| 1. |
- Andersson, Hanna, et al.
(författare)
-
Natur på skolgården för lärande, hälsa och hållbarhet
- 2024. - 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Gröna och artrika utemiljöer främjar barns och ungas välbefinnande och kunskap, bådegenom hälsofördelar kopplade till biologisk mångfald och genom att skapa förutsättningarför lek och lärande om natur och miljöfrågor. Skolgården skulle kunna bidra till allt detta,men är idag i hög grad en outnyttjad plats för biologisk mångfald och klimatanpassningav städer. I denna policy brief presenteras huvudsakliga motiv och möjliga åtgärder för attutveckla gröna miljöer och biologisk mångfald på skolgårdar och förskolegårdar.
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Stefan, et al.
(författare)
-
Mind the gap! Moving from awareness to action : Showcasing emergent research from the Swedish Graduate School in Education for Sustainable Development (GRESD)
- 2015
-
Ingår i: Abstract list of WEEC 2015. - : WEEC.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: The main purpose of the symposium is to showcase some recent research findings produced by PhD students accepted by or affiliated with the Swedish Graduate School in Education for Sustainable development (GRESD). Objectives: GRESD started as a state sponsored one-time research capacity development project that accepted 9 post-graduate student and included additional 9 post-graduate students all focusing on ESD in their PhD projects. With the project coming to an end and having produced a number of dissertations targeting an international research audience, it is the intention to showcase some of the central contributions made and to receive feedback on from practitioners and researchers on how existent research projects can tie into and contribute to existent demands in environmental education (EE) practice and practice. The presentations of research results are aimed to cover a wide range of issues, including topics such as evaluation of classroom practices, students qualifications, globalization and teachers’ ethical reflections the role of place-specific artifacts in learning. As GRESD is a collaboration between eight universities with their specific traditions and approaches to educational research, approaches show a creative variety of theoretical backgrounds. This variation is also reflected in the presentations that are putting into play Lacanian psychoanalysis, discourse theory, pragmatist theory and phenomenography in order to shed new light on critical areas of environmental education. Methods: The symposium will consist of an introduction (10 minutes) brief presentations (10-15 minutes each) of central research findings in the context of their overarching research projects, followed by a synthesis and suggestions by a selected commentator (20 minutes) and general discussions with the audience (20 minutes). The dialogue following the presentations is intended to outline possible future research projects as well as emerging areas topics in the portrayed GRESD research that could feed into existing demands in EE practice and research.
|
|
| 3. |
- Chang Rundgren, Shu-Nu, 1975-, et al.
(författare)
-
Educational Research in Citizenship Competences
- 2022
-
Ingår i: The Department of Education at Stockholm University. - Stockholm : Bokförlaget Atlas. - 9789174450385 ; , s. 158-177
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Håkansson, Michael, 1967-, et al.
(författare)
-
Didaktiska perspektiv på lärande för hållbar utveckling på Stockholmsuniversitets lärarprogram – en genomlysning av kursplaner 2019-2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medel från Rektors 5:e utlysning för kvalitetsutveckling för utbildning har använts för att genomföra en genomlysning av Stockholms universitets (SU) lärarprogram med avseende på didaktik och hållbar utveckling. Didaktik belyser undervisningens genomförande medan hållbar utveckling innebär att nuvarande och kommande generationer försäkras en hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling.Representanter från de institutioner som ansvarar för Stockholms universitets lärarprogram har samlats regelbundet under 2019-2020. Medverkande institutioner är Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD), Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD), Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND), Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV) och Institutionen för språkdidaktik (ISD).Behovet av denna genomlysning grundas i högskolelagen (1992:1434) som ålägger alla lärosäten att verka för hållbar utveckling och att högskoleförordningen tydliggör att ett examensmål för lärarexamen, oavsett lärarprogram och inriktning, är undervisning för hållbar utveckling.Syftet med genomlysningen är att ge underlag för att utveckla kvalitén med avseende på didaktiska perspektiv på hållbar utveckling i de lärarprogram som ges på SU. Underlaget består av att i kursplaner och litteraturlistor identifiera var och i vilken utsträckning hållbar utveckling behandlas i lärarprogrammen samt identifiera möjligheter för att inkludera hållbar utveckling inom respektive lärarprogramI föreliggande rapport presenteras resultaten från genomlysningen av respektive lärarprogram. Totalt genomlystes 289 kursplaner från 10 lärarprogram. I kursplanerna studerades kursens innehållsbeskrivning, förväntade studieresultat och kurslitteratur. Kopplingen till didaktik och hållbar utveckling uttrycks i tre nivåer: ingen, viss eller direkt koppling. Sett över samtliga innehållsbeskrivningar är fördelningen att 3% av kurserna hade direkt koppling, 12% viss koppling och 85% ingen koppling till didaktik och hållbar utveckling. Mönstret var likartat för Förväntade studieresultat och Kurslitteratur (se Tabell 1). Resultatet visar att det finns ett stort behov av att skapa gemensamma förutsättningar för en utvecklingsprocess mot en didaktik för hållbar utveckling för samtliga lärarprogram på Stockholms universitet.I rapporten pekas på programrådens roll som central för att påskynda implementeringen av hållbar utveckling på lärarprogrammen på Stockholms universitet. Programråden har möjlighet att samordna både kurser och lärarutbildare inom och mellan lärarprogram för att säkerställa att alla lärarstudenter examineras med avseende på didaktik och hållbar utveckling.Följaktligen befinner sig Lärarprogrammen på Stockholms universitet inför en rad didaktiska och organisatoriska utmaningar för att uppfylla delmålet i lärarexamensordningen rörande didaktik och hållbar utveckling. Hållbar utveckling är interdisciplinärt och skapar därför behov av samarbete och samordning mellan institutioner. I denna samordning spelar programråden för respektive lärarprogram en central roll.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ignell, Caroline, et al.
