| 1. |
- Alm, Jens, et al.
(författare)
-
Avgiftsfri kollektivtrafik : inget mirakelmedel för hållbart resande
- 2020
-
Ingår i: Dagens samhälle. - Stockholm : Bonnier. - 1652-6511 .- 2002-5548. ; :2020-05-08
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Avgiftsfri kollektivtrafik är inget mirakelmedel, men kan betraktas som en möjlig åtgärd i ett större paket av åtgärder som sammantaget kan bidra till ett mer hållbart transportsystem, skriver Jens Alm och John Hultén, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.
|
|
| 2. |
- Alm, Jens, et al.
(författare)
-
Avgiftsfri kollektivtrafik för alla : En forskningsöversikt med fokus på orsaker och konsekvenser
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport har till syfte att översiktligt presentera den vetenskapliga litteraturen om avgiftsfri kollektivtrafik utifrån konkreta fall i Europa där detta har införts. Fokus i rapporten är på fullskalig avgiftsfri kollektivtrafik och önskar belysa varför avgiftsfri kollektivtrafik införts samt vilka effekter och konsekvenser det medfört i fallen Hasselt, Belgien, Aubagne, Frankrike, Frýdek-Místek, Tjeckien, Tallinn, Estland samt Polen.Sammantaget har resandet med kollektivtrafiken ökat efter införandet av avgiftsfri kollektivtrafik i de studerade fallen. I alla studerade städer har det samtidigt med introduktionen gjorts satsningar på kollektivtrafik i stort genom bland annat fler linjer, större turtäthet och nya fordon, vilket innebär att det är problematiskt att härleda ökningen till endast införandet av avgiftsfri kollektivtrafik. I samtliga fall där det finns tillgängliga data går det att skönja en överflyttning från andra färdmedel till kollektivtrafik om än i olika utsträckning. Alla kollektivtrafiksystem som analyserats i rapporten var redan innan införandet av avgiftsfri kollektivtrafik starkt beroende av offentliga medel eftersom biljetterna endast stod för en mycket liten del av de samlade intäkterna. Införandet av avgiftsfri kollektivtrafik innebar i samtliga fall ett inkomstbortfall som krävde ytterligare subventioner. I Aubagne och Tallinn infördes olika former av skatter för att finansiera inkomstbortfallet, medan övriga studerade städer täckte inkomstbortfallet genom den löpande budgeten. Baserat på den vetenskapliga litteraturöversikten av de utvalda fallen är det möjligt att göra följande reflektioner. För det första är avgiftsfri kollektivtrafik en åtgärd som framför allt införts i mindre städer med begränsade kollektivtrafiksystem och där det redan innan införandet antingen varit låga biljettpriser eller förekommit gratisresande för stora grupper. För det andra har avgiftsfri kollektivtrafik genomförts ofta tillsammans med andra åtgärder, till exempel nya eller uppdaterade fordon, en utbyggnad av kollektivtrafiknätet samt restriktioner för biltrafiken. Att kombinera morötter och piskor i ett samlat paket kan vara ett sätt att kunna driva igenom impopulära åtgärder. Vidare är avgiftsfri kollektivtrafik inget mirakelmedel för ökat kollektivtrafikresande och minskat resande med bil. För att det ska ge effekt behövs ett i grunden väl fungerande kollektivtrafiksystem. Vilken effekt avgiftsfri kollektivtrafik har på resandet beror till stor del på hur situationen ser ut innan införandet. Slutligen, det finns en stor risk att merparten av det ökade resandet med kollektivtrafiken kommer från gång och cykel, vilket kan innebära ökade kostnader för det offentliga och negativa effekter för miljö och hälsa.
|
|
| 3. |
- Curtis, Carey, et al.
(författare)
-
Knowledge for policy-making in times of uncertainty : the case of autonomous vehicle model results
- 2021
-
Ingår i: Transport reviews. - : Taylor & Francis. - 0144-1647 .- 1464-5327. ; :4, s. 478-498
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There has been a rapid rise in papers modelling the impacts of autonomous vehicles. Drawing on a review of this literature, we analyse and discuss the messages conveyed by these studies from a policy-making perspective. An overview of the studies is provided to highlight the different policy frames. We consider the roles that modelling knowledge should have in policy-making in the context of unstable and uncertain futures where novel transport modes bring into question the use of past knowledge and assumptions. We conclude that both limitations of, and assumptions in, models need to be made more explicit and accessible when used in policy-making.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Eva-Lena, 1986-, et al.
