| 1. |
- Almqvist, Kristian, et al.
(författare)
-
Hjältar i en annan värld - om ett äventyrligt pedagogiskt arbetssätt
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport från en forskningscirkel med deltagare från kulturhuset Drömmarnas Hus och Malmö högskola handlar om en sammansmältning av kulturpedagogik, äventyrspedagogik och undervisning för hållbar utveckling. Den beskriver arbetet med hur elever fick uppleva äventyret "Naturkrafternas dal", vilket syftade till att eleverna skulle uppleva känsla av sammanhang, handlingskraft, glädje, självstärkande grupprocesser och positiva upplevelser av och i skogen.
|
|
| 2. |
- Andersson, Kristina, 1962-
(författare)
-
Lärare för förändring : att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet är fokus för denna avhandling, som belyses genom två studier: en longitudinell aktionsforskningsstudie som genomfördes tillsammans med en grupp förskollärare/lärare och en studie där verksamma förskollärare/lärare under en fortbildningskurs fick tillämpa en genusteori på en verklig klassrumshändelse. Studierna visar att genusarbete är komplicerat eftersom det inbegriper många aspekter av livet och en viktig del av genusmedvetenheten är att förhålla sig till dessa olika aspekter. Det är av avgörande betydelse att utmana föreställningar om genus, där utmaningarna resulterar i att föreställningarna blir verbaliserade och därmed synliggjorda. Vidare visar studierna att genom att ta avstamp i feministisk vetenskapskritik och pedagogik kan ett alternativt sätt att förhålla sig till lärande och undervisning i naturvetenskap bli möjligt. För lärare som inte har en naturvetenskaplig bakgrund, men som ska genomföra aktiviteter eller undervisa i ämnena, blir de didaktiska och pedagogiska kompetenser de redan besitter en startpunkt för att utveckla sina ämnesdidaktiska förmågor. Kompetensutveckling med ett feministiskt anslag kan ge lärarna ”empowerment” som medför att de känner större delaktighet i den naturvetenskapliga praktiken och därmed kan bidra till att utveckla såväl dess kultur som kunskapsstoffet. Avhandlingen ger också nya metodologiska kunskapsbidrag om aktionsforskning. Ett resultat är att tid är en viktig faktor som man måste ta hänsyn till beroende på vilken förändring man vill åstadkomma. Forskaren som deltar i aktionsforskningen som en ”outsider” har en viktig funktion genom att kunna överblicka processen samt uppmärksamma och använda sig av kritiska händelser för att driva förändringsarbetet framåt.
|
|
| 3. |
- Andersson, Pernilla, 1969-
(författare)
-
The Responsible Business Person : Studies of business education for sustainability
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Calls for the inclusion of sustainable development in the business curriculum have increased significantly in the wake of the financial crisis and increased concerns around climate change. This has led to the appearance of new initiatives and the development of new teaching approaches. This thesis explores business education at the upper secondary school level in Sweden following the inclusion of the concept of sustainable development in the curriculum. Drawing on poststructuralist discourse theory, the overarching purpose is to identify the roles of a responsible business person that are articulated in business education and to discuss how these roles could enable students to address sustainability issues. The thesis consists of four studies, based on textbook analyses, teacher interviews and classroom observations. Three categories of roles have been identified, implying that a business person is expected to either adapt to, add or create ethical values. These three categories are compared with the roles indicated in the environmental discourses constructed by Dryzek and the responsibility regimes developed by Pellizzoni. Drawing on Dryzek’s and Pellizzoni’s reasoning about which qualities are important for addressing sustainability issues, it is concluded that the roles identified in the studies could mean that students are unequipped (the adapting role), ill-equipped (the adding role) or better equipped (the creating role) to address uncertain and complex sustainability issues. The articles include empirical examples that illustrate how and in which situations specific roles are articulated, privileged or taken up. The examples also indicate how the scope for business students’ subjectivities are facilitated or hampered. It is suggested that the illustrative empirical examples could be used for critical reflection in order to enhance students’capabilities of addressing uncertain and complex sustainability issues and to improve educational quality in terms of scope for subjectivity.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andrée, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Political Rationalities in Science Education : A Case Study of Teaching Materials Provided by External Actors
- 2018
-
Ingår i: Cultural, Social, and Political Perspectives in Science Education. - Cham : Springer. - 9783319611907 - 9783319611914 ; , s. 75-92
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Many Western societies have a tendency to talk about how schools are failing in the science subjects. School science is often discussed as outdated, not interesting enough for young people and non-effective for the students’ learning. This discourse opens up for external actors such as industrial actors and NGOs to engage in the teaching of science. One example of this is when these actors provide teaching materials. Thus, “statework”, in terms of educational governance, becomes distributed within public and private networks. One example which is analysed in this chapter can be found with the web-based calculators from the environmental organisation, WWF, and the energy company, E.ON; both are used for calculating ecological footprints. The aim is to analyse what political rationalities are invited into classrooms through these ecological footprint calculators and by what means. Our analysis targets how a specific kind of citizen is “made up” through a “centre of calculations”, and what political ideology influences the making of a sustainable citizen. This is achieved through looking into how the desirable citizen is governed through the technologies of accounting, debt and ethics. Through the accuracy of numbers and the bookkeeping of debt, the calculators produce a specific ethical approach. As a result, they suggest that becoming a responsible person is achieved through individual consumption choices rather than taking the issues to the political level. This distributed statework opens up for neoliberal economic and ideological interests to enter the classroom. We claim that it is of the utmost importance that teachers and educational policy-makers be made aware of the governing elements behind the teaching materials provided by external actors.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andrée, Maria, et al.
