| 1. |
-
Att studera berättelser. Samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv
- 1997
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att studera berättelser är en bok om narrativ teori och metod inom samhällsvetenskap och medicin. Boken är den första på svenska om berättelseforskning. Här medverkar bl.a. forskare som E.G. Mishler, C.K. Riessman och V. Adelswärd. Från olika utgångspunkter beskriver författarna hur människors berättelser kan analyseras och därmed bidra till att vidga och fördjupa kommunikationen mellan läkare och patient, mellan socialarbetare och klient.Berättelsen är en del av vårt kulturarv och en del av vår vardag. Boken ger stoff och kunskap åt alla som på ett eller annat sätt intresserar sig för människors tal och samtal. Författarna vänder sig till såväl yrkesverksammainom vård och omsorg som studerande och forskare inom samhälls- och vårdvetenskaperna.
|
|
| 2. |
- Hydén, Margareta, 1948-, et al.
(författare)
-
Samtal om den nya familjen och det eviga föräldraskapet
- 2002. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur undviker man att bråka om barnen även om man inte är sams efter skilsmässan? En skilsmässa föregås ofta av konflikter. Att då, i samband med separationen, hitta de bästa lösningarna för barnens vårdnad och umgänge ställer så stora krav på förhandlingsförmåga att de är övermäktiga för flertalet. För barnen är det av största betydelse att föräldrarna kommer överens. Över 50 000 barn och ungdomar i Sverige berörs varje år av en skilsmässa. Enligt svensk lag har barn rätt att behålla kontakten med bägge sina föräldrar, även om föräldrarna tycker illa om varandra eller befinner sig i någon form av konflikt. Sedan 1991 är kommunen skyldig att ställa upp med så kallade samarbetssamtal för dem som vill. Allt fler par, ungefär en fjärdedel av samtliga som separerar, tillvaratar den möjligheten. Det är alltså inte fråga om familjerådgivning, utan det uttalade målet är att hitta en överenskommelse mellan föräldrarna om barnens vårdnad och umgänge efter separationen. Vanligen är det socionomer inom familjerättsenheten som ansvarar för dessa samtal. Den första delen av boken är skriven utifrån ett familjesociologiskt perspektiv och diskuterar de förändrade familjeformerna i dagens samhälle. Den andra delen behandlar samarbetssamtal ur ett kommunikativt perspektiv, dvs hur man kan föra samarbetssamtal som leder fram till att parterna kan träffa en överenskommelse om barnens framtid. Boken tar upp frågor om hur man samtalar, hur man bryter mönster av anklagelser och försvar, hur man trots kanske låsta konflikter kan förhandla, vad man pratar om och vad man inte pratar om. Denna bok riktar sig till utbildningen i socialt arbete och för vidareutbildning av socionomer inom individ- och familjeomsorg, familjerätt och familjerådgivning. Den kan även läsas av par under separation som önskar hitta lösningar på vårdnad och umgänge för sina barns bästa.
|
|
| 3. |
- Squire, Corinne, et al.
(författare)
-
What is Narrative Research?
- 2014
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Narrative research has become a catchword in the social sciences today, promising new fields of inquiry and creative solutions to persistent problems.This book brings together ideas about narrative from a variety of contexts across the social sciences and synthesizes understandings of the field. Rather than focusing on theory, it examines how narrative research is conducted and applied. It operates as a practical introductory guide, basic enough for first-time researchers, but also as a window onto the more complex questions and difficulties that all researchers in this area face.The authors guide readers through current debates about how to obtain and analyse narrative data, about the nature of narrative, the place of the researcher, the limits of researcher interpretations, and the significance of narrative work in applied and in broader political contexts.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bellotti, Elisa, et al.
