| 1. |
- Andersson, Helena, 1961-
(författare)
-
Möten där vi blir sedda : en studie om elevers engagemang i skolan
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- AbstractThis thesis concerns students’ engagement with school. In Sweden there are as many as 17,5 % of the students, who after year nine do not get the grades in order to be admitted to the national program at the upper secondary school. In this thesis, Students’ experiences are focused in order to understand engagement with school. The study is grounded in a socio cultural perspective on learning where learning is considered to originate from social actions, as well as theoretical perspectives on engagement. In the thesis learning is seen as development not as a process within the child but rather as development that takes place when the child participates in practices within their cultural community and in relations with others. Learning is looked upon as a perspective where the context of our lived experience of participation in the world is important. Learning should be seen as social participation. This kind of participation does not only shape what we do but also who we are and who we can become. In this thesis the concept of engagement is considered as both the wanting to do something, and what the student actual do, the agency of the student. An exploratory sequential mixed method has been used in the data collection, mainly with a student perspective. This means that both quantitative and qualitative methods of collecting and analyzing data has been used to be able to answer the research questions. The overall aim of the thesis is to contribute with knowledge about students’ engagement in school by identifying aspects that influence the engagement.The thesis consists of three different studies. One quantitative study, where 1298 student participated in a survey concerning student engagement with school, which was followed by two qualitative studies, where the descriptive analysis was broadened with interviews, one with students and teachers in two different classes and one with students from eight different schools. Apart from that, students have written reflections on how they experience their learning environments in school. The discussion concerns whether students in year seven are engaged with their school, both according to the psychological and according to the cognitive engagement. The discussion also concerns what aspects of engagement students and their teachers in two highly engaged classes have experienced. In the study students with different socioeconomically and cultural backgrounds take part. The concepts of students’ participation and influence in their schoolwork is also discussed.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Holmqvist Olander, Mona
(författare)
-
Lärandeobjekt och kritiska aspekter
- 2013
-
Ingår i: Learning study i förskolan. - Lund : Studentlitteratur. ; , s. 119-128
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Svederberg, Eva, et al.
(författare)
-
Hållbar lärare i en hållbar skola
- 2011
-
Ingår i: Skolan och läraruppdraget. - Lund : Studentlitteratur. ; , s. 287-300
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid en högskola med lärarutbildning väcks frågor kring varför ännu en reform ska genomföras. Varför fanns det inga möjligheter att råda bot på bristerna i den befintliga utbildningen så att den uppfyller kraven? Andra röster menar att det är bra med en genomgripande reform så att lärarutbildningen kan förnyas från grunden. Samhället förändras och det vore befängt att tro att lärarutbildningen skulle bestå över tid. Och vad menas med hållbar i ett sådant perspektiv? Är det ens önskvärt eller möjligt med en hållbar lärarutbildning? Det beror på vad vi lägger i ordet hållbar. Den grundläggande innebörden i "hållbar" i diskussionen i samhället idag handlar om hänsyn till ändliga resurser. På en arbetsplats innebär ett hållbart arbetssystem att mänskliga resurser inte förbrukas, utan återskapas. Skolan som en hållbar arbetsplats för lärare och andra pedagoger förutsätter en balans mellan lärares resurser och arbetets krav, mellan lärarens fysiska och känslomässiga behov och lärararbetets möjligheter. Målet är hållbara lärare i en hållbar skola där arbetet är en källa till kreativitet och glädje, där lärares intellektuella och kreativa resurser kontinuerligt återskpas.
|
|
| 5. |
- Alkhede, Maria, et al.
(författare)
-
Preschool children’s discernment of different forms of numbers
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to describe in what way preschool activities contribute to the development of children's knowledge of different forms of numbers; symbols, ordinal and cardinal. Video -recordings from three different groups of preschool children age d 3 to 5 years old have been analyzed based on variation theory (Marton, 2015) to describe the children’s discernment of numbers. The activities were planned and enacted by preschool teachers. The teachers’ intentions were to teach the children numerosity (Hannula - Sormunen et.al., 2016). The activities offered learning possibilities during the activities, e.g. to sort digits by magnitude, value or just to match symbols. The video -recordings were analyzed to capture what as- pects of the numbers the children were offered to discern, and what aspects were not offered to discern during the different activities. Simultaneous discernment of numbers in different forms are important for children’s future mathematical performance (Hannul- Sormunen et.al., 2015). The fi ndings unveil the teachers’ challenges to design preschool activities offering children simultaneously discernment of num- bers’ different forms. The activities mainly make the children discern numbers as symbols to match or as magnitude, while the cardinal form occurred only to a limited extent.
|
|
| 6. |
- Alkhede, Maria, 1961, et al.
