| 1. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Concentrations of phthalate metabolites and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-2014
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- POPUP studien startade 1996, där blod- och modersmjölksprover regelbundet samlas in från förstföderskor i Uppsala. Sedan 2009 tas också ett urinprov från kvinnorna. I denna studie har ftalater och fenolära ämnen studerats i urinprov insamlade 2009-2014. Dessa ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats i urinen.Totalt sett analyserades 13 ftalatmetaboliter till 6 ftalater, en metabolit till en ersättningskemikalie till ftalater, en metabolit till ett fosforbaserat flamskyddsmedel, två pesticidmetaboliter samt 15 fenolära ämnen, t ex triklosan, bisfenol A, S och F, av Lunds universitet. Syftet var att studera tidstrender för de olika ämnena under perioden 2009-2014.Resultaten visade att flera av de äldre ftalaterna som håller på att fasas ut har en nedåtgående trend. Samtidigt kunde en ökande trend ses för en metabolit till ett ämne som nu används som ersättare till ftalater. Bisfenol A (BPA) som är ett mycket omdiskuterat ämne visade en nedåtgående tidstrend medan bisfenol F som pekats ut som en av ersättarna till BPA istället hade en ökande trend. Även triclosan visade en minskande trend som troligtvis beror på att ämnet har minskat i användning.Analyser av urin gör det möjligt att studera hur befolkningens exponering för snabbmetaboliserande substanser ser ut. Hur exponeringen förändras med tiden efter att olika åtgärder har satts in för att begränsa problematiska kemikalier samt hur befolkningens exponering för nya ersättningskemikalier har utvecklats.
|
|
| 2. |
- Hagmar, Lars, et al.
(författare)
-
Tidstrender för exponering för persistenta organohalogena miljögifter (POP) hos unga svenska män : Resultat från basundersökningen
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en undersökning av 304 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 65 ng/g blodfett för CB-153 i serum och det fanns en variationsbredd mellan 23 och 248 ng/g fett. Medianhalten av p,p´-DDE var för 223 av de unga männen 88 ng/g fett (variationsbredd ca 10 till 1270 ng/g fett). Halterna var lägre än de man finner hos medelålders och äldre män. Den aktuella studien är en basundersökning, som om man några år senare gör om motsvarande undersökning på en ny kull mönstrande unga män, kan användas som grund för tidstrendsanalyser av human exponering för olika persistenta organohalogena miljögifter.
|
|
| 3. |
- Hagmar, Lars, et al.
(författare)
-
Tidstrender för halter av ftalater i urin hos unga svenska män –Resultat från den första uppföljningsundersökningen år 2004.
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syfte:Syftet var att undersöka om ftalatexponeringen i befolkningen är stabil över tiden ellerom det finns någon tidstrend för exponering, samt också ge möjlighet att utvärdera rökningoch BMI som potentiella determinanter för exponering.Material och metoder:År 2000 togs urinprov från 234 mönstrande män och år 2004 togsurinprov från 200 mönstrande män. Vid båda provtagningsåren var medianåldern 18(variationsvidd 18–21). Urinproverna analyserades med LC-MS-MS teknik med avseende påftalsyra, monoetylftalat (MEP), monobutylftalat (MBP), monobutylbenzylftalat (MBzP) ochmonoetylhexylftalat (MEHP).Resultat: Det noterades för kreatininjusterade urinhalter signifikanta minskningar mellan år2000 och år 2004 för ftalsyra (medianminskning 35%), för MEP (72%) och för MBP (17%).Även MEHP halterna i urin var lägre år 2004 än 2000, medan däremot halterna varoförändrade för MBzP. Rökare hade signifikant högre värden av både ftalsyra (median 65%)och MEP (median 72%) än icke rökare.Konklusion:De minskade koncentrationerna av ftalater i urin tolkas avspegla en lägreexponeringsnivå till följd av en minskad användning av ftalater i olika konsumtionsprodukter.Då ftalaterna är generellt spridda i miljön och kan tas upp i kroppen både per oralt, dermaltoch via inhalation, är det dock inte enkelt att specificera vilka specifika exponeringskällorsom förändrats över tiden. Orsaken till varför rökare har högre ftalatkoncentrationer i urinjämfört med icke-rökare är inte klarlagd.
|
|
| 4. |
- Hagmar, Lars, et al.