(författare)
-
Ambivalent and Consistent Relationships : The Role of Personal Networks in Cases of Domestic Violence
- 2021
-
Ingår i: Social Inclusion. - : Cogitatio. - 2183-2803. ; 9:4, s. 211-221
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Social networks are usually considered as positive sources of social support, a role which has been extensively studied in the context of domestic violence. To victims of abuse, social networks often provide initial emotional and practical help as well useful information ahead of formal institutions. Recently, however, attention has been paid to the negative responses of social networks. In this article, we advance the theoretical debate on social networks as a source of social support by moving beyond the distinction between positive and negative ties. We do so by proposing the concepts of relational ambivalence and consistency, which describe the interactive processes by which people, intentionally or inadvertently, disregard—or align with—each other’s role‐relational expectations, therefore undermining—or reinforcing—individual’s choices of action. We analyse the qualitative accounts of 19 female victims of domestic violence in Sweden, who described the responses of their personal networks during and after the abuse. We observe how the relationships embedded in these networks were described in ambivalent and consistent terms, and how they played a role in supporting or undermining women in reframing their loving relationships as abusive; in accounting or dismissing perpetrators’ responsibilities for the abuse; in relieving women from role‐expectations and obligations or in burdening them with further responsibilities; and in supporting or challenging their pathways out of domestic abuse. Our analysis suggests that social isolation cannot be considered a simple result of a lack of support but of the complex dynamics in which support is offered and accepted or withdrawn and refused.
|
|
| 7. |
- Boethius, Susanne, et al.
(författare)
-
The double-edged sword – abused women’s experiences of digital technology
- 2022
-
Ingår i: European Journal of Social Work. - : Informa UK Limited. - 1468-2664 .- 1369-1457.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Technology has become a vital part of people’s lives. Mobile phones, smart phones, social media platforms, apps and other internet-connected devices and software have changed our way of interacting with each other, as well as managing everyday tasks. In this article, the use of such technology is discussed in relation to its integration in the lives of women who are victims of domestic violence. The study is based on interviews with 21 Swedish women, all abused by their former husband or boyfriend. The empirical data demonstrates how technology is used by the perpetrators as a means of coercive control. The analysis shows that the accessibility of digital media enables the abuser to be constantly present in the woman’s life, even after she has left him. However, the same technology is also important to the women, enabling them to manage victimisation, monitor the perpetrators, store evidence, obtain information, gain support and keep in touch with family and friends. This article reveals the use of technology in IPV as a ‘double-edged sword’; providing the capacity to protect and even to use as a ‘counter-strike’ by victims, as well as enhancing perpetrators’ capacity to harm.
|
|
| 8. |
- Boethius, Susanne, et al.
(författare)
-
The double-edged sword - abused womens experiences of digital technology : Det Tveeggade Svärdet – Teknologins Betydelse för Kvinnor som Utsätts för Våld i Nära Relation
- 2023
-
Ingår i: European Journal of Social Work. - : Routledge; Taylor & Francis. - 1369-1457 .- 1468-2664. ; 26:3, s. 506-518
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Technology has become a vital part of peoples lives. Mobile phones, smart phones, social media platforms, apps and other internet-connected devices and software have changed our way of interacting with each other, as well as managing everyday tasks. In this article, the use of such technology is discussed in relation to its integration in the lives of women who are victims of domestic violence. The study is based on interviews with 21 Swedish women, all abused by their former husband or boyfriend. The empirical data demonstrates how technology is used by the perpetrators as a means of coercive control. The analysis shows that the accessibility of digital media enables the abuser to be constantly present in the womans life, even after she has left him. However, the same technology is also important to the women, enabling them to manage victimisation, monitor the perpetrators, store evidence, obtain information, gain support and keep in touch with family and friends. This article reveals the use of technology in IPV as a double-edged sword; providing the capacity to protect and even to use as a counter-strike by victims, as well as enhancing perpetrators capacity to harm.