(författare)
-
Political rationalities in science teaching materials provided by external actors
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Many Western societies have a tendency to talk about how schools are failing in the science subjects. School science is often discussed as outdated, not interesting enough for young people and non-effective for the students’ learning. This discourse opens up for external actors such as industrial actors and NGOs to engage in the teaching of science. One example of this is when these actors provide teaching materials. Thus, ‘statework’, in terms of educational governance, becomes distributed within public and private networks. Examples analysed in this chapter are web-based calculators from the environmental organisation, WWF, and the energy company, E.ON; both are used for calculating ecological footprints. The aim is to analyse what political rationalities are invited into classrooms through these ecological footprint calculators and by what means. Our analysis targets how a specific kind of citizen is ‘made up’ through a ‘centre of calculations’, and what political ideology influences the making of a sustainable citizen. This is achieved through looking into how the desirable citizen is governed through the technologies of accounting, debt and ethics. Through the accuracy of numbers and the bookkeeping of debt, the calculators produce a specific ethical approach. As a result, they suggest that becoming a responsible person is achieved through individual consumption choices rather than taking the issues to the political level. This distributed statework opens up for neoliberal economic and ideological interests to enter the classroom. We claim that it is of the utmost importance that teachers and educational policy-makers be made aware of the governing elements behind the teaching materials provided by external actors.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Att arbeta med samhällsfrågor i NO-undervisningen i mångfaldens skola : rapport från forskningscirkeln
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- What’s the point of the school? Det frågar sig Guy Claxton (2008) redan i titeln till sin bok. Vilken är egentligen poängen med skolan? Är det att klara proven och få bra betyg och sedan kunna ”bli vad man vill”? Betygens drivkraft visar sig ofta vara stor när man frågar elever om vad som är viktigt för att få dem att arbeta i skolan. I den allmänna debatten framförs ofta vikten av djupa ämneskunskaper. Andra hävdar att poängen med skolan är en inskolning i det sociala spel som man förväntas klara av i samhället. Självklart är alla dessa kunskaper och kompetenser viktiga poänger med skolan. Vi menar dock att det är för mycket fokus på att barnen och ungdomarna ska vara framgångsrika elever och för lite fokus på att de ska vara kompetenta lärande individer – eller varför inte kalla det samhällsmedborgare. Med det menar vi att barnen och ungdomar behöver kompetenser för att klara av saker som de möter utanför skolan i framtiden. Det är kompetenser som handlar mer om att göra än kunna, om att lösa problem man ställs inför snarare än att återge det som läraren eller läroboken berättar. Det innebär t.ex. att kritiskt granska information, ta informerade beslut och uppvisa handlingskompetens – när det gäller att konsumera eller förändra sina vanor. (Jensen & Schnack, 2006). Framtidsforskare har lyft fram optimism, flexibilitet och handlingskompetens som viktiga egenskaper för att kunna hantera samhällsförändringar (Hicks & Holden, 2007, Arnaldi ,2008). Men hur gör man för att stödja eleverna i utvecklandet av dessa kompetenser? Ett sätt som har framförts av forskare är att arbeta med aktuella samhällsfrågor som har ett naturvetenskapligt innehåll . I den forskningscirkel, från vilken den här skriften är en produkt, har lärarlag på två skolor i Malmö prövat arbetssättet.
|
|
