| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Höbeda, Peet, 1937-, et al.
(författare)
-
Stabilisering av humusförorenad sand med hydrauliska och puzzolaniska bindemedel : resultat av förprovning och vägförsök: tillsättning av flygaska vid cementstabilisering av väg 1175
- 1984
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid förprovningar av prov från för stabilisering av väg 1175 aktuell sandtäkt med portlandcement och Slaggbindemedel konstaterades dåliga resultat på grund av humusinnehåll. En utökad provning gjordes därvid varvid olika aktiverande tillsatser och filler provades med de nämnda bindemedlen. Slaggbindemedel kunde förbättras genom tillsats 'av restgips eller kalciumklorid. Dessutom provades modifierad portlandcement (innehållande flygaska), slaggcement, flygaska-kalk, flygaska-cement (inblan dad deponerad restkalk). Olika aktiverande tillsat ser provades dessutom. Det visade sig att "normal" portlandcement och flygaska-kalk gav dåliga resultat, däremot kunde tillfredställande hållfasthets utveckling konstateras med andra bindemedelskombi nationer. Korttidshållfastheten var dock ofta låg.
|
|
| 4. |
- Jacobson, Torbjörn, 1951-, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av bullerreducerande beläggningar
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar erfarenheterna av bullerreducerande asfaltbeläggningar i Sverige. Den är i första hand inriktad på asfaltrelaterade faktorer som påverkar bulleregenskaperna. Den tar även upp betydelsen av vägens utformning när dränasfalt används, en inventering av var bullerreducerande beläggningar lagts på senare år, besiktning av sträckor som lagts i Stockholmsområdet, årskostnad, olika typer av bullerreducerande beläggning med mera. Den vanligaste benämningen på bullerreducerande asfalt är dränerande asfaltbetong, ABD eller förkortat dränasfalt. Dränasfalt har ett högt hålrum och en hög andel av grovballast (85 %). På så sätt får den ett sammanhängande porsystem, vilket kan leda bort vatten och absorbera en del av ljudet från däcken. Syftet med beläggningstypen var ursprungligen att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på vägen vid regn. Med tiden har fokus flyttats till dränasfaltens bullerreducerande förmåga och används i dag huvudsakligen som en åtgärd för att begränsa bullerstörningar. I syfte att förbättra beständigheten hos dränasfalt, lagd i två lager, startades 2010 ett FOU-projekt, med deltagande från leverantörer, entreprenörer, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Trafikverket. Tre större provsträckor på högtrafikerade vägar med en hastighet av 90, 100 och 110 km/h har byggts. De lades 2010, 2012 och 2014 i södra, mellersta och norra Sverige. Bullerreduktionen har vid utförandet legat på 7–8 dB(A) och minskat med 0,5–1 dB(A) per år. Beständigheten hos dessa dränbeläggningar har varit bra med stenlossning och andra typer av skador i liten omfattning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jacobson, Torbjörn, 1951-, et al.
(författare)
-
Provvägsförsök på E4 Huskvarna med bullerreducerande asfaltbeläggning
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver ett provvägsförsök med bullerreducerande asfaltbeläggning på E4, Huskvarna. Entreprenadformen för objektet var totalentreprenad med bland annat krav på bullerreducering under funktionstiden. Sommaren 2010 lades två lager av dränasfalt (dubbeldrän) på en sträcka av 2,7 km genom Huskvarna. I samband med utförandet av beläggningen lades också ett antal provsträckor in i objektet. En arbetsgrupp med representanter från Svevia, Nynas, VTI och Trafikverket hade startats upp i början av 2010 med syfte att ta fram ett koncept för dubbeldrän som har så bra tekniska och akustiska egenskaper som möjligt. Tidigare erfarenheter visade på relativt korta livslängder för den här typen av beläggningar och skador relaterade till bristande beständighet förekom i tidiga skeden. VTI har utfört bullermätningar enligt CPX-metoden (ISO/DIS 11819-2) åren 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014. Mätningarna har utförts i samtliga körfält och riktningar och gav följande resultat: 2010: Bullerreduktionen 7 till 8 dB(A). 2011: Bullerreduktion 7 till 8 dB(A). 2012: Bullerreduktion 6,5 till 7,5 dB(A). 2013: Bullerreduktion 6 till 7 dB(A). 2014: Bullerreduktion 3 till 6 dB(A). Förändringen på 3 dB(A) från 2014 jämfört med 2013 är kopplad till körfältet K1 där vägbanan förseglades hösten 2013. Porerna kan delvis ha täppts igen av det tillförda bindemedlet men även av vägsmuts. De utrinningstester som utfördes 2014 visar också på sämre dräneringsförmåga jämfört med tidigare mätning ar. Borrkärnor från vägen kommer också att undersökas med avseende på vägsmuts i porerna.
