| 1. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Affiliatenätverkens marknadsrättsliga ansvar och andra mellanhänders omsorgsplikter i det digitala reklamlandskapet
- 2018
-
Ingår i: Ny juridik. - Stockholm. - 1400-3007. ; :2, s. 47-63
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den teknologiska utvecklingen har medfört ett förändrat reklamlandskap med nya marknadsföringsmetoder. En av de nya metoderna utgör användningen av s.k. affiliatenätverk som fungerar som en förmedlare mellan annonsörer och ägare av digitala kanaler. Affiliatenätverkens och andra mellanhänders tjänster är i grunden helt legitima. Samtidigt försvårar användningen av dessa nya metoder försök att motverka förekomsten av otillbörlig marknadsföring i det nya digitala reklamlandskapet. Av den anledningen inställer sig frågan vem som bär ansvaret för eventuell otillbörlig marknadsföring som förekommer inom ramen för den här typen av samarbeten. I denna artikel analyseras och diskuteras mellanhänders marknadsrättsliga ansvar.
|
|
| 2. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Corporate Social Responsibility – en marknadsrättslig fråga?
- 2017
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; 2017-18:2, s. 321-342
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konsumenterna blir alltmer medvetna om vilka samhälleliga konsekvenser olika konsumtionsvanor får. I samma takt integrerar företagen ett hållbart förhållningssätt till affärer i sina strategier, ökar sitt frivilliga engagemang och utvecklar grundläggande etiska standarder som ska respekteras oavsett var i världen de verkar. Denna utveckling beskrivs oftast med begreppet "Corporate Social Responsibility" (CSR) – man talar om att företag har ett socialt ansvar. Den här artikeln undersöker huruvida företagens frivilliga engagemang kan få marknadsrättsliga implikationer. Artikeln behandlar bl.a. följande frågor:Vilka åtgärder i samband med CSR utgör överhuvudtaget "marknadsföring"?När kan CSR-åtgärder som utgör marknadsföring vara vilseledande? Kan den allmänna generalklausulen i 5 § marknadsföringslagen tillämpas på CSR?Som en konsekvens mynnar undersökningen ut i de mer övergripande frågorna om CSR tillhör den affärsetiska eller den affärsjuridiska sfären samt om frivilliga CSR-policyer eller CSR-uppförandekoder kan ges en bindande rättsverkan med hjälp av marknadsföringslagen eller inte.
|
|
| 3. |
- Holtz, Hajo Michael, et al.
(författare)
-
Datadelning enligt dataskyddsförordningen : En översikt (del 1)
- 2023
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Stockholm Law Faculty's Trust Fund for Publications. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 295-324
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Enligt en aktuell kartläggning av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utgör datadelning en av de frågor som av innovationsaktörer i Sverige uppfattas medföra flest rättsliga utmaningar vid utvecklingen av nya produkter eller tjänster.De rättsliga utmaningar som IMY har identifierat avseende datadelning upplevs av aktörerna som många, komplexa och handlar inte om enskilda bestämmelser, utan om en generell oklarhet kring hur dataskyddsförordningen ska tolkas och tillämpas, främst i samband med utvecklingen av AI. Utmaningarna vid datadelning bör dock vara teknikoberoende och lika aktuella även i andra sammanhang, förutom AI-utvecklingen, med tanke på ambitionen att skapa en ”genuin inre marknad för data” inbegripet personuppgifter. Syftet med den här undersökningen är att översiktligt kartlägga dataskyddsförordningens rättsliga implikationer för delning av data, under vilka förutsättningar delning av data kan vara tillåten och vad innovationsaktörer bör beakta från ett dataskyddsperspektiv, utan att ge en allomfattande bild av temat datadelning.
|
|
| 4. |
- Holtz, Hajo Michael, et al.
