| 1. |
- Jahnke, Anette, 1972, et al.
(författare)
-
Hållbar skolutveckling – utvecklat kollegialt lärande genom aktionsforskning
- 2019
-
Ingår i: Forskning pågår, session vid samverkanskonferens, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, 30 oktober 2019.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett nationellt FoU-projekt (IFOUS-projekt) utbildas processledare i att handleda lärargrupper som ska utveckla sitt arbete med hjälp av aktionsforskning. (Aktions-)Forskare vid universitetet stödjer arbetet och studerar samtidigt vilka frågor lärarna ställer sig, och hur olika redskap (dialogkonferenser och digitala verkstyg för observation) möjliggör och/eller hindrar skolutvecklingsprocessen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Jahnke, Anette, 1972, et al.
(författare)
-
Utveckla undervisningen och skapa kunskap genom aktionsforskning
- 2021
-
Ingår i: Utveckla lärares praktik och profession VAD, VARFÖR, HUR OCH AV VEM? 2021:6 – Slutrapport från FoU-programmet Lärares praktik och profession. - Stockholm : Ifous. ; , s. 51-52
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Jahnke, Anette, 1972, et al.
(författare)
-
Vilka undervisningsrelaterade problemområden väljer lärare att undersöka i sin undervisning, och hur kan dessa val förstås?
- 2024
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln syftar till att fördjupa förståelsen för lärares professionalitet och samhälls-uppdrag genom att undersöka vilka undervisningsrelaterade problem lärare adresserar då det står dem fritt att välja, och hur dessa val kan förstås. Studien gjordes inom ett forsknings- och utvecklingsprojekt där lärare introducerades till aktionsforskning. Studien baseras på en enkät till 142 lärare där de beskrev sina problem. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts, följt av ett hermeneutiskt tolkningsarbete av innehålls-analysens resultat och den procentuella fördelningen mellan olika problemområden. Studien visar att lärares problem riktas mot elevers: 1) ämnesmässiga kunskaper (35 procent); 2) mående (6 procent); 3) klassrumsbeteende och sätt att vara elev (58 pro-cent). Val av problem kan förstås utifrån att lärarna gjort en professionell bedömning (A), en de-professionell bedömning (B) eller att de verkställer en dold läroplan (C) som syftar till att forma ideala elever som är motiverade, ordningsamma och själv-gående. Resultatet synliggör vikten av att lärare självkritiskt och samhällskritiskt granskar upplevda problem, och att verksamma som har i uppgift att styra, leda, stödja och beforska lärares undervisning- och professionsutveckling självkritiskt och sam-hällskritiskt granskar innehåll i program, utbildningar, utvecklingsarbeten och forskningsprojekt. Resultatet väcker också normativa frågor om skolans samhälls-uppdrag – vilka elevideal ska betraktas som eftersträvansvärda i skolan, och varför?
|
|
| 5. |
- Olin, Anette, 1967, et al.
(författare)
-
Aktionsforskning i forsknings- och utvecklingsarbete. Att skala upp och skala ner på samma gång.
- 2021
-
Ingår i: Jahnke, A. (red.). Utveckla lärares praktik och profession. Vad, varför, hur och av vem? (2021:6, Slutrapport från FoU-programmet Lärares praktik och profession). Ifous.. - Stockholm : Ifous. ; , s. 33-50
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den första delen beskriver vi vårt arbete som forskare i programmet, det vill säga vårt arbetssätt för att stödja och samarbeta kring deltagarnas aktionsforskningsstudier, utvecklingen av kollektiva former för kollegialt lärande samt gemensam kunskapsproduktion. Därefter i en andra del presenteras tre forskningsanalyser, dels om hur aktionsforskningen kommit att spridas till skolorna i programmet, dels sammanfattningar av två påbörjade forskningsstudier som tittar närmare på vilket lärande som sker i dialogkonferensen samt vilka frågor lärare ställer sig i sin första aktionsforskningsstudie. I den tredje delen diskuterar vi den process som skett under programmets tre år, och hur den kan förstås i ljuset av relevant forskning och särskilt utifrån begreppen upp- och nerskalning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Doverborg, Elisabet, 1947, et al.
(författare)
-
Mäta - tid och förändring
- 2013
-
Ingår i: Förskolans matematik. - Göteborg : Nationellt centrum för matematikutbildning. - 9789185143238 ; , s. 29-30
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Helenius, Ola, 1970, et al.
(författare)
-
På kurs med nya planer
- 2011
-
Ingår i: Nämnaren. - 0348-2723. ; :2011:3, s. 3-8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om den nya läroplanen för förskolan, de nya kursplanerna i matematik för grundskolan och de nya ämnesplanerna i matematik för gymnasiet.
|
|
| 10. |
- Hirsh, Åsa, 1968, et al.
(författare)
-
Far from the generalised norm: Recognising the interplay between contextual particularities and principals’ leadership in schools in low-socio-economic status communities
- 2023
-
Ingår i: Educational Management, Administration & Leadership. - 1741-1432.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Focusing on the interplay between community context and principals’ leadership, this study contributes knowledge of the situated dimensions of school leadership. Based on qualitative content analysis of the statements of 20 principals leading schools in low-socio-economic status communities in a highly segregated Swedish city, we address the research questions: (1) Which context-related characteristics of low-socio-economic status schools emerge, and what challenges do they entail? and (2) How do such characteristics and challenges affect and contribute to shaping the principals’ leadership? The findings indicate four community-context characteristics, which also characterise or affect the schools’ student and parent base and, in some respects, also the staff of the schools: high mobility, comprehensive linguistic and cultural diversity, comprehensive knowledge diversity, and extensive problem complexity. The analysis reveals that these characteristics entail work-related challenges with implications of both quantitative and qualitative nature, contributing to shaping a leadership that is present, gatekeeping, sheltering, collaborative, and compensatory and aimed at maintaining a resilient organisation. Considering the findings, the importance of recognising the particularities of context and the context-specific knowledge required is highlighted, as well as the potential value of tailored context-sensitive training and support for principals from local education administrations and universities.
|
|
