| 1. |
- Ahlén, Johan, et al.
(författare)
-
Miljöövervakning av ängar i Västra Götalands län 2000
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av fältinventeringen framgår att 24 stycken objekt (50%) under de tio år som gått mellan inventeringstillfällena förändrats till det sämre. Fortsätter denna utveckling kommer det inte att dröja många decennier innan det endast finns ängar i naturreservat och på de ställen där de brukas och bevakas av ideella föreningar och särskilt intresserade brukare. Ungefär en tredjedel av de inventerade ängs- och hagmarksobjekten är sådana, vilket, extrapolerat, skulle innebära ca 90 stycken i hela länet. Om arealen antas vara jämnt fördelad skulle detta innebära en minskning från nulägets ca 320 ha till drygt 100 ha.
|
|
| 2. |
- Arup, Ulf, et al.
(författare)
-
Lavar Lichenes
- 2015
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2015. - 9789187853104 ; , s. 72-79
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Arup, Ulf, et al.
(författare)
-
Lavar – Lichens
- 2010
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Red List of Swedish Species. - 9789188506351 ; , s. 285-300
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Arup, Ulf, et al.
(författare)
-
Rödlista över lavar Lichenes
- 2020
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2020. - 9789187853548 - 9789187853555 ; , s. 89-96
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Birkedal, Sven, et al.
(författare)
-
Dagfjärilar en fältguide
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna nya fältguide till svenska dagfjärilar beskrivs drygt 180 arter, underarter, former och tillfälliga besökare. Boken är rikt illustrerad och fjärilarna åtföljs av fotografier på hane, hona och undersida jämte grafiska bilder över utbredningar och flygtider. Boken är den tredje i Naturcentrums serie om växter och djur i Sverige. Tidigare har "Lavar - en fältguide" och "Mossor en fältguide" utgivits.Ett kort inledande avsnitt beskriver bokens tillkomst, hur den är uppbyggd, terminologi, litteratur samt lite om fjärilsskådning. Därefter följer bokens huvuddel som utgörs av artbeskrivningarna och ca 1.000 illustrationer ledsagar läsaren. Boken, som omfattar 200 sidor, är framtagen av Sven Birkedal, naturälskare och fotograf från Åhus. Fjärilsforskaren Nils Ryrholm har stått för kompletterade texter och beskrivningar, vetenskaplig granskning, utbredningskartor, flygtider, m. m.
|
|
| 7. |
- Gunnarsson, Bengt, 1954, et al.
(författare)
-
A functional relationship between species richness of spiders and lichens in spruce
- 2004
-
Ingår i: Biodiversity and Conservation. - 0960-3115. ; 13:4, s. 685-693
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Modern forestry has created stands with even age distribution of trees and fragmentation of the habitat. In boreal forests, the effects on biodiversity within many taxa need to be examined. We tested the hypothesis that species richness of foliose and fruticose lichens and spiders is positively related in the lower canopy of spruce (Picea abies) in forests with, or without, management in central Sweden. High species richness of lichens may increase the structural complexity of the microhabitat on spruce branches, and bring a higher species richness also in the spider community. In six areas, spruce branches were sampled in old-growth and managed boreal forest stands, respectively. Forest management did not affect the species richness of spiders or lichens, but an effect due to sampling area was found in the latter taxon. There was a significant covariation between species richness of lichens and spiders, and the hypothesised positive correlation was confirmed by separate analyses for each area and combining the probabilities. Moreover, regression analysis on mean values from each site revealed a positive relationship. We conclude that species richness of lichens and spiders covary on spruce branches for functional reasons, i.e. more lichen species promotes a more diverse spider community by increasing the structural heterogeneity. Our results might provide a 'shortcut' for assessing biodiversity in boreal forests.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hultengren, Svante
(författare)
-
Inventering av ängar och hagar i Tjörns kommun
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är en sammanställning av naturliga fodermarker, påträffade under inventering i Tjörns kommun. Målsättningen med undersökningen är att kartlägga naturliga slåtter- och betesmarker i Tjörns kommun - sk fodermarker. Med naturliga fodermarker avses marker som inte varit kultiverade eller på annat sätt påverkade av åtgärder, som inneburit omrörning av jordmånen. I många fall har hävdformerna ändrats under senare tid, och idag hålls några av de forna slåttermarkerna öppna genom beteshävd. Ängen har blivit hage! Även sådana marker där hävden ändrats, är intressanta, då de ursprungliga växt- och djurarterna fortfarande kan finnas kvar. Flertalet av de naturliga fodermarkerna har dock förlorat sin ursprungliga fauna och flora genom t.ex igenväxning, upphörd hävd eller intensiv konstgödsel-användning. Fältarbetet har utförts under perioden juni till september 1989, av Svante Hultengren/NATURCENTRUM, på uppdrag av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Under hösten 1989 har resultatet sammanställts till föreliggande rapport.
|
|
| 10. |
- Hultengren, Svante, et al.