(författare)
-
Tidstrender för halter av persistenta klororganiska miljögifter i blod hos vuxna svenska män i relation till konsumtion av fet östersjöfisk
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det har skett en signifikant genomsnittlig minskning med 34 till 55 % av serumhalterna av CB-153, p,p´-DDE och HCB under perioden 1991 till 2001 bland 39 medelålders svenska män, varav en del med hög konsumtion av fet östersjöfisk. Detta kunde inte förklaras med förändrad fiskkonsumtion över tiden. Däremot förklarade en ökad kroppsvikt en del av minskningen, genom en ”utspädningseffekt” (större distributionsvolym). Det är sannolikt att en minskad förorening av animaliska livsmedel med dessa POPs under senare år bidragit till de sjunkande halterna i serum. I motsats till resultaten för CB-153, p,p´-DDE och HCB förelåg det inte någon signifikant tidstrend för TEQ för PCDD eller PCDF I serum bland 26 medelålders svenska män, trots en längre uppföljningsperiod (1987 till 2002). För enskilda PCDD/F kongeners noterades såväl minskningar som ökningar över tiden. Resultaten ger vid handen att dioxinbelastningen varit oförändrad under den senaste 15 års perioden.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Holmberg, Sara, et al.
(författare)
-
High levels of vitamin D associated with less ischemic heart disease - a nested case-control study among rural men in Sweden
- 2017
-
Ingår i: AAEM. - : Institute of Rural Health. - 1232-1966 .- 1898-2263. ; 24:2, s. 288-293
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction and objective. Low levels of serum vitamin D have been associated with increased occurrence of ischemic heart disease (IHD), but findings are inconsistent, e.g. seasonal variation is not always considered in the analyses. The aim of this study was to investigate whether vitamin D is associated with IHD among rural middle-aged men in Sweden when seasonal variation is taken into account. Materials and method. A nested case-control study was performed within a population-based cohort of Swedish farmers and rural residents followed for 20 years. Outcomes were from national health registers. For 276 cases (IHD at any time during follow-up), and for 276 aged-matched controls free of cardiovascular diseases or diabetes, serum levels of vitamin D (25-hydroxyvitamin D-3) were analyzed with liquid chromatography/tandem mass spectrometry (LC/MS/MS), in stored blood samples drawn at the baseline survey in 1990-91. The odds ratio (OR) with 95% confidence intervals (CI) of IHD for vitamin D-quartiles (based on measured as well as adjusted for month of sampling) was evaluated in logistic regression models; potential confounders were taken into account. Results. The measured mean vitamin D levels were 27.6 ng/ml(standard deviation (sd) 8.2 ng/ml) and 28.8 ng/ml (sd 9.0) among cases and controls, respectively. Compared to the quartile with the lowest month-adjusted vitamin D levels, the risk of IHD was significantly lower in the highest quartile (OR=0.46, 95% CI 0.25-0.84, p=0.012) in the fully-adjusted model. Conclusion. Rural Swedish men in the highest quartile of serum vitamin D had halved relative risk of IHD, compared to those in the lowest quartile.
|
|
| 7. |
- Jönsson, Bo AG, et al.
