SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Jansson Anders 1951) "

Sökning: WFRF:(Jansson Anders 1951)

  • Resultat 1-10 av 32
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Vukusic, Kristina, 1979, et al. (författare)
  • The Atrioventricular Junction: A Potential Niche Region for Progenitor Cells in the Adult Human Heart
  • 2019
  • Ingår i: Stem Cells and Development. - : Mary Ann Liebert Inc. - 1547-3287 .- 1557-8534. ; 28:16, s. 1078-1088
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A stem cell niche is a microenvironment where stem cells reside in a quiescent state, until activated. In a previous rat model, we combined 5-bromo-2-deoxy-uridine labeling with activation of endogenous stem cells by physical exercise and revealed a distinct region, in the atrioventricular junction (AVj), with features of a stem cell niche. In this study, we aim to investigate whether a similar niche exists in the human heart. Paired biopsies from AVj and left ventricle (LV) were collected both from explanted hearts of organ donors, not used for transplantation (N = 7) and from severely failing hearts from patients undergoing heart transplantation (N = 7). Using antibodies, we investigated the expression of stem cell, hypoxia, proliferation and migration biomarkers. In the collagen-dense region of the AVj in donor hearts, progenitor markers, MDR1, SSEA4, ISL1, WT1, and hypoxia marker, HIF1-alpha, were clearly detected. The expression gradually decreased with distance from the valve. At the myocardium border in the AVj costaining of the proliferation marker Ki67 with cardiomyocyte nuclei marker PCM1 and cardiac Troponin-T (cTnT) indicated proliferation of small cardiomyocytes. In the same site we also detected ISL1(+)/WT1(+)/cTnT cells. In addition, heterogeneity in cardiomyocyte sizes was noted. Altogether, these findings indicate different developmental stages of cardiomyocytes below the region dense in stem cell marker expression. In patients suffering from heart failure the AVj region showed signs of impairment generally displaying much weaker or no expression of progenitor markers. We describe an anatomic structure in the human hearts, with features of a progenitor niche that coincided with the same region previously identified in rats with densely packed cells expressing progenitor and hypoxia markers. The data provided in this study indicate that the adult heart contains progenitor cells and that AVj might be a specific niche region from which the progenitors migrate at the time of regeneration.
  •  
2.
  • Niklasson Björn, Ingela, 1960, et al. (författare)
  • Empirical to mechanistic modelling in high shear granulation
  • 2005
  • Ingår i: Chemical Engineering Science. ; 60, s. 3795-3803
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This paper gives an overview of the different models available for granulation in high shear mixers with a focus on applicability in the pharmaceutical industry. Three examples of applications are given. The examples indicate the potential of mechanistically based models for scale-up and the importance of understanding the dynamics of the granulation process. The first two examples show how the impeller torque can be modelled and predicted in the dry and wet mixing phases of the high shear granulation process, using a solid mechanics and a hierarchical multivariate model, respectively. In the third application the particle size distribution is modelled using population balances and it is shown how different operating conditions can be included in the coalescence kernel to describe the granule growth.
  •  
3.
  • Andelid, Kristina, 1953, et al. (författare)
  • Myeloperoxidase as a marker of increasing systemic inflammation in smokers without severe airway symptoms
  • 2007
  • Ingår i: Respiratory medicine. - : Elsevier BV. - 0954-6111. ; 101:5, s. 888-95
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: There is increasing evidence of systemic inflammation in patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD), but there is very little information on the development of systemic inflammation in smokers without severe airway symptoms. In this longitudinal study, we examined whether smokers with mild or no airway symptoms develop signs of systemic inflammation by assessing inflammatory markers in blood over a 6-year period. METHODS: Forty smokers and 28 male never-smokers were investigated in 1995 (year 0) and 6 years later (year 6). At year 6, 11 smokers had stopped smoking (quitters); these subjects were analysed as a separate group. At year 0 and 6, we measured serum levels of myeloperoxidase (MPO), lysozyme and human neutrophil lipocalin (HNL), regarded as markers of activity in neutrophils plus monocyte-lineage cells, monocyte-lineage cells only and neutrophils only. RESULTS: All systemic markers of inflammation (MPO, HNL and lysozyme) were significantly higher in smokers than in never smokers at year 6. For MPO alone, smokers only displayed a unique pattern compared with the other groups; the concentration of MPO in blood increased among smokers during the 6-year period, and this increase was statistically significant compared with that observed in never-smokers. Even though quitters did not display any clear change in MPO, we observed a statistically significant negative correlation between the change in blood MPO and the duration of smoking cessation in this group. For HNL and lysozyme, the changes over time were similar in smokers and never-smokers, with no statistically significant difference compared with quitters. CONCLUSION: This study provides evidence that male smokers without severe airway symptoms develop an increasing systemic inflammation during a 6-year period. The study forwards both direct and indirect evidence that MPO may be an early marker of this systemic inflammation. However, our study also forwards indirect evidence that ongoing tobacco smoking may "drive" the level of systemic HNL and lysozyme. The origin of the increased MPO and its value as an easily measured predictor for future COPD deserves to be further evaluated.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  • Brittberg, Mats, 1953, et al. (författare)
  • Clonal growth of human articular cartilage and the functional role of the periosteum in chondrogenesis.