(författare)
-
Datadelning enligt dataskyddsförordningen – En översikt (del 2)
- 2023
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Stockholm Law Faculty's Trust Fund for Publications. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :3, s. 419-450
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Enligt en aktuell kartläggning av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utgör delning av data en av de frågor som av innovationsaktörer i Sverige uppfattas medföra flest rättsliga utmaningar vid utvecklingen av nya produkter eller tjänster. I den mån den data som ska delas innehåller personuppgifter omfattas delningen av förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, den allmänna dataskyddsförordningen. Syftet med den här undersökningen är att översiktligt kartlägga förordningens rättsliga implikationer för delning av data, under vilka förutsättningar delning av data kan vara tillåten och vad innovationsaktörer bör beakta från ett dataskyddsperspektiv. Syftet är inte att ge en allomfattande bild av fenomenet, eftersom det har beröringspunkter med flera aktuella och komplexa samhällsutvecklingar, förutom AI också sakernas internet (Internet of Things, IoT) och stora datamängder (Big Data). Frågan om datadelning kan dessutom bedömas olika beroende på vem som är datainnehavaren och vem som är mottagaren. På grund av sin omfattning är den föreliggande undersökningen uppdelad i två delar och den här artikeln utgör del 2.I del 1 har dataskyddsförordningens tillämpningsområde vid delning av data undersökts, vad som utgör personuppgifter i större datamängder samt hur dataskyddsförordningen ser på anonymisering, användningen av syntetiska data och federerad maskininlärning. Del 1 täckte även de viktiga frågorna vem som kan anses vara personuppgiftsansvarig vid datadelning samt vilka som kan vara de lagliga grunderna för delning av data i enlighet med artikel 6 i dataskyddsförordningen. Del 2 av den här översikten fortsätter nu med att undersöka lagligheten av datadelning i enlighet med de grundläggande principerna i artikel 5 samt kraven i artikel 9 i dataskyddsförordningen såvitt avser särskilda kategorier av personuppgifter. Del 2 analyserar sedan de registrerades rättigheter och frågan vilka undantag från dessa som kan vara tillämpliga i samband med delning av data. Den här artikeln avslutas med en översiktlig undersökning av övriga skyldigheter som följer av personuppgiftsansvaret vid datadelning samt en sammanfattning av de huvudsakliga slutsatserna.
|
|
| 5. |
- Holtz, Hajo Michael, et al.
(författare)
-
Dataskyddsförordningen : det digitala årtiondets drottning
- 2023
-
Ingår i: Dataskyddet 50 år. - Visby : eddy.se. - 9789189840027 ; , s. 379-396
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En stark och sammanhängande ram för dataskyddet inom EU är en förutsättning för att skapa den tillit som behövs för att utveckla den digitala ekonomin över hela den inre marknaden. Dataskyddsförordningen måste därför ses i ett sammanhang med andra rättsakter som är en del i förverkligandet av strategin att utveckla en digital inre marknad, bl.a. regler avseende ansvaret för leverantörer av förmedlingstjänster (förordningen om digitala tjänster, DSA), regler avseende centrala plattformstjänster (förordningen om digitala marknader, DMA) samt regler avseende en ram för dataförmedlingstjänster och dataaltruism (dataförvaltningsförordningen, DGA). I det här bidraget ges en överblick över hur dataskyddsförordningen förhåller sig till några av de nya rättsakterna inom den digitala inre marknaden, nämligen DMA, DSA och DGA.
|
|
| 6. |
- Holtz, Hajo Michael, et al.
(författare)
-
Dataskyddsförordningen - det digitala årtiondets drottning
- 2023
-
Ingår i: Dataskyddet 50 år : Historia, aktuella problem och framtid - Historia, aktuella problem och framtid. - 9789189840027 ; , s. 379-396
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Den nya allmänna dataskyddsförordningen – några anmärkningar
- 2018
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 240-264
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När EU:s allmänna dataskyddsförordning ersätter den svenska personuppgiftslagen i maj 2018 kommer det innebära påtagliga förändringar. Redan rättsformen EU-förordning utgör en relevant förändring, samtidigt som flera konceptuella nyheter införs. Hur dataskyddsförordningen faktiskt kommer att tillämpas i samtliga medlemsstater kan dock vid denna tidpunkt inte sägas definitivt, då den ger utrymme för många olika tolkningsmöjligheter. Den här artikeln analyserar några utvalda bestämmelser i dataskyddsförordningen och försöker att i det sammanhanget diskutera eventuella frågor.
|
|
| 8. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Det marknadsrättsliga ansvaret för länkar på Internet
- 2017
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 106-123
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillhandahållande av länkar som ett fenomen på Internet har sysselsatt immaterialrättsjurister i många år. Fokus vid den juridiska bedömningen av detta fenomen har hittills legat på upphovsrätten. Den här artikeln intar i stället ett marknadsrättsligt perspektiv och försöker på det sättet att komplettera bilden. Artikeln ger svar på frågorna om användningen av länkar i sig kan vara otillbörlig och huruvida marknadsföringslagen reglerar ett ansvar för material som en näringsidkare hänvisar till via länkar.