(författare)
-
Biomonitorering av unga män med invandrarbakgrund
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) regelbundet studier av halter av miljöföroreningar i blod, urin och hår hos allmänbefolkningen. Syftet med denna studie var att kartlägga biologiska halter av miljöföroreningar i blod och urin hos yngre män i Göteborg med utomnordisk bakgrund. I studien ingick 87 unga män med en medelålder på 20 år (17-24 år) med föräldrar födda i utomnordiska länder. De flesta (N=52) är födda i Sverige och har bott här i genomsnitt 16 år.Vi fann högre halt av DDE men lägre halt av CB-153 jämfört med mönstrande unga män 2009/2010. Högre halter av CB-153 och DDE sågs hos ungdomar vars föräldrar var födda i Afrika. Halterna av perfluorerade ämnen var lägre för både PFOS, PFNA och PFDA men högre för PFHxS jämfört med studien 2009/2010. För flera av ämnena ses en skillnad beroende av föräldrarnas födelseland t.ex. PFOS, PFOA, PFNA.Medianhalterna av ftalatmetaboliter var högre för fyra ämnen, MEP, MBP, MBzP och 5-oxo-MEHP men klart lägre för 5-OH-MEHP, 5-cx-MEPP och 7-cx-MMeHP jämfört med studien 2009/2010. De som var födda i Sverige hade lägre genomsnittshalt för nonylfenol, bisfenol A, MEHP, 5-OH-MEHP, 5-oxo-MEHP och 5-cx-MEHP jämfört med de utrikesfödda. Även föräldrarnas födelseområde var en faktor av betydelse. Rökning ökade halterna av MBP, 7-cx-MMeHP, 7-OH-MMeOP och 7-oxo-MMEHP. Rökning ökade även kadmium i blod och föräldrarnas födelseland var en viktig faktor för halten av bly och kvicksilver i blod samt kadmium i urin.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Jönsson, Bo AG, et al.
(författare)
-
Tidstrender för och halter av perfluorerade alkylsyror (PFAAs) i serum samt ftalatmetaboliter och alkylfenoler i urin hos unga svenska män och kvinnor– Resultat från den fjärde uppföljningsundersökningen år 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund:Studier av tidstrender är viktiga för riskvärdering, för att följa resultat av interventioner och för åtgärder för att minska exponeringen. Studiens huvudsyfte har varit att undersöka halter och tidstrender för perfluorerade kemikalier i serum samt ftalatmetaboliter och alkylfenoler i urin hos unga män och kvinnor. För detta har vi tidigare valt att använda oss av mönstringsundersökningen, som de flesta svenska män hittills har genomgått vid omkring 18 års ålder. När mönstringen nu slopats har vi istället samlade in prover från gymnasieelever i den sista årskursen. Vi utökade även studien så både kvinnor och män nu studeras.Metoder:Unga personer från fem olika år har hittills studerats. År 2000 samlades serumprover från 274 mönstrande och urinprover från 234, år 2004 samlades serum- och urinprover från 200 mönstrande, år 2006 serumprover från 200 mönstrande och åren 2009-2010 (benämns som 2010 i den fortsatta rapporten) serumprover från 100 mönstrande och urinprover från 314 samt slutligen år 2013 serum och urinprover från 107 kvinnliga och 97 manliga gymnasieelever i tredje årskursen. I den nu aktuella uppföljningen analyserades 15 perfluorerade alkylsyror (PFAAs) i serum, 10 ftalatmetaboliter från fem olika ftalater, fyra alkylfenoler av vilka tre var bisfenoler samt triklosan i urin. Dessutom analyserades metaboliterna till pesticiderna klorpyrifos (triklorpyridinol ,TCP) och gruppen pyretroider (3-fenoxibensoesyra, 3-PBA) samt 1-hydroxypyren en biomarkör för PAH exponering i urin. Bisfenol A analyserades även i 258 urinprover från 2010. Samtliga analyser utfördes med vätskekromatografi kopplat till en tandem masspektrometer. Trender analyserades med Jonckheere-Terpstra testet och skillnader mellan grupper med Mann-Whitneys U test.Resultat:Halterna av de flesta PFAAs i serum verkade minska mellan 2010 och 2013. De kreatininjusterade halterna för MEP, MBP, MBzP och MEHP för åren 2000, 2004, 2010 och 2013 visade alla en sjunkande trend. Dessutom visade inte halterna av diisononylftalatmetaboliterna en ökande trend vilket hade förväntats från andra studier. Halterna av BPA verkade minska relativt kraftigt mellan 2010 och 2013 vilket så vitt vi vet är den första tidstenden för denna substans.
|
|
| 10. |
- Jönsson, Bo AG, et al.
