| 1. |
- Andersson, Sebastian, et al.
(författare)
-
Establishing epistemic practices in students’ formulation of scientifically researchable questions in upper secondary science education
- 2019
-
Ingår i: NOFA7 ABSTRACTS Stockholm University, 13 - 15 May 2019. ; , s. 24-24
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The development of students' capability to engage in scientific inquiry is part of the science curricula across the educational system. However, previous research shows that laboratory and practical work in science education do not necessarily develop the capability to engage in scientific inquiry or contribute to developing an understanding of the nature of inquiry. The purpose of this study is to explore how teaching activities can be designed with a specific focus to develop students' capability to formulate questions for scientific inquiry. Some science education research points to that in order for students to develop an understanding of the nature of science inquiry, teaching has to include activities explicitly focusing aspects of inquiry such as asking questions, observing and making inferences. In this study we draw on the theoretical framework of epistemic practices to analyse and design teaching with the purpose of developing students' capabilities to formulate questions for scientific inquiry. Epistemic practices refer to the ways people in a specific community propose, justify, evaluate and legitimize knowledge claims within a disciplinary framework. From this perspective, formulating scientifically researchable questions makes sense only as part of epistemic practice in relation to a motive of knowledge production. The research question is: How can epistemic practices be established in upper-secondary school science where students are invited to participate in activities of formulating researchable questions?The study was carried out as a design-based research collaboration with a research team consisting of nine science teachers and four science education researchers. Data was collected in three cycles of design, intervention and analysis of research lessons with six classes in three different upper-secondary schools. The data consists of video-recordings of student interaction while engaging in tasks of formulating researchable scientific questions. The data is analysed using the didactical model of organizing purposes; distinguishing between overarching purposes and the student-orientated purposes emerging in interaction. The results indicate that the development of students’ capabilities to formulate researchable questions is situated in the processes of interaction with peers, and the conditions for situating the formulation of questions in a practice characterised by closeness to an epistemic object and gathering of observational data. Based on the results, we argue for a shift in science education from focusing students’ views of a generic nature of science or nature of science inquiry to focussing student participation in epistemic practices of various kinds.
|
|
| 2. |
- Andersson, Sebastian, et al.
(författare)
-
Students’ capabilities to formulate scientifically researchable questions in upper secondary science education
- 2019
-
Ingår i: NOFA7 ABSTRACTS Stockholm University, 13 - 15 May 2019. ; , s. 25-25
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A goal for science education is to develop student capabilities to participate in scientific inquiry. This includes various aspects of inquiry; formulating scientifically researchable questions as well as planning, performing, analyzing and presenting science investigations. In science education practices, there is a tradition of using practical or laboratory work to illustrate science concepts; focussing correct answers and reproduction of ready-made scientific knowledge, rather than engaging students in inquiry. Previous research shows that inquiry teaching predominantly engage students in investigating science questions as formulated beforehand by the teacher or a textbook. Little attention has been paid to what might characterize the capability of formulating scientifically researchable questions in school. In this study we draw on a theoretical framework of epistemic practices. Epistemic practices refer to the ways people in a specific community propose, justify, evaluate and legitimize knowledge claims within a disciplinary framework. From this perspective, formulating and developing scientifically researchable questions makes sense only in relation to a motive of knowledge production. The aim of this study is to explore what might characterize students’ capabilities to formulate and develop scientifically researchable questions in upper secondary science education.The collected data consists of video-recordings of student interaction in group-work focussing formulating and developing scientifically researchable questions. Data was collected as part of a design-based study with six classes in three different schools. The video-recordings were transcribed in verbatim and analysed by the means of qualitative content analysis. The preliminary results suggest three themes: Formulation of scientifically researchable questions as:1) Working with the specification of the epistemic object. The theme illustrates how the students elaborated on the meaning of related scientific concepts and discussed cause and effect. 2) Specifying researchability by focussing on how to operationalize the epistemic object. The theme illustrates how the students reformulate their questions as part of a process of discussing e.g. measurability and variables.3) Making value-judgements of epistemic objects. The theme illustrates how the students distinguish between scientific and non-scientific questions and make value-judgements about relevance. The results contribute to an understanding of what the capability to engage in scientific inquiry as participation in collective epistemic work in an upper-secondary school science classroom might entail. The themes are related to the establishing of a specific scientific epistemic object. The results are discussed in relation to previous research in science education and the development of resources for teaching inquiry framing capabilities of inquiry as generic.
|
|
| 3. |
- Björnhammer, Sebastian, et al.