  • 2005
  • Ingår i: Osteoarthritis and cartilage / OARS, Osteoarthritis Research Society. - : Elsevier BV. - 1063-4584. ; 13:2, s. 146-53
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • OBJECTIVE: Clinical cartilage repair with transplantation of cultured chondrocytes, the first described technique introduced in 1994, includes a periosteal membrane but today cells are also implanted without the periosteal combination. The aim of this study was to see if the periosteum had more than a biomechanical function and if the periosteum had a biological effect on the seeded cells tested in an agarose system in which the clonal growth in agarose and the external growth stimulation could be analysed. METHODS: Four different experiments were used to study the growth of human chondrocytes in agarose and the periosteal influence. Human chondrocytes were isolated and transferred to either primary or secondary agarose culture. After 4 weeks, the total number of clones >50 microm was counted. Cocultures of chondrocytes and periosteal tissue, cultures of chondrocytes with conditioned medium from chondrocytes, periosteal cells and fibroblast were used to study a potential stimulatory effect on growth and different cytokines and growth factors were analysed. RESULTS: It was found that the human chondrocytes had different growth properties in agarose with the formation of four different types of clones: a homogenous clone without matrix production, a homogenous clone with matrix production, a differentiated clone with matrix production and finally a differentiated clone without matrix production. The periosteum exerted a paracrine effect on cultured chondrocytes in agarose resulting in a higher degree of cloning. The chondrocytes produced significant amounts of interleukin (IL)-6, IL-8, granulocyte-macrophage colony-stimulating factor (GM-CSF) and transforming growth factor (TGF)-beta. The periosteum produced significant amounts of IL-6, IL-8 and TGF-beta. Cocultures of chondrocytes and periosteum demonstrated a potentiation of IL-6 and IL-8 release but not of TGF-beta and GM-CSF. CONCLUSION: Articular chondrocytes are able to form clones of different properties in agarose and the periosteum has a capacity of stimulating chondrocyte clonal growth and differentiation and secretes significant amounts of IL-6, IL-8, GM-CSF and TGF-beta. It may be that the repair of cartilage defects with seeded chondrocytes could benefit from the combination with a periosteal graft. The production of TGF-beta by implanted chondrocytes could influence the chondrogenic cells in the periosteum to start a periosteal chondrogenesis and together with the matrix from implanted chondrocyte production, a repair of cartilaginous appearance may develop; a dual chondrogenic response is possible.
  •  
7.
  • Carlsson, Per, 1951-, et al. (författare)
  • Prioriteringar inom hälso- och sjukvård - erfarenheter från andra länder
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under de senaste femton åren kan man notera ett uppvaknande hos politiker i flera länder när det gäller behovet av att göra prioriteringar i hälso- och sjukvården. I själva verket har ransonering skett i alla tider. Sådan kan dock föregås av mer eller mindre medvetna och systematiska prioriteringar. När svenska politiker i likhet med sina kollegor i andra länder började prata om behovet av att göra prioriteringar handlade det om att göra dem mer öppet än vad som gällt tidigare. Det har dock visat sig svårt att agera öppet på grund av mängd orsaker. Avsaknaden av enhetliga begrepp, svårt att bestämma vilka kriterier för rättvisa som skall användas och en oförståelse från allmänheten att hälso- och sjukvård ska begränsas på något sätt är exempel på sådana svårigheter. För att övervinna dessa svårigheter har man valt olika strategier i de länder som på allvar försökt göra sina prioriteringar mer öppna. I några länder har man valt att fokusera på att utveckla en gemensam värdegrund medan andra valt att utveckla medborgardialogen. I ytterligare andra länder väljer man att undvika att tala öppet om prioriteringar.I den internationella debatten är det framförallt de amerikanska etikerna Norman Daniels och James Sabin teorier om diskursiv rättvisa som fått ett stort genomslag. De menar att vi aldrig kommer att kunna nå en fullständig enighet om vilka principer som skall gälla vid nödvändiga prioriteringar. Istället anser de att det borde vara möjligt att nå större acceptans om ett prioriteringsbeslut fattats på ett sätt som flertalet anser