| 1. |
- Björkvall, Ander, et al.
(författare)
-
Slutrapport Anslagstavlan - Forskarfredags massexperiment 2016 : VA-RAPPORT 2017:1
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad används anslagstavlor till nuförtiden? Detta vet vi mycket lite om, framför allt för att det är så svårt att samla in informationen. För att kunna forska om anslagstavlor tog vi därför hjälp av 46 skolklasser i ForskarFredags massexperiment. Med en mobil- app samlade eleverna in text och fotografier från anslagstavlor i hela landet! Efter att ha gallrat bort bilder som var alltför suddiga eller inte var tagna på rätt sätt hade vi sammanlagt 1 340 bilder som gick att använda i vår forskning. De flesta anslagen har satts upp av föreningar. Därefter kommer företag. På tredje plats kommer privatpersoner. Endast en liten andel av de insamlade anslagen (6 procent) innehåller text som skrivits för hand med penna, resten är gjorda med dator. Mer än en tredjedel av anslagen är inbjudningar (37 procent). Det kan till exempel handla om konserter, möten, föredrag och firanden. Lika vanligt är det med köp- och säljannonser av varor och tjänster. Bland de insamlade anslagen finns fem cykelan- nonser. Alla dessa är korthuggna och opersonliga. Bostadsannonserna, däremot, är mer personliga och detaljrika. Anslag som handlar om lärande och utbildning gäller ofta lokala platser. Lärandet äger alltså rum i närområdet snarare än på ställen dit deltagaren måste resa långt, gå ut på internet eller till och med flytta för att kunna delta. Trots att det finns väldigt många människor med utländsk bakgrund i Sverige är näs tan alla anslag på svenska. Bara knappt 5 procent har skrivits helt eller delvis på andra språk. Men vi kan ändå se att engelska har en viktig roll i texter i vår omgivning.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Järlehed, Johan, 1968
(författare)
-
Alphabet city: orthographic differentiation and branding in late capitalist cities
- 2021
-
Ingår i: Social Semiotics. - : Informa UK Limited. - 1035-0330 .- 1470-1219. ; 31:1, s. 14-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the emergence and design of letter-based city logos in order to discuss what they reveal about writing and cities, and the dynamics between them. Developing a political economic and social semiotic analysis, I suggest that these letter-based logos respond to an increased competition for attention in society—strongly linked to new media technology and patterns of mobility in late capitalist economies. I further argue that they illustrate globalizing linguistic processes such as the truncation, commodification and adaptation of language to global audiences and technologies, and thereby contribute to mask the social and material reality of the branded cities. The article contributes to the broader examination of the ways in which cities and writing interact by drawing attention to the continued spread of abstract and standardized register forms for representing institutional power and distinction within globalized markets, and by discussing their local socio-economic embedding.
|
|
| 4. |
- Järlehed, Johan, 1968
(författare)
-
Att läsa språkliga landskap. Några teoretiska utgångspunkter och kritiska kommentarer.
- 2011
-
Ingår i: Theorising Textuality. Theorising Reading. Om vetenskaplig teoribildning inom kultur- och litteraturforskning.. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789163394171 ; , s. 79-103
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med artikeln är dels att introducera ett nytt forskningsfält för en svenskspråkig akademisk publik – studiet av språkliga landskap -, dels att kritiskt diskutera och kommentera några av de teoretiska ståndpunkter och antaganden som framförts inom fältet. Detta görs genom att försöka besvara följande grundläggande frågor: Vad är ett landskap och vad innebär det att ”läsa” det? Vad är det vi läser, det vill säga vad utgör en ”text” i ett språkligt landskap? Vad utgör språket eller det språkliga i ”språkliga landskap”? Genom att diskutera dessa frågor teoretiserar artikeln också genomgående de två begreppen text och läsning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Järlehed, Johan, 1968
(författare)
-
"Bo högt, högre, högst": Vertikalitet i Göteborgs stadsutvecklingsdiskurs
- 2024
-
Ingår i: Förhandlingar vid trettioåttonde sammankomsten, Örebro 4–6 maj 2022, Del III / Redigerad av Denny Jansson, Ida Melander, Gustav Westberg & Daroon Yassin Falk. - Örebro : Örebro universitet. - 1102-3619. - 9789187789915 ; , s. 9-37
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln utgår från tesen att Göteborgs stadslednings explicita ambition att ”bygga ihop staden”, att motverka segregation och minska ojämlikhet utmanas av den ökade mobiliseringen av vertikalitet för att underbygga och upprätthålla socioekonomisk uppdelning. Vertikalitet förstås då med Stephen Graham som en både fysisk och social dimension. Vi ser hur stadsbilden snabbt förändras med uppförandet av spektakulära höghus, och vi ser en ökad politisk och social oro kopplat till segregation, utanförskap och kriminalitet. Jag visar och diskuterar hur vertikalitet manifesteras i Göteborgs språkliga landskap på flera olika sätt. Genom att analysera politikernas och exploatörernas ambition att ”lyfta utsatta områden”, visar jag hur olika områden positioneras på en hierarkisk värdeskala och stigmatiserar redan utsatta grupper. Genom att analysera platsskapande skyltar och marknadsföringen av de nya höghusen illustrerar jag den marknadslogik som styr bostadsbyggandet och den hierarkiska synen på olika upplåtelseformer, samt hur vertikalitet kopplas till distinktion och exklusivitet. Jag visar även hur byggandet och marknadsföringen av höga hus styrs av en spekulativ logik som utmanar den offentliga förvaltningens regel- och normverk. Genom att lyssna på de kritiska och oroliga röster som hörs i höghusens skugga pekar jag slutligen på de sociala, affektiva och ekonomiska baksidorna av vertikal stadsutveckling.
|
|
| 8. |
- Järlehed, Johan, 1968
(författare)
-
Brevväxling
- 2003
-
Ingår i: Glänta. - Göteborg. - 1104-5205. ; 2-3, s. 13-27
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Översättning från spanskan av brevväxling mellan Subcomandante Marcos. organisationen ETA och undersökningsdomare Baltasar Garzón.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Järlehed, Johan, 1968, et al.
(författare)
-
Culture and class in a glass: Scaling the semiofoodscape
- 2018
-
Ingår i: Language & Communication. - : Elsevier BV. - 0271-5309 .- 1873-3395. ; 62, s. 26-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article puts forward the semiofoodscape as a concept for the study of the interrelationship between food and language. We illustrate the theoretical and analytical value of the concept by unpacking some of the socioeconomic and cultural dynamics involved in the production, marketing and consumption of a Basque wine, Txakoli. We contend that the semiofoodscape both frames and mediates how semiotic resources can be mobilized to these ends and how they operate and for whom they work. Our scale analysis of the Txakoliscape serves to illustrate the complex interaction of place, language, culture and food, and the consequences for class hierarchies, thereby demonstrating the relevance of the semiofoodscape concept for the study of the political economy of multilingualism.
|
|
