2. |
- Ivanetti, Klara, et al.
(författare)
-
[Systemövergripande uppföljning 2023] : Indikatorer
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges mål är att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter med 70% till 2030. År 2022 hade utsläppen minskat med 34,4%, vilket är under linjär minskning på 42%, kräver nu 4,5% årlig minskning. Trots kortvariga ökningar har samtliga trafikslag generellt sett minskat sina utsläpp under perioden 2010 till 2022. En ny observation är A-traktorer, som trots låga utsläpp har tredubblat sina utsläpp de senaste sju åren och kräver därmed särskild uppmärksamhet. Jämförs Sveriges växthusgasutsläppförändring med EU27-länderna har Sverige uppvisat en betydligt större minskning. Men mycket indikerar att Sverige har ett stort arbete framför sig för att kunna nå målen 2030.
|
|
3. |
- Stelling, Petra, 1971-, et al.
(författare)
-
Mer vind i seglen med färre skevheter : En undersökning av hur skevheter i sjöfartssystemet kan påverka sjöfartens konkurrenskraft
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöfart är ett decentraliserat transportsystem med många aktörer inblandade. Aktörers samarbete och likriktning av mål kan gynna effektiviteten på systemnivå, vilket kan påverka sjöfartens konkurrenskraft till det positiva. Det finns en uttalad politisk vilja både från EU och på en nationell nivå att flytta mer gods från väg till sjöfart. Men skevheter, här i rapporten definierat som någon form av skav mellan olika aktörer, det vill säga aktörerna har olika mål eller drivkrafter, får negativ inverkan på systemnivå och kan därmed hämna effektiviteten.Syftet med denna studie är att ge förslag på åtgärder som motverkar skevheter i sjöfarten för att stärka sjöfartens konkurrenskraft och därmed öka möjligheterna för överflyttning av gods till sjöfart. I rapporten kartläggs skevheter mellan olika aktörer med hjälp av litteratur och tre fallstudier, vidare analyseras hur dessa skevheter påverkar överflyttningen av gods till sjöfart. Fallstudierna inkluderar tre svenska hamnar; Göteborg, Trelleborg och Karlshamn, och omgivande aktörer, där skevheteridentifieras mellan varuägare, hamn, kommun, terminaloperatörer, landtransportörer, rederi och myndighet. Studien visar att de centrala konflikterna berör stordriftsfördelar, markanvändning, infrastruktur, miljökrav och digitaliseringsbehov. Föreslagna styrmedel och åtgärder för att minska dessa skevheter och främja överflyttningen av godstransporter till sjöfart är: förbättrat samarbetemellan aktörerna, horisontell och vertikal markanvändning, användning av digitala verktyg så somdigitala system för att förbättra kommunikation med hamn och digitala tvillingar för effektivisering av godsflöden, alternativa finansieringsmodeller som stärker investeringar, rättvisa och adekvata förutsättningar i form av avgifter så att alla trafikslag konkurrerar på lika villkor samt samordning av tillståndsprocesser för att minska fördröjningar och osäkerhet för investerare. I studien har en konceptuell modell utvecklats som beskriver sambandet mellan aktörer, skevheter och åtgärder.
|
|