentens intentioner framträder en klassisk bildningstradition och progressivistiska idéer om vikten att utgå från elevernas erfarenhetsvärld.
|
|