(författare)
-
Kollektiv mobilitet : Ett scenario för hållbar samhällsutveckling
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att genomföra informations- och kunskapshöjande insatser som avser mobilitet som en tjänst. Mobilitet som tjänst har beskrivits som en lösning för att minska samhällets beroende av den privata bilen, i synnerhet i städerna. Inom ramen för regeringsuppdraget har K2 ombetts att beskriva och analysera två scenarier för framtiden. Det ena scenariot beskriver en utveckling i linje med vad vi ser idag, enligt den trend som dominerat de senaste decennierna. Det andra scenariot beskriver en utveckling av mobilitet som tjänst där kollektivtrafiken knyts samman med andra delade mobilitetstjänster, samtidigt som det också görs andra förändringar för att främja delat resande. Detta scenario bygger på begreppet kollektiv mobilitet som utvecklades inom ramen för Rådslaget, ett initiativ från K2 som involverade ett 80-talexperter inom kollektivtrafik, andra delade mobilitetstjänster och stadsutveckling. Syftet med rapporten är att beskriva en framtid där den kollektiva mobiliteten tar störreplats och vad en sådan utveckling kan få för konsekvenser för samhällets utveckling.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Eva-Lena, et al.
(författare)
-
Kollektiv mobilitet : ett scenario förhållbar samhällsutveckling
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av postrar från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för Trafikverkets regeringsuppdrag gällande Mobilitet som tjänst ombads K2 att beskriva och analysera scenarier för framtidens transportsystem. Här presenteras scenariot Framtidens kollektiva mobilitet och ett möjligt mobilitetsystem år 2040. Scenario för år 2040 har tagits fram utifrån Rådslagets vision om kollektiv mobilitet och tillgänglighet utan behov att äga eget fordon. Den beskrivna samhällsutvecklingen förutsätter en mer grundläggande förändring av olika aktörers roller, vad som finansieras och prioriteras.
|
|
| 6. |
- Fagerberg, Björn, 1943, et al.
(författare)
-
C-reactive protein and tumor necrosis factor-alpha in relation to insulin-mediated glucose uptake, smoking and atherosclerosis.
- 2008
-
Ingår i: Scandinavian journal of clinical and laboratory investigation. - : Informa UK Limited. - 1502-7686 .- 0036-5513. ; , s. 1-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives . To examine the hypothesis that serum concentration of C-reactive protein (CRP) is inversely associated with insulin sensitivity and obesity, and that this may by mediated by tumor necrosis factor-alpha (TNFalpha) and interleukin-6 (IL-6). Material and methods . Cross-sectional, one-center study of a population-based sample of 58-year-old Swedish men (n = 98). Exclusion criteria were cardiovascular disease, clinical diabetes mellitus and/or continuous cardiovascular medication. Glucose infusion-rate (euglycemic hyperinsulinemic clamp), adjusted for fat-free mass, which together with total body fat was measured by dual-energy X-ray absorptiometry. Serum concentrations of CRP, TNFalpha, soluble TNFalpha receptor 2 (sTNFAR2), IL-6 determined by ELISA. Ultrasound was used to measure intima-media thickness (IMT) in both common carotid arteries, carotid bulbs and in the right femoral artery. Results . CRP was inversely associated with insulin sensitivity (r = -0.28, p<0.01) and with total body fat (r = 0.31, p<0.01), but not independently of the TNFalpha and sTNFAR2 product. Serum CRP, TNFalpha, sTNFAR2, but not IL-6, were associated with low insulin sensitivity, total body fat, abdominal obesity, hyperinsulinemia, hypertriglyceridemia, low HDL cholesterol and small LDL particles, i.e. the metabolic syndrome. These associations were independent of smoking and carotid and femoral artery IMT. Conclusions . Serum concentrations of CRP were related to insulin sensitivity and accompanying factors constituting the metabolic syndrome. The results indicate that this association may be mediated by adipose tissue and TNFalpha effects, the latter measured as the product of TNFalpha and sTNFAR2. This was a cross-sectional study and causality cannot be proven.