|
|
| 9. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Die AGB-Kontrolle im Wettbewerbsrecht : Zugleich ein Beitrag zum Verhältnis von UWG und dem Recht der Allgemeinen Geschäftsbedingungen
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Tyskland regleras allmänna villkor i standardavtal (tyska Allgemeine Geschäftsbedingungen) av avtalsrätten, närmare bestämt §§ 305–310 i tyska civillagen (BGB). Lagen ställer bland annat krav på innehållet i allmänna villkor. Som en del av avtalsrätten har dessa bestämmelser endast effekt på avtalsparterna och påverkar formellt inte tredje part. Tredje parter skulle dock kunna påverkas av allmänna villkor i standardavtal. I praktiken kan detta bli relevant i konkurrenssituationer där standardavtal inte överensstämmer med lagkraven och därmed kan anses vara olagliga. När företag konkurrerar med varandra kan frågan ställas om en konkurrent som inte är part i avtalet kan åberopa rättsmedel mot det företag som använder olagliga avtalsvillkor i sina standardavtal. Användningen av olagliga allmänna villkor kan ge konkurrensfördelar eftersom de rationaliserar avtal och överför risk till avtalsparter utöver vad som är tillåtet enligt lagen. Ett möjligt rättsmedel finns i den tyska marknadsföringslagen, lagen mot otillbörlig konkurrens (UWG), nämligen ett föreläggande om att upphöra med den otillbörliga affärsmetoden.Det har emellertid varit kontroversiellt om det finns en rättsgrund för en talan av konkurrenter. En rättsgrund som ligger nära till hands är den s.k. lagstridighetsprincipen som undersöks närmare i denna avhandling. Det som krävs för att lagstridighetsprincipen ska anses vara uppfylld är ett brott mot en lagbestämmelse som är avsedd att reglera marknadsbeteendet i marknadsaktörers intresse. §§ 307–309 BGB, som gäller innehållet i allmänna villkor, kan vara sådana lagbestämmelser. Vid tiden av författandet av avhandlingen hade den tyska federala högsta domstolen (BGH) ännu inte beslutat i frågan. Denna avhandling försöker därför analysera och bedöma de olika befintliga tillvägagångssätten och utvecklar till och med ett nytt, eget tillvägagångssätt för bedömningen av den föreliggande frågan. Analysen fokuserar på § 4 nr 11 UWG och undersöker om §§ 307 till 309 BGB faktiskt avser att reglera marknadsbeteende i marknadsaktörers intresse. Undersökningen visar att §§ 307 till 309 BGB ger alla konkurrenter lika villkor när det gäller rationalisering av kontrakt och risköverföring i standardavtal. På så sätt kan argumenteras att reglerna även är tänkta att (indirekt) skydda konkurrenter som tredje parter. Denna slutsats illustrerar att marknadsrätten och avtalsrätten, i alla fall i detta sammanhang, har betydande likheter och överlappningar. Av denna anledning analyseras och undersöks i avhandlingen även det allmänna förhållandet mellan dessa två rättsområden närmare.
|
|
| 10. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Die Prospekthaftung im Franchiserecht
- 2014
-
Ingår i: Zeitschrift für Vertriebsrecht. - München : C.H. Beck. - 2193-5769. ; :1, s. 23-29
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Prospectus liablity in German franchise law"German franchise law is, as compared to other countries, relatively unregulated. Legal rules applicable to franchise agreements are general in nature. For instance, the legal basis for the liability of the franchisor due to the failure to disclose information to the franchisee before signing the franchise agreement can be found in general rules of contract law.In connection with the breach of the pre-contractual duty to disclose following from general contract law, a legal opinion exists that wants to apply the so-called principle of prospectus liability, developed by the German Federal Supreme Court (BGH), to pre-contractual situations between a franchisor and a potential franchisee. The principle of prospectus liability states that persons responsible for the conception of an investment scheme can be held responsible for the information contained in a prospectus marketing the investment. The consequences of prospectus liability, if applied to franchising, would be that persons involved in the development and management of a franchise system could be personally liable for an alleged misinformation of the franchisee before signing the franchise agreement. This article analyses the question whether the application of the principle of prospectus liability to franchisor-franchisee relationships is desired and whether it can be justified in accordance with the legal practice of the German Federal Supreme Court. The article argues that, for several dogmatic reasons, this is not the case.
|
|