(författare)
-
Att designa epistemiska praktiker i nv-undervisningen - en studie om hur gymnasieelever producerar naturvetenskapligt undersökningsbara frågor
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I läroplanen för gymnasiet betonas det i de naturvetenskapliga ämnena att undervisningen ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor. Holmström, Pendrill et al. (2018) beskriver dock hur besparingar och en minskad tid för gymnasiets laborationsundervisning resulterat i att reformer likt denna inte fått någon genomslagskraft i lärares planering av laborationsundervisning. Den naturvetenskapliga undervisningen öppnar sällan upp för elever att formulera och utforska egna frågor (Lunde, 2015). Stort fokus läggs istället på reproduktion av redan etablerad kunskap och “rätta svar” (Andrée, 2007). När väl ansatser görs för att utforma uppgifter som ger eleverna möjlighet att utveckla förmåga till systematiskt undersökande är det inte självklart att uppgifterna faktiskt möjliggör det. Utmaningen är att utforma uppgifter som inte bara fokuserar på att eleverna ska utveckla förmåga att använda vissa tekniker och redskap för systematiskt undersökande utan att involvera eleverna i arbete med utveckla naturvetenskaplig kunskap (Bergvall, Lavett Lagerström & Andrée, 2018). Eleverna behöver få delta i aktiviteter som syftar till att synliggöra vad som kännetecknar naturvetenskapliga praktiker (Lunde, 2015; Kelly & Licona, 2018). En förutsättning för att etablera naturvetenskaplig epistemisk undervisningspraktik är enligt Kelly (2008) att eleverna får vara med och producera nya frågor och ny kunskap. Studiens syfte är att undersöka hur epistemiska praktiker kan etableras i naturvetenskaplig undervisning på gymnasiet där elever ges möjlighet att utveckla förmågan att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Vi har genomfört en designbaserad studie i tre iterativa cykler i ett nära samarbete mellan nio NV-lärare och sex forskare i NV-didaktik. Cyklerna har genomförts på tre gymnasieskolor i stockholmsregionen, med 60-90 deltagande elever i respektive cykel. Empiri består av videoinspelningar och ljudupptagningar från elevgruppers diskussioner under lektionerna, samt elevers skriftligt formulerade frågor. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanayls (Graneheim & Lundman, 2003;2017) vilket har resulterat i en variation av kvaliteter av förmågan att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. De preliminära resultaten visar att dessa kvaliteter, som exempelvis att förhålla sig till frågans undersökningsbarhet, och hur eleverna fick möjlighet att utveckla dessa spelade roll för huruvida kunskapsproduktion eller vanemässiga handlingar etablerades i undervisningen (jfr Eriksson & Lindberg, 2016; Knorr Cetina, 2001).
|
|
| 4. |
- Björnhammer, Sebastian, et al.
(författare)
-
Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?
- 2020
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 8:1, s. 81-104
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie fokuserar på innebörder av att kunna formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap. Studien tar utgångspunkt i naturvetenskapligt undersökande som epistemiskt arbete. Den forskningsfråga som undersöks är: Vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Studien har genomförts som en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i den genomförda undervisningen har fått i uppgift att, i olika sammanhang, formulera undersökningsbara frågor. Data innefattar film- och ljudinspelningar och har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten synliggör tre kvalitativa aspekter av att formulera undersökningsbara frågor: Precisering av det epistemiska objektet, Operationalisering av det epistemiska objektet samt Värdering av frågeställningen i relation till det epistemiska objektet.
|
|
| 5. |
- Freerks, Per, et al.
(författare)
-
Att utveckla gymnasieelevers förmåga att formulera, värdera och precisera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare forskning visar att elevers deltagande i laborationer inte självklart utvecklar förmågan till systematiskt undersökande arbete. I studien som presenteras utforskas därför hur undervisning kan bidra till att utveckla elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Lärare från tre olika gymnasieskolor och fem ämnesdidaktiska forskare har i tre cykler tillsammans designat, implementerat och analyserat lektioner där elever engagerats i att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Det preliminära resultatet visar att gymnasieelever kan urskilja och diskutera flera aspekter av vad som kan känneteckna en naturvetenskapligt undersökningsbar fråga. Vidare synliggörs betydelsen av att sätta formuleringen av naturvetenskapliga frågor i relation till att också planera och genomföra en undersökning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Planting-Bergloo, Sara, 1978-, et al.
(författare)
-
Att utveckla elevers förmåga att formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap : Mangling av en didaktisk modell
- 2021
-
Ingår i: LUMAT. - : LUMA Centre Finland. - 2323-7112. ; 9:1, s. 774-803
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En viktig målsättning för naturvetenskaplig undervisning är att utveckla förmågan att formulera undersökningsbara frågor. Syftet med den här studien är att undersöka hur undervisning som utformats med hjälp av metoden Question Formulation Technique (QFT) kan stödja utveckling av elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. QFT är en modell för att utveckla elevers förmåga att formulera och värdera sina egna frågor i allmänhet. I studien prövas QFT i en svensk skolkontext och inom ramen för naturvetenskaplig undervisning. Studien genomfördes som en interventionsstudie i gymnasieskolan och inom ramen för kursen Gymnasiearbete. I kursen ska eleverna genomföra en egen naturvetenskaplig undersökning. QFT användes för att utforma undervisning som del av introduktionen till kursen. Data består av videoinspelningar av elevsamtal från undervisning som har analyserats utifrån ett pragmatiskt ramverk med organiserande syften och praktisk epistemologisk analys. Resultaten visar vilka närliggande syften som etableras i elevernas samtal om undersökningsbara frågor i undervisningen: (A) att producera så många frågor som möjligt, (B) att bedöma vilka frågor som är mest relevanta, (C) att kategorisera frågor, (D) att hitta och specificera ett undersökningsobjekt och (E) att planera för att genomföra en undersökning. Slutsatsen är att QFT kan fungera som stöd för lärares planering av undervisning om naturvetenskapligt undersökningsbara frågor under förutsättning att läraren aktivt stödjer eleverna i att uppmärksamma centrala kvaliteter avseende undersökningsbarhet och genom att binda samman närliggande syften med det övergripande syftet.
|
|
| 8. |
|
|
