| 1. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Att fuska och plagiera : Ett sätt att leva eller ett sätt att överleva?
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I bakgrundsbeskrivningen visas att en majoritet av amerikanska stu-denter själva uppger att de har fuskat någon gång, men att det inte finns säkra belägg för att säga att fusk procentuellt sett har ökat. Ar-tiklar antyder att fusk i form av plagiat troligen har blivit vanligare. Fusket verkar ha tagit sig delvis nya former och därför finns det an-ledning att försöka kartlägga och beskriva detta och att se vad som görs för att förhindra eller minimera fusk i allmänhet och plagiering i synnerhet. Det sägs ju att tillfället gör tjuven och därför finns det all anledning att se på vilka sätt den högre utbildningen genom exempel-vis pedagogiska former och examinationsformer ställer tillfällen ”till förfogande”. En rapport om fusk och plagiat inom den högre utbild-ningen kan lätt bli normativ och full med pekpinnar. Meningen är inte den utan snarareatt förstå vad som skeratt försöka besvara frågan om fusk och plagiat har ökatatt studera om fusk och plagiat har tagit sig nya formeratt se om vi i utbildningen behöver tänka och agera på annat sätt.
|
|
| 2. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Integrerad kollektivtrafik och samåkning på landsbygd – möjligheter och utmaningar ur ett användarperspektiv
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Projektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd (KollaKoll) har under åren 2017-2021 utvecklat och testat samverkan mellan kollektivtrafik, privatpersoner och plattformsaktörer som erbjuder delandetjänsten samåkning på landsbygden.Det har gjorts för att skapa bättre möjligheter för fler att resa på landsbygden. Då pandemin påverkade både resmönster och genomförandet av användarstudier har KollaKoll inte kunnat undersöka hinder för användning av tjänsterna på ett tillfredställande sätt inom alla fyra pilotprojekt och framför allt inte om det finns något som skulle kunna göra det mer attraktivt och möjligt att använda samåkning och kollektivtrafik mer frekvent. För att öka sannolikheten att integrerade kollektivtrafik- och samåkningstjänster implementeras och används på landsbygden syftar det här projektet till att komplettera tidigare forskning genom att utforska de systemperspektiv som inte belysts tillräckligt. Fokusgrupper i två av orterna som deltog i KollaKoll-projektet har deltagit i detta projekt.Resultatet från fokusgrupperna visar att en fungerande kollektivtrafik hamnar högt på agendan med ett mer tillgänglig och behovsstyrt utbud jämfört med dagsläget. Kollektivtrafiken är en förutsättning för samåkning. Även cykelinfrastruktur behövs för att kunna ta sig till en kollektivtrafik och/eller – samåkningshållplats.Behovet av en normförändring lyftes för att samåkning och kollektivtrafik inte ska uppfattas som avvikande utan del i ett rationellt och normalt beteende. Det behövs en tydlighet från samhället varför olika åtgärder sker, en uthållighet och att det erbjuds alternativ som fungerar för att bryta bilnormen.Till sist lyftes behovet av nationella transformativa förslag/styrmedel som minskar bilens attraktionskraft till fördel för mer hållbara resealternativ. Exempel på sådana styrmedel är ökade skatter på drivmedel, avståndsbaserad skatt (km-skatt) och förändrade system till avdrag för resa till och från arbetet.
|
|
| 3. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper.
|
|
| 4. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 199-200
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Projektet har genomförts av IVL, VTI och Trivector.Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare från kommuner och regioner samt fokusgrupper med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapandeworkshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och låginkomsttagare, som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter: Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas. Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen. Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik. Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tabelljusteringar etc. Fler av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt att organisera olika verksamheter på. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken.
|
|
| 5. |
- Roth, Anders, et al.
(författare)
-
Frances Sprei, Cecilia Hult, Åsa Hult, Anders Roth
- 2020
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 12:5, s. 1744-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Parking management and planning can be used to address several issues related to sustainable urban development. For example, parking availability affects both car ownership and usage, and parking planning can affect both land use and building costs. A tool used in several countries is minimum parking requirements (MPR) and lowering these could be a pathway to more sustainable mobility. However, the actual effects of lower MPR have not systematically been studied. In this paper we present the results of a review of sixteen developments with low MPR in Sweden, Austria, Germany, Switzerland, and the UK. Existing research and reports have been analyzed to compare these and draw conclusions on the effect of MPR on mobility patterns and mobility services. In addition, interviews were conducted with representatives from municipalities and developers. Our results indicate that the mobility patterns of individuals in the studied projects are more sustainable than in nearby projects. However, the causality of MPR and mobility is hard to establish due to the risk of self-selection and that all of the studied projects have good prerequisites for sustainable mobility practices. Many of the studied evaluations are also of poor quality with, for example, lack of appropriate control group.
|
|
| 6. |
- Roth, Anders, et al.
