| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Fritt från fältet : Om medier, generationer och värden. Festskrift till Göran Bolin
- 2019. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den tionde april 2019 fyllde professor Göran Bolin 60 år. Vänner och kollegor inom medie- och kommunikationsvetenskapen i Sverige och utomlands tog tillfället i akt och förärade honom denna bok.Bidragen i boken tar upp en rad olika teman och ämnen som på olika sätt anknyter till Görans gärning: Här återfinns texter om mediegenerationer, medialisering, fält och kulturell produktion och vår förhoppning är att den återger något av den spännvidd som finns i dagens medievetenskapliga forskning. Vi hoppas också att bokens kapitel i någon mening fångar den slags medievetenskap som vi uppfattar att Göran står för: En medievetenskap som kombinerar samhällsvetenskapliga och humanistiska traditioner, en empirisk, kritisk forskning som närmar sig tidens stora frågor med ett historiskt grundat och teoretiskt välinformerat perspektiv.
|
|
| 4. |
- Jakobsson, Håkan, 1977-
(författare)
-
Dutch experts in the early modern Swedish state : Employment strategies and knowledge building, 1560–1670
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation investigates the role played by Dutch experts in various enterprises and organisations managed or administered by the early modern Swedish state. The work demonstrates how and why Dutch experts were introduced to Sweden, in what manner they were employed by the Swedish state and how their knowledge was utilised in state-controlled organisations. The overall results challenge the impression of an uncomplicated introduction, steered by the state. Instead, the research suggests that the development was multifaceted, where the role and function of state structures, international politics, networks, as well as concepts, including opportunism and pragmatism all played a part in the process which led to the employment of Dutch experts and use of Dutch knowledge. Underlying analytical tools used to demonstrate this include concepts such as collective knowledge, institutional memory, change agents, as well as strategies to minimise uncertainties and knowledge asymmetries in the recruitment process. The investigation consists of four empirical chapters. The first chapter focuses on some of the key Dutch individuals who settled in Sweden during the second half of the sixteenth century. It shows why a Dutch settlement took place, but also how a specific interest in Dutch trade expertise was developed by the Swedish political leadership. The chapter concludes with an analysis of how Dutch expertise was utilised to develop advanced long-distance trade. The second chapter follows the use of Dutch experts in the naval shipbuilding organisation in the first half of the seventeenth century. It shows how an almost complete reliance on Dutch experts and technical knowledge was established during this period. The chapter details how the Dutch introduction and utilisation evolved, when the naval organisation changed from being single-handedly steered by the king, to a situation where it was administered by an independent Admiralty Board. The third chapter investigates the use of Dutch experts in the foreign administration as well as in the administration and management of trade and commercial undertakings. It details how agents and diplomatic networks facilitated exchange and brought knowledge and experts to Sweden. The chapter also challenges an established notion that many of the trade enterprises that were established in Sweden up until the mid-1630s were failures. The results instead demonstrate how successive proposals to develop commercial ventures by Dutch experts created a necessary knowledge base in Swedish society, which in the long run led to the successful formation of advanced commercial enterprises. The final chapter focuses on the establishment of commercial fishing operations. It follows the introduction and growth of a Dutch model for how to develop advanced fishing, and explains why the model only led to a functioning enterprise towards the very end of the period of investigation.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jakobsson, Peter, 1977-, et al.
(författare)
-
A Neoliberal Media Welfare State? : The Swedish Media System in Transformation
- 2021
-
Ingår i: Javnost - The Public. - : Taylor & Francis. - 1318-3222 .- 1854-8377. ; 28:4, s. 375-390
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The concept of the Media Welfare State describes Nordic specificity in how media are organised and how they serve a lively and inclusive democracy. This article engages in a dialogue in regards to the contention that this media system has persisted in the midst of rapid social change. We synthesise previous research and documented changes in media policy in Sweden, covering the last three decades, to show the ways in which the Swedish media system has undergone significant transformations. Media use is becoming more polarised and connected to social class. The state is retreating from its involvement in media policy; consequently, the press and public service media are facing unprecedented challenges. Finally, the “consensual” relation between media companies and the state, which is said to be typical for the media welfare state, no longer characterises the media market. While some of the features of the media welfare state system remain in Sweden, the current media system is best characterised as a neoliberal media welfare state. The article discusses tensions and conflicts in the existing model and possible future developments.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jakobsson, Peter, 1977-, et al.
(författare)
-
Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultat från den existerande forskningen – både i Sverige och internationellt – kring relationerna mellan samhällsklass och medier. Bland annat ser vi att arbetarklassen är kraftigt underrepresenterad och osynliggjord – den undanhålls både röst och erkännande – i svenska medier och att avsaknaden av representation i medierna kan leda till en (berättigad) känsla av osynliggörande som i sin tur kan ligga till grund för ett avståndstagande från medierna. Vidare ser vi att klasserna är betydligt mer ”segregerade” i televisionens genresystem i dag än vad som var fallet för 35 år sedan; arbetarklassen har i det närmaste försvunnit från nyheter och faktaprogram och återfinns istället huvudsakligen i film, drama och reality-program. Just reality-tv ger dramatisk form till dominerande ideologier som på samma gång exploaterar klass – för att skapa narrativ dramatik – och förnekar eller undertrycker frågan om klass och klasskonflikter. Inte minst gestaltas personer från arbetarklassen på ett stereotypt, nedsättande och hånfullt sätt. Avsaknad av röst och erkännande kan blockera formeringen av klassidentitet och minska arbetarrörelsens möjligheter att organisera sig och formera sig för politisk kamp. Vad gör dagens svenska arbetarrörelse på detta område?
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