(författare)
-
Tidstrender för och halter av persistenta fluorerade, klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum samt ftalater i urin hos unga svenska män – Resultat från den tredje uppföljningsundersökningen år 2009-2010.
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund:Studier av tidstrender för miljögifter är viktiga för riskvärdering och åtgärder för att minska exponeringen. Studiens huvudsyfte har varit att fortsatt undersöka halter och tidstrender för klorerade, bromerade och fluorerade POPar i serum och ftalatmetaboliter i urin hos mönstrande unga män. För detta har vi valt att använda oss av mönstringsundersökningen, som de flesta svenska män hittills har genomgått vid omkring 18 års ålder.Metoder:Mönstrande från fyra olika år har studerats. År 2000 samlades serumprover från 274 mönstrande och urinprover från 234, år 2004 samlades serum- och urinprover från 200 mönstrande, år 2006 serumprover från 200 mönstrande och till sist åren 2009-2010 serumprover från 100 mönstande och urinprover från 50. Serumproverna analyserades med gaskromatografi-masspektrometri (CG-MS) med avseende på 2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl (CB-153), p,p’-diklordifenyldikloreten (p,p´-DDE) samt bromerade difenyletrar (BDE). Urinproverna analyserades med vätskekromatografi-tandem MS med avseende på monoetylftalat (MEP), monobutylftalat (MBP), monobutylbenzylftalat (MBzP) och monoetylhexylftalat (MEHP). I urinproverna från 2009-2010 analyserades dessutom oxiderade ftalatmetaboliter till dietylhexylftalat: 5-hydroxy-MEHP, 5-oxo-MEHP och 5- karboxy-monoetylpentylftalat (5-cx-MEPP) samt diisononylftalat: 7-hydroxy-MiNP, 7-oxo- MiNP och 7-karboxy-monometylheptylftalat (7cx-MMeHP). Trender analyserades med Jonckheere-Terpstra testet.Resultat:Medianhalten i serum för CB-153 för åren 2000, 2004, 2006 och 2009/2010 var 65, 19, 34 och 22 ng/g fett. Medianhalten för p,p´-DDE för åren 2000, 2004, 2006 och 2009/2010 var 88, mindre än detektionsgränsen (De kreatininjusterade medianurinhalterna för åren 2000, 2004 och 2009-2010 var för MEP 83, 24 respektive 12 nmol/mmol, för MBP 24, 20 respektive 5 nmol/mmol samt för MBzP 4, 4 respektive 1 nmol/mmol. För MEHP var värdena Medianhalterna för BDE-47 var 1,32 (2006), respektive 0,63 ng/g blodfett (2009/2010), för BDE-99 0,38 ng/g blodfett respektive Även halter av perfluorerade ämnen bestämdes i proverna från år 2009/2010.Konklusion:Det har skett en påtaglig minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’-DDE hos unga män mellan 2000 och 2010 och beror säkerligen på att dessa ämnen inte längre används i Sverige sedan lång tid tillbaka. De minskade koncentrationerna av ftalatmetaboliter i urin avspeglar troligen en lägre exponeringsnivå till följd av en minskad användning av ftalater i olika produkter ute i samhället. Det finns dock andra ftalater där exponeringen i stället ökar enligt litteraturen. Halterna av de bromerade föreningarna minskade i de flesta fall vilket även detta beror på en minskad eller avslutad användning.
|
|