(författare)
-
Sänkt p-tal som drivkraft för attraktiv stadsbyggnad och hållbar mobilitet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konkurrensen om städers yta ökar i takt med den pågående urbaniseringen, samtidigt som byggande av bostäder och kontor sker med stort fokus på centrala etableringar. Ett nyckelområde för att möta denna utmaning är att skapa täta och transporteffektiva städer som möjliggör en högre befolkningstäthet, vilket i sin tur ger förutsättningar för en högre andel cykel- och kollektivtrafik än idag. Att skapa en effektiv och väl fungerande parkeringsmarknad är i detta sammanhang inte bara viktigt för stadsplaneringen och utvecklingen av attraktiva städer. Utbud, tillgänglighet och kostnad för parkering påverkar såväl bilinnehav, körsträckor som val av färdmedel. Parkering har också stor betydelse för städers och företags ekonomi, liksom för möjligheten att bygga billigare bostäder. Enligt Boverkets prognos kommer över 70 000 bostäder att påbörjas under 2017, vilket innebär att det samtidigt investeras i uppskattningsvis minst 35 000 nya parkeringsplatser. I flera svenska städer liksom runtom i Europa pågår eller planeras nu försök med en sänkning av p-talen, ofta i kombination med åtgärder som främjar tillgänglighet med andra färdmedel än bil. Förändringsarbetet är fortfarande i en tidig fas och hos de lokala aktörerna - exploatörer, kommunala tjänstemän och beslutsfattare – finns en stor osäkerhet kring dessa förändringars konsekvenser. Parallellt pågår också många projekt och initiativ som är inriktade på att skapa nya eller modifierade mobilitetstjänster och transportkoncept, både kommersiella och kollaborativa. Exempel på sådana tjänster som är under framväxt är bilpooler, samåkningstjänster, samdistributionstjänster och cykelpooler. Tjänsterna kommer utgöra en viktig del i framtidens mobilitet och de spelar allt oftare en central roll i nybyggnadsprojekt där ambitionen är att minimera behovet av bilparkering. Samtidigt visar forskning och erfarenhet att det saknas kunskap om hur ett sänkt parkeringstal tillsammans med ett paket av mobilitetsåtgärder påverkar färdmedelsfördelning och bilinnehav i ett nybyggt område. Det finns ett stort behov av att titta mer ingående på hur dessa faktorer samverkar och hur de kan utformas för att skapa mer attraktiva och hållbara städer.
|
|
| 7. |
- von Wieding, Sönke, et al.
(författare)
-
Drivers and barriers to business-to-business carsharing for work trips – A case study of Gothenburg, Sweden
- 2022
-
Ingår i: Case Studies on Transport Policy. - : Elsevier Ltd. - 2213-624X .- 2213-6258. ; 10:4, s. 2330-2336
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Carsharing is an important element in the transition to a more sustainable transport system. In contrast to the widely studied business-to-consumer (B2C) market segment, studies on Business-to-business (B2B) carsharing and its impacts are limited. This paper analyses the factors that drive and hinder organisations from using B2B carsharing for their employees’ work trips. The paper takes a case study approach, analysing B2B carsharing use for local work-trips at seven employers in Gothenburg, Sweden, based on interviews with employers, property owners, and carsharing operators. Our results indicate that carsharing services can contribute to reducing the employers’ costs for work-trips, ensuring the sustainability and safety of the employee's work-trips, as well as increasing the employer's workplace attractivity. However, carsharing services are currently used only to a very limited extent. Obstacles that limit a greater use of carsharing services are employers’ lack of data on the employees’ work travel patterns, little economic incentives for employers, as well as parking management and travel policies that favour the use of the private car.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson, Per, 1964-, et al.
(författare)
-
Nordic policies on recognition of prior learning - a comparative analysis
- 2007
-
Ingår i: NERA Congress,2007.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The recognition of prior learning (RPL) - often in terms of validation /of/ real competence - is a phenomenon that has been paid much attention to in adult and lifelong learning policies in the Nordic countries. This paper presents an overview and comparison of RPL policies in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, covering the educational sector, the labour market sector and the -third- sector. The comparison comprises aspects like the focus on convergent/controlling vs. divergent/exploring approaches, the summative and formative functions, the focus on different sectors and target groups, and the relation between the educational system and the work life. This paper has also been presented at "Meaning, Relevance & Variation. The Second Nordic Conference on Adult Learning", Linköping, Sweden, 2007
|
|
| 10. |
- Andersson, Per, 1964-, et al.
(författare)
-
Validation in the Nordic countries : A comparative analysis
- 2008
-
Ingår i: Lifelong Learning in Europe. - 1239-6826. ; 8:3, s. 150-157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents an analysis of policies on recognition of prior learning (validation) in the Nordic countries (Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden).
|
|
