| 1. |
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Mattias, 1978, et al.
(author)
-
A journey into the new employment service landscape of responsibilisation: Towards de-personalisation of the caseworker-jobseeker relationship
- 2024
-
In: International Journal of Social Welfare. - : Wiley. - 1369-6866 .- 1468-2397. ; 33:1, s. 137-150
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The article analyses a new culture of responsibilisation implicated in a recent management reform in the Swedish Public Employment Service. Based on an interview study and organisational documents, it is shown that the reform entails a new form of responsibilisation of jobseekers as well as caseworkers. As jobseekers are expected to ‘carry their own case’ through the administrative job-search process, they are obliged to manage tasks that used to be in the caseworker's area of responsibility. Furthermore, caseworkers are expected to regulate themselves in new ways and change their mind-set according to new organisational values and behavioural norms, requiring a restraining of their availability to clients. It is argued that the employment agency is increasingly turned into the agency of the active and responsible jobseeker, which entails one further shift towards individual responsibility in Swedish labour market policy and one further step towards the breakup of a personal caseworker–jobseeker relationship.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bengtsson, Mattias, 1978, et al.
(author)
-
Inledning till Temanummer om Aktiveringspolitik och styrning
- 2022
-
In: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692. ; 28:2, s. 5-11
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Aktivering är ett av vår tids modeord i välfärdspolitiska sammanhang. Arbetslösa kunde under en period delta i det arbetsmarknadspolitiska programmet Aktivitetsgarantin. Vissa unga personer med nedsatt arbetsförmåga mottar aktivitetsersättning medan arbetslösa varje månad ska aktivitetsrapportera till Arbetsförmedlingen för att kunna få ersättning från a-kassan eller Försäkringskassan. Aktivitetskravet har med andra ord skärpts alltmer i de offentligt finansierade trygghetssystemen. Samtidigt förändras rollen som offentlig tjänsteman eller välfärdsprofessionell när politiken byter inriktning. Det här temanumret riktar särskilt uppmärksamheten mot hur aktiveringspolitikens krav översätts i styrningen av de anställda i välfärdsbyråkratierna, vilket i sin tur kan få avgörande konsekvenser för deras klienter – de arbetslösa eller personer med nedsatt arbetsförmåga
|
|
| 5. |
- Bengtsson, Mattias, 1978, et al.
(author)
-
Labour Market Policy under Conditions of Permanent Austerity: Any Sign of Social Investment?
- 2017
-
In: Social Policy & Administration. - : Wiley. - 0144-5596 .- 1467-9515. ; 51:2, s. 367-388
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Social investment (SI) is part of a strategy to modernize the European welfare states by focusing on human resource development throughout the life-course, while ensuring financial sustainability. Recognizing that this strategy was only partially implemented by the EU member states prior to the financial and Eurozone crises, this article investigates whether reforms and expenditure patterns in labour market policy (LMP) have moved more towards or away from SI following the 2008 financial crisis. We use quantitative and qualitative data to investigate the degree to which there have been shifts in the SI aspects of LMPs in eight countries across four welfare state regimes. We also investigate which aspects of LMPs have been strengthened and which have been weakened, enabling us to make a nuanced assessment of labour market SIs across the EU in a period of permanent austerity. We find that although the eight countries under examination have different starting points, there is little evidence of increased SI-orientation of LMPs. Upskilling, which is at the heart of SI, did not increase from 2004–08 to 2009–13, while incentive reinforcement and employment assistance – more about labour market entry and marketing of skills – grew in importance. If this trend continues across Europe, there is a risk that SI will become lost in translation and end up as a clearer neo-liberal version of workfarism.
|
|
| 6. |
- Bengtsson, Mattias, 1978, et al.
(author)
-
The institutionalization of a new social cleavage Ideological influences, main reforms and social inequality outcomes of "the new work strategy"
- 2018
-
In: Sociologisk Forskning. - : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 55:2-3, s. 155-177
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The objective of this article is to analyse the ideological influences, main reforms and social inequality outcomes of "the new work strategy", i.e. the former Swedish centre-right Alliance government's work-first approach. By studying government bills and reports, official statistics, and research on welfare and labour market policies, discourses, policy measures and their outcomes have been analysed. The main conclusion is that Sweden, the former prototypical "social democratic" welfare state, has adopted a new institutional framework for social protection that we call a "work-first, consolidation state". The reforms aimed at shrinking the welfare state were implemented by strengthening activation principles in social protection systems as well as a politics of lowering taxes, which has institutionalized a new social cleavage in Swedish society and resulted in a massive redistribution from the public sector to the private sector. We also discuss how the transformation of labour income taxes and social protection systems was legitimized by the Alliance's discourse on "outsiderhood", and one ideological influence is located in American discourses of the underclass.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Edberg, Karin, 1984-
(author)
-
Energilandskap i förändring : Inramningar av kontroversiella lokaliseringar på norra Gotland
- 2018
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Energisystemet omstruktureras. Nya energikällor tillkommer och andra fasas ut samtidigt som efterfrågan på energi kvarstår ur ett globalt perspektiv. Lokaliseringen av de fysiska strukturer som genererar och distribuerar energi innebär en högst praktisk påverkan i den fysiska omgivningen liksom i det sociala landskapet innan, under och efter en etablering, vilket gör det relevant att undersöka hur nya lokaliseringar av energiinfrastruktur tas emot. Det övergripande syftet med den här avhandlingen i sociologi är därför att bidra till en ökad förståelse av lokal hantering av globala energidilemman.I avhandlingen analyseras lokaliseringar av kontroversiella energiprojekt, eller mer specifikt hur två sådana fall förstås och tolkas av berörda aktörer. Det görs genom ett teoretiskt ramverk baserat på inramningsteori (frame analysis) och sociala praktiker. Studien erbjuder en sociologiskt grundad förståelse av plats och förståelsens betydelse för inställningen till lokaliseringar av energiinfrastruktur.Avhandlingens empiriska fall utgörs av lokaliseringen av logistiskt arbete kring byggandet av en storskalig naturgasledning och av en planerad men inte realiserad etablering av en vindkraftspark till nordöstra Gotland. Dessa studeras genom intervjuer, observationer och textanalyser.Studien visar hur olika aktörer kombinerar och väger olika aspekter mot varandra i sina inramningskonstruktioner. Resultaten visar att även komponenter bortom det lokala ingår i inramningarna och att de inkluderar relationer mellan olika aktörer liksom förändring över tid. Denna förståelse presenteras genom en analys av fyra centrala aspekter – platsrelaterade, platsöverskridande, position och process – vilka tillsammans fångar den multidimensionalitet och komplexitet som kännetecknar kontroversiella lokaliseringar. Ett resultat är att den mest framgångsrika inramningsstrategin visade sig vara att särkoppla olika aspekter, det vill säga att uppmärksamma flera olika aspekter men på olika sätt hålla dem isär. En av studiens styrkor är att den inkluderar såväl strategiska inramningar som görs av olika aktörer i syfte att exempelvis få en lokalisering till stånd eller förhindra densamma, som inramningar som görs av dem som inte tar aktiv del i den formella lokaliseringsprocessen. Det ger en komplex bild som sträcker sig bortom policynivån och som visar att det inte finns en enstämmig förståelse i ”lokalsamhället”. Avhandlingen bidrar därmed till att bredda förståelsen av inramningar av kontroversiella lokaliseringar.
|
|