|
|
| 7. |
- Said, Safwat F, 1951-, et al.
(författare)
-
Kalltillverkad asfaltbeläggning
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En kunskapsöversikt över kalltillverkade asfaltbeläggningar både i Sverige och andra länder presenteras i syfte att vidareutveckla kalltekniken som en miljöanpassad asfaltbeläggning. Kall asfaltteknik har periodvis använts i Sverige under många år, dock endast på lågtrafikerade vägar, både i slit- och bärlagermassor. Under senare år har emulsioner baserade på hårdare bitumen tillverkats för tillverkning av asfaltbeläggningar med högre prestanda. I det här arbetet undersöks kalltillverkade asfaltmassor baserade på hårdare bitumen i bärlagren, på mer högtrafikerade vägar där av tradition varmblandad asfalt används. Uppbyggnaden av flera provsträckor och initial tillståndsutvärdering av provsträckor redovisas. Det konstateras från den här begränsade studien att beläggningar med kallteknik är ett effektivt sätt att minska miljöpåverkan genom lägre koldioxidutsläpp och energiåtgång vid tillverkning och utläggning av kallmassan, dock finns det behov av utvecklingsinsatser för en systematisk användning av kalltillverkad asfalt med bra funktionsegenskaper på högtrafikerade vägar.
|
|
| 8. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, 1957-, et al.
(författare)
-
Coal tar-containing asphalt : Resource or hazardous waste?
- 2007
-
Ingår i: Journal of Industrial Ecology. - : Wiley-Blackwell. - 1088-1980 .- 1530-9290. ; 11:4, s. 99-116
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Coal tar was used in Sweden for the production of asphalt and for the drenching of stabilization gravel until 1973. The tar has high concentrations of polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH), some of which may be strongly carcinogenic. Approximately 20 million tonnes of tar-containing asphalt is present in the public roads in Sweden. Used asphalt from rebuilding can be classified as hazardous waste according to the Swedish Waste Act. The cost of treating the material removed as hazardous waste can be very high due to the large amount that has to be treated, and the total environmental benefit is unclear. The transport of used asphalt to landfill or combustion will affect other environmental targets. The present project, based on three case studies of road projects in Sweden, evaluates the consequences of four scenarios for handling the material: reuse, landfill, biological treatment, and incineration. The results show that reuse of the coal tar-containing materials in new road construction is the most favorable alternative in terms of cost, material use, land use, energy consumption, and air emissions.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jacobson, Torbjörn, 1951-, et al.
(författare)
-
Indränkt Makadam - IMT, JIM, JIMT : Provvägsförsök och kontrollsträckor. Lägesrapport 2007-2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På senare år har intresset för indränkt makadam (IM) ökat markant. Mer än 2 miljoner kvadratmeter läggs årligen, oftast som ett kombinerat slit- och bärlager eller slit- och justeringslager, på låg- till medeltrafikerade vägar. Erfarenheterna är hittills mycket positiva enligt uppföljningar som pågått mellan 2007 och 2014 och utförts av VTI. Ett flertal prov- och kontrollsträckor med placering i Småland och Östergötland, ingår i uppföljningen. Dåvarande Vägverket startade år 2007 ett projekt i syfte att lyfta fram och vidareutveckla IM-tekniken. Frågor som belyses i projektet är:relevanta provningsmetoder för indränkt makadamvilken effekt åtgärden får på bärighetenfaktorer som påverkar stabilitetenrelevanta krav på stenmaterialetmakadamfraktioner/ kornstorleksfördelningalternativa bindemedel till bitumenlösningtyp och mängd av bindemedel
|
|