|
|
| 7. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Att styra det nya : Samhällets styrning av och med smart mobilitet
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Självkörande bilar och digitalt förmedlad samåkning, delningscyklar och kombinerade mobilitetstjänster diskuteras idag vitt och brett inom transportbranschen men också i samhället mer generellt. De nya lösningar som digital teknik för med sig för resor och transporter brukar kallas ”smart mobilitet”. Smart mobilitet skapar möjligheter för en mer hållbar och effektiv mobilitet, men innebär också risker för oönskade konsekvenser. För att uppnå fördelarna och undvika nackdelarna kan smart mobilitet inte enbart betraktas ur tekniska perspektiv. Den smarta mobiliteten behöver förankras i demokratiska principer och styras utifrån samhällets målsättningar. Syftet med denna rapport är att bidra till en diskussion om offentliga aktörers styrning av och med smart mobilitet. I rapporten argumenterar vi för att varje kommun, region och statlig myndighet kommer att påverkas av smart mobilitet, men att de också har möjlighet att påverka utvecklingen. För att kunna göra det behöver de dels reflektera över sin roll och vilka resurser de har eller inte har till förfogande; dels utarbeta ett medvetet förhållningssätt till smart mobilitet, oavsett om strategin präglas av ett proaktivt eller reaktivt fokus. Forskningsprojektet som sammanfattas i denna rapport har haft ambitionen att konkretisera hur offentliga aktörer kan stärka sin förmåga att styra utvecklingen. Det finns inga färdiga recept att följa. Istället för ett färdigt recept, lyfts i rapporten ett antal frågor som vi anser att kommuner, regioner och statliga myndigheter bör ställa sig själva. Frågorna behandlar 1) vikten av att säkerställa grundläggande värden, 2) behovet av en tydlig spelplan, 3) samverkan mellan olika aktörer, 4) medborgarnas inblandning på andra sätt än bara som kunder, 5) vikten av organisatoriskt lärande, 6) att många av dagens styrmedel kommer vara relevanta även i en framtid med smart mobilitet, 7) att de också kan uppstå möjligheter till nya styrmedel, samt 8) att grundläggande styrprinciper kan komma att behöva ifrågasättas.I rapporten presenteras också tre scenarier för samhällsutveckling med smart mobilitet samt en analys av hur smart mobilitet förändrar förutsättningarna att styra mot samhällets mål. Dessutom utvecklar vi ett sätt att analysera politiska styrmedel utifrån fyra olika typer av resurser som offentliga aktörer förfogar. Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet ”Smart mobilitet kräver smart governance” som har genomförts under åren 2018–2020 med finansiering från Vinnova. Projektet har utförts av forskare från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Lunds universitet samt en strateg från Trafikverket. Projektet har genomförts med koppling till det nationella kunskapscentret för kollektivtrafik (K2).
|
|
| 8. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Beslutsfattare måste ta plats i framsätet, inte passivt hoppas på teknikutvecklingen
- 2021
-
Ingår i: Sydsvenskan. - Malmö.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I debattartikeln diskuteras att elsparkcyklarna visar att ny teknik kan bidra med nya transportlösningar, men också föra med sig oförutsedda och oönskade konsekvenser. För att ta tillvara fördelarna och begränsa nackdelarna behöver till exempel kommuner och myndigheter vara bättre förberedda, inte minst nu när framtiden innehåller självkörande fordon och nya delade mobilitetstjänster som hyrcyklar och bilpooler.
|
|
| 9. |
- Hultén, John
(författare)
-
Finansiering för framtidssäkrad kollektivtrafik
- 2021
-
Ingår i: Omstart för kollektivtrafiken: idéer för en hållbar framtid. - Lund : K2. ; , s. 59-68
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det stormar rejält kring kollektivtrafikens finansiering i pandemins kölvatten. Biljettintäkterna dyker när färre reser och fler åker utan att betala. Kostnaderna är däremot oförändrade eftersom bussar och tåg fortsätter att rulla i samma omfattning som tidigare. Tillskott från staten täcker en del av intäktsbortfallet, men långt ifrån hela, och på längre sikt kan det bli svårt att mobilisera tillräckliga resurser till att upprätthålla trafiken och till nya satsningar.Situationen under coronakrisen är exceptionell. Samtidigt är kollektivtrafikens finansiering ingen ny utmaning. Kommuner och regioner har under längre tid brottats med krav på mer trafik och nya investeringar, samtidigt som skattemedlen är begränsade och ska räcka till många andra, behjärtansvärda utgiftsområden. Från flera håll ställs nu frågan om den befintliga finansieringsmodellen för kollektivtrafik är tillräckligt robust. Kommer den stå pall för ett minskat resande på kort och medellång sikt, samtidigt som den säkerställer förutsättningar för en långsiktigt hållbar omställning med mer attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik? Jag menar att det just nu finns tillfälle att inleda förändringsarbete som utvecklar den svenska finansieringsmodellen på sätt som kan minska kostnaderna, öka intäkterna och förändrar synen på vad finansieringen ska användas till.
|
|
| 10. |
|
|