(författare)
-
A longitudinal study of upper secondary school students' values and beliefs concerning pro-environmental actions
- 2017
-
Ingår i: NoFa6. - Odense : Institut for Kulturvidenskaber, Syddansk Universitet. - 9788779381179 ; , s. 283-285
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Research suggests adolescence is a critical period in terms of value formations and that there is a need for empirical studies examining values of youth in diverse educational settings as well as changes across one school year (Bogt, et al. 2001; Hofmann-Towfigh, 2007; Krishnan, 2008). Furthermore, environmental education research concludes on the lack of insights on students´ ideas of public and governmental environmental actions, compared to actions taken in the private sphere (Chawla and Cushing, 2007; Lundholm and Plummer, 2010; Levy and Zint, 2013;). This study explored changes of Swedish students’ values and beliefs in the efficacy of public and private actions, to solve climate change, over a year in business and economics education. Data comprises survey evidence of change of secondary students’ altruistic, biospheric and egoistic value positions (de Groot and Steg, 2007; 2008) and beliefs in climate change solutions. A survey was administered twice; first to 212 students aged 16/17 and then, a year later, to students in the final year of school (aged 17/18). Students followed courses in business economics and international economics in line with the national curriculum and additionally courses in civics, science and geography. 142 students participated both times and data were analysed to identify changes and relations between environmental values and beliefs. Results show a statistically significant increase in the importance of all three values. Exploring changes in relations between values and solutions show two significant findings at first measurement; both altruistic and biospheric values correlate to policy and pricing components. In the second measurement, biospheric and egoistic values related to new solutions; governmental along with private initiatives and transport policy. Finally, the study shows that after one year of education there are significant relationships between biospheric respectively egoistic value orientations and different solutions, and an increase in variation of belief-specifics.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ignell, Caroline, 1975-, et al.
(författare)
-
A longitudinal study of upper secondary school students’ values and beliefs regarding policy responses to climate change
- 2019
-
Ingår i: Environmental Education Research. - : Informa UK Limited. - 1350-4622 .- 1469-5871. ; 25:5, s. 615-632
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores changes of environmental values and beliefs among secondary school business and economics students regarding government and market solutions to climate change. The quantitative study is longitudinal and a survey was administrated to students at two occasions including 212 participants in the first measurement. Results show a small significant increase in importance for altruistic, biospheric and egoistic value orientations at average. At an individual level, there are substantial movements over time. Nearly two-thirds of the students changed the strength of their value orientations over time. Taxes and legislation were regarded as the most effective solutions to climate change, however there was a decrease in seeing market prices as important mechanisms for change. Analysis suggested no direct relationship between change in environmental value orientation and change in norms. However indirect associations were mediated by changing beliefs in the efficacy of education and information and the efficacy of tax policies. For example, students who became more egoistic and more convinced about the efficacy of tax were less likely than others to be willing to take personal actions.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ignell, Caroline, et al.
(författare)
-
Economic students’ beliefs of scientific knowledge and norms for action regarding climate change
- 2019
-
Ingår i: NOFA7 Abstracts. - : Stockholm University. ; , s. 98-98
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study focuses on epistemic beliefs in relation to actions to mitigate climate change, and we investigate students’ beliefs and their support for societal actions and personal norms that direct individuals’ pro-environmental behaviour. Students’ conceptions of science - epistemic beliefs - concerns the way they regard scientific knowledge as fixed and certain, or evolving and uncertain. The study used a pen and pencil measurement distributed to the same students at two occasions, the first year’s (T1) measurement included 212 students in business and economics education, aged 17, and this was repeated a year later, in their final year. Changes are analysed through paired sample t-test, and partial correlation analyses were used to explore relations. Results show a weak and positive relation between the belief in certainty of knowledge and a norm of supporting taxes for solving climate change. At T2, a weak and negative relation was shown between recognising ‘science as having one clear-cut answer’ and ascribing solutions to climate change to both business and government. The results could suggest that a view of science as certain can influence the willingness to pay and contribute to solutions, and not ascribing government a responsibility. This however seems contradictory, as government are the initiators of policies such as CO2 taxes. Further research is needed to explain how epistemic beliefs can impact on norms for actions.
|
|