|
|
| 9. |
- Edin, Kerstin E, 1952-
(författare)
-
Perspectives on intimate partner violence, focusing on the period of pregnancy
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med denna avhandling var att undersöka partnerrelaterat våld mot kvinnor i Sverige från olika perspektiv och med ett särskilt fokus på graviditetsperioden. Syftet var: 1) att ta reda på barnmorskors erfarenheter, attityder och rutiner angående partnerrelaterat våld mot gravida kvinnor inom mödravården; 2) att utforska hur personer som arbetar inom olika program för våldsbenägna män (inom och utom kriminalvården) talar om manligt och kvinnligt och om partnerrelaterat våld, speciellt i förhållande till graviditet; och 3) att belysa kvinnors erfarenheter av att bli och vara gravid samtidigt som de var utsatta för våld i relationen, samt deras möten med barnmorskorna på mödravårdscentralen. Data för tre studier samlades in under åren 1998-2003 med kvantitativa och kvalitativa metoder. En enkät skickades till alla yrkesverksamma mödravårdsbarnmorskor i Västerbotten och analyserades statistiskt och med innehållsanalys. Forskningsintervjuerna utfördes och analyserades enligt ’grundad teori’ (för att skapa teoretiska förklaringsmodeller), ’diskursanalys’ (för att visa hur ett gemensamt språkbruk konstruerar ’sanning’) och ’narrativ metod’ (för att tolka och återberätta innebörden i personliga berättelser). Resultaten från de studier som lade grunden till denna avhandling visar på problemets komplexitet, både från de professionellas och från kvinnornas perspektiv. Barnmorskorna (artikel I) var yrkeskunniga men också kunniga om partnerrelaterat våld mot kvinnor, men utan PM eller andra riktlinjer, så blev de osäkra och ställde sällan direkta frågor eftersom ämnet ansågs vara känsligt och tabubelagt. De professionella (artikel II-III) som arbetade med våldsbenägna män i olika program (inom eller utanför kriminalvården) krävde att män skulle ta ansvar för sitt våld. De ansåg att våldsamma män var tämligen vanliga män men avvikande i särskilda avseenden såsom i samspel, kommunikation, nära relationer och i deras kvinnosyn. De professionella beskrev stereotyper om könsskillnader och hur aggressivitet kan starta på olika sätt hos olika typer av män och ansåg också att graviditet kan utlösa konflikter och våld. Likväl så ingick i programmen vanligtvis inte känsliga frågor, om t.ex. graviditet och samlevnad, och trots en god vilja och avsikt att skapa en ’ny maskulinitet’, så tycktes deras strategier och tankegångar rent av kunna motverka deras egna goda syften. De nio intervjuade kvinnorna (artikel IV) som hade varit utsatta för våld beskrev hur deras liv hade varit komplicerade och blivit till en mardröm då deras hjärtevän hade förvandlats till en förövare. Två kvinnor bröt upp från sina relationer under graviditeten på grund av livshotande våld medan de andra för det mesta höll uppe en fasad och dolde det pågående våldet inför barnmorskan och andra alltmedan de gick balansgång mellan hopp och förtvivlan eller väntade på rätt tidpunkt att ge sig av. Förutom kvinnornas berättelser om partnerrelaterat våld under graviditet (artikel IV) så presenterades två professionella grupper och deras gemensamma svårigheter gällande tabun och känsliga frågor utanför det man vanligtvis sysslade med i sin profession (artikel I-III). Barnmorskorna var yrkeskunniga men hade ingen handlingsplan för att kunna bemöta och identifiera komplexiteten i våldsutsatta gravida kvinnors situation som ofta består i att dölja och balansera. De professionella i program för män konfronterade tydligt mäns våld och hade ambitionen att utmana deras maskulinitet, men då de i samtalen exempelvis förbisåg att ta upp vissa känsliga frågor kan utfallet ifrågasättas.
|
|
| 10. |
- Halldén, Gunilla, 1944-, et al.
(författare)
-
Familjeliv och homosexualitet
- 2003
-
Ingår i: Nätverksfamiljen. - Stockholm : Natur och Kultur. - 9127093662 - 9789127093669 ; , s. 172-192
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i vårt land men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Med barnen som länkar bildas nätverk av relationer. Den senmoderna familjen utgör en nätverksfamilj. Med nätverket som metafor upplöses familjen som en sluten social enhet.I stället ställs relationerna och det vardagliga familjelivet i fokus. Invanda levnadsmönster, traditionella roller och könsidentiteter utmanas och ifrågasätts. Uppbrotten kan även splittra familjer mellan länder och världsdelar. Vad är en familj? Vilka familjekonstellationer är tänkbara? Hur påverkar de nya strukturerna barns och föräldrars roller? Denna bok skildrar samtidens mångfald i samlevnadsformer, t ex den traditionella kärnfamiljen, nya familjebildningar med styvföräldrar och egna samt gemensamma barn, ensam mor-familjen, heltids-eller deltidspappan, den homosexuella familjen och den inflyttade familjen från en annan kultur. I bokens andra del fördjupas resonemangen kring det nya fader- och moderskapet, fosterfamiljen, den utsatta familjen, våld i familjen och problematik kring barnlöshet
|
|