(författare)
-
Inventeringar av kalkhällmarker i östra Dalsland
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturcentrum AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland genomfört inventeringar av naturvårdsintressanta arter på kalkhällmarker i östra Dalsland. Inventeringen har fokuserat på särskilt intressanta arter t ex rödlistade arter, sällsynta arter m m, inom grupperna fjärilar, bin, lavar, mossor och marksvampar. Dessutom har presenteras spridda observationer inom andra grupper, till exempel tvåvingar och trollsländor.De dalsländska kalkrika lerskifferhällmarkerna utgörs av någon mil breda, omvandlade berggrundsstråk i de mellersta och östra delarna av landskapet. Dessa kalkmarker skiljer sig från de geologiskt yngre och sedimentära kalkområdena som är typiska för till exempel Öland och Gotland. Förutsättningarna för floran och faunan i Dalslands kalkområden är unika genom det milda och fuktiga klimatet och att markke- min avviker något från de flesta andra kalkrika trakterna i Sverige. Dessa specifika förhållanden gynnar en lång rad sällsynta eller rödlistade arter.Fyra av de besökta områdena ligger på Ryrhalvön norr om Köpmannebro och den femte vid Ånimskogs kyrka. Samtliga delområden utgörs av västvända branter i direkt anslutning till sjöarna Ånimmen och Östebosjön. Miljöerna är generellt öppna och det västvända läget skapar ett varmt och solexponerat mikroklimat. I anslutning till de kala hällarna finns partier med tunna, kalkhaltiga jordlager och grusmarker. Graden av beskogning varierar både inom och mellan de olika delområdena.Inventeringarna genomfördes under några dagar under sommaren 2006 samt med en dags kompletterande lavinventering under februari 2008. Totalt på träffades 24 rödlistade arter fördelade enligt följande; sju fjärilsarter, två biarter, tre lavar, sex olika mossor och sex arter av svampar. Flera av dessa är ytterst sällsynta och har sin huvudsakliga utbredning i landet på dessa kalkrika lerskifferhällar. Vidare noterades ett 30-tal nya arter för landskapet Dalsland. Det största antalet nya fynd gjordes inom gruppen insekter vilket visar att kännedomen om landskapets insektsfauna är mycket bristfällig.Klot-tegellaven Psora globifera är klassad som starkt hotad (EN) och har huvuddelen av sina kända före- komster i kalkrika områden i Dalsland. Arten växer på lättvittrade, solexponerade, kalklerskifferhällar. I delområde 3 förekommer arten rikligt och i delområde 4 något mera sparsamt. Klotsporig skifferlav Sarcogyne distinguenda (VU) är en annan mycket sällsynt lav med få kända lokaler i landet av vilken den ena utgörs av delområde 5 (Carlsson 1998). Arten är knuten till klippor av kalklerskiffer. Det stora antalet arter gelélavar Collema spp. (sju stycken) är anmärkningsvärt även om ingen av arterna är rödlistade. Av mos-sorna bör särskilt nämnas hår-rosettmossa Riccia ciliata (VU), dvärgrosettmossa Riccia warnstorfii (VU) och trubbklockmossa Encalypta mutica (NT) vilka alla är mer eller mindre knutna till kalkhällar eller kalkrika jordar. Rosettmossorna växer rikligt i delområde 1 medan trubbklockmossan, som omfattas av habitatdi-rektivet inom Natura 2000, noterades i delområde 5. Brun fingersvamp Clavaria pullei (EN) noterades på gräsmarkerna i delområde 5. Arten verkar vara knuten till öppna och hävdade kalkrika marker. Bland in-sekterna utgör nyponsandbiet Andrena nitida (VU), fibblesandbiet A. fulvago (NT) och jungfrulinpraktmal Hypercallia citrinalis (NT) några av de mest anmärkningsvärda arterna. Nyponsandbiet som noterades i del-område 1 är mycket sällsynt och observerades senast 1949 i Dalsland.Inventeringarna som utförts är av stickprovskaraktär och det bedöms som sannolikt att fler värdefulla arter kan påträffas vid fördjupade inventeringar. Detta gäller både de behandlade delområdena och kalk-lerskiffermarker i allmänhet.
|
|