(författare)
-
Preschool Children’s Learning Opportunities Using Natural Numbers in Number Row Activities
- 2021
-
Ingår i: Early Childhood Education Journal. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1082-3301 .- 1573-1707. ; 49, s. 1199-1213
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study analysed how preschool teachers differently enacted the same mathematical activity for preschool children to discern numbers, and how thisaffected the children’s learning opportunities during the activity. The analysis was based on variation theory and Chi’s taxonomy of learning activities. Two Swedish preschool teachers’ enactment of the same mathematical activity for 27 children aged 4–6years was studied. Video recordings of what the children were offered to discern were used in the analysis. The results indicate that variations in how the teachers chose to enact the activity produced two different learning opportunities for the children. Differences in what aspects were made discernible were closely linked to the characteristics of the activity implemented. The enactments differed even if the same game was chosen and the sameamount of time was used in the play-based activity. In one preschool group, there were few opportunities to discern more than the nominal form of numbers; the other preschool group had an activity focused on all number forms simultaneously. In addition, in the latter group, the children had the opportunity to develop equinumerosity. The results suggest that the activity with limited variation was more appropriate for learning with undeveloped knowledge; the children with more developed understanding required a more varied design. This study contributes to the knowledge of how the design of an activity affects children’s learning differently, which is important when planning learning-based preschool activities. © 2020, The Author(s).
|
|
| 7. |
- Anderson, Lotta, et al.
(författare)
-
Universitetsutbildares upplevda kompetens för att undervisa studenter i behov av pedagogiska anpassningar i sin studiesituation
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008/09:8) fastslås att personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning. Även i Malmö högskolas policy dokument (2016-2018) inkluderas ett förhållningssätt som ska byggas på mångfald. I studenters rättigheter och skyldigheter (Mah, 2011) eftersträvas en arbetsmiljö som stödjer studenters lärande och främjar deras fysiska och psykiska hälsa. I studenthälsans undersökning ”Hur mår våra studenter” (Mah, 2015) pekar resultaten på att en eller flera funktionsnedsättningar skulle kunna vara en riskfaktor i vissa avseenden. Vidare att funktionsnedsättning minskar sannolikheten för att uppleva sig klara av sina studier och ökar sannolikheten för att uppleva sig trakasserad och diskriminerad. Larsdotter Frid och Krantz (2012) visar att det är problematiskt att tillgängliggöra den konkreta undervisningssituationen för studenter med funktionsnedsättning. Syfte: Med detta som bakgrund finns det ett behov av att kartlägga och identifiera universitetsutbildares upplevda och uttryckta behov av kompetens avseende t.ex pedagogiska anpassningar av studenters studiesituation. Metod: En webenkät skickades ut till 2 fakulteter vid ett lärosäte (A) och en vid en fakultet vid ett annat lärosäte (B). Totalt svarade 131 (svarsfrekvens). Pågående analyser kvalitativa såväl som kvantitativa (SPSS). Resultat: Det finns tendenser som uppvisar en skillnad i upplevd kompetens mellan lärosäten där en större andel anställda vid lärosäte B uppger både högre och lägre kompetens jämfört med anställda vid lärosäte A. Anställda vid lärosäte A tenderar att uppge ett större kompetensutvecklingsbehov när det gäller studenter i behov av anpassningar av studiesituationen. När den egna kompetensen skattas högt tenderar behovet av kompetensutveckling också skattas högt (73%) bland anställda vid lärosäte A medan anställda vid lärosäte B skattar lågt kompetensutvecklingsbehov (39 %). Anställda vid båda lärosätena uppger god kännedom om styrdokumenten. När det gäller kompetens om olika funktionsnedsättningar skattar anställda vid lärosäte B högre kompetens än anställda vid lärosäte A oavsett funktionsnedsättning. Störst skillnader ses i kompetens gällande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt hörsel-, och synnedsättningar. Diskussion/implikationer: Tolkning av materialet pågår.
|
|
| 8. |
- Arenhill Beckman, Madeleine
(författare)
-
En ung mans berättelse om Aspergers syndrom
- 2011
-
Ingår i: Skolan och läraruppdraget. - Lund : Studentlitteratur. ; , s. 135-151
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Arenhill Beckman, Madeleine, et al.
(författare)
-
Lärande på fritidshemmet
- 2011
-
Ingår i: Skolan och läraruppdraget. - Lund : Studentlitteratur. ; , s. 41-52
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