som legitimt och rättvist. Förutom kravet på öppenhet är det enligt Daniels och Sabin viktigt att grunderna för besluten uppfattas som relevanta. Ett sätt för beslutsfattare att uppnå detta är att alliera sig med andra grupper som åtnjuter viss legitimitet t ex att politiker och vårdpersonal samarbetar. Ett annat sätt kan vara att rationalisera svåra beslut; d v s ge dem karaktär av att vara rationella. Här spelar tillgången på fakta om olika hälso- och sjukvårdsinsatsers effekter och patientnytta en stor roll.Andra forskare menar att prioriteringar av sjukvård alltid innehåller ett stort mått av värderingar och individuella variationer mellan olika patienter. Därför kan man inte grunda sina ställningstaganden på vetenskapliga studier och utarbeta riktlinjer utan istället låta sig styras av vedertagna etiska principer. I Sverige gäller sedan 1997 principen att de med stora behov av vård i första hand skall garanteras vård. Denna princip liksom principen om människors lika värde och kostnadseffektivitet som Riksdagen tagit ställning till är ett försök få igång en bred dialog kring prioriteringar men även att bidra med en plattform för mer öppna och legitima prioriteringar i hälso- och sjukvården. I praktiken visar det sig svårt att omsätta allmänna principer i det dagliga beslutsfattandet.I Sverige efterlyser läkare och andra vårdgrupper tydligare riktlinjer för att kunna ta sitt ansvar för prioriteringar. Den aktuella genomgången visar att man nått olika långt när det gäller öppenheten i de länder som ingår i vår undersökning.Norge var tidigt ute med att utarbeta riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Redan år 1987 avlämnade regeringen en offentlig utredning (NOU 1987:23) i ämnet (Lönning I). Tio år senare återkom regeringen med ytterligare tankar och förslag i NOU 1997:18 (Lönning II). Liksom i alla västländer har den norska hälso- och sjukvårdssektorn haft kostnadsproblem. I synnerhet under 1990-talet tycks kostnaderna ha vuxit i en snabbare takt än vad tillgängliga resurser har tillåtit. En öppen prioritering i enlighet med Lönning-utredningarna tycks dock inte ha varit lösningen på detta dilemma. Genomgången av den norska hälso- och sjukvården ger inget stöd för att dessa tankar fått genomslag i vården. I Norge har man istället försökt lösa problemen med en omfattande strukturförändring som i korthet inneburit att staten genom de regionala hälsoföretagen tagit ett än fastare grepp om den specialiserade sjukhusvården. I de dokument som ligger till grund för den nya ordningen finns dock klara viljeyttringar om att de principer och diskussioner om öppna prioriteringar som finns i både Lönning I och Lönning II ska genomsyra vården framöver. Särskilt omfattande konkret och praktiskt prioriteringsarbete tycks emellertid inte pågå inom ramen för det nya statliga huvudmannaskapet. Införande av en rättighetslag för slutenvård på sjukhus ställer dock krav på en tydligare avgränsning av det offentliga åtagandet. Inte heller inom andra hälso- och sjukvårdssektorer tycks aktiviteterna vara särskilt omfattande.Förändringar av detta slag tar dock lång tid. Det Nationella rådet för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att vara regeringens rådgivande organ ska utveckla principer och metoder för prioriteringar inom hela hälso- och sjukvårdsområdet, både det statliga och det kommunala. Genom rådet har prioriteringsarbetet kommit alltmer i fokus i den omfattande strukturförändring som norsk hälso- och sjukvård genomgår.Nya Zeeland var liksom Norge tidigt med att diskutera prioriteringar inom hälso- och sjukvården på ett öppet och medvetet sätt. I samband med en genomgripande förändring av sjukvårdssystemet i början av 1990-talet påbörjade regeringen ett samtal om gränserna för det offentliga åtagandet och behovet av prioriteringar. Man valde metoder som involverade både sjukvårdspersonal och medborgare. Drygt tio år senare kan man konstatera att det nya zeeländska försöket bara delvis realiserats. Prioriteringar som var tänkta att göras genom att definiera en kärna av sjukvårdstjänster som skulle finansieras offentligt utifrån fastställda kriterier kom aldrig riktigt till stånd.Ekonomin vände, en regering med en annan majoritet tillträdde år 1999 och hälso- och sjukvårdssektorn tillfördes ytterligare medel. Under de första åren på 2000-talet har sjukvården blivit tillförsäkrad resurser motsvarande en utgiftsökning för staten med 21 procent på tre år. Intresset för att diskutera prioriteringar och rättvisefrågor har därmed falnat.Samtidigt kan man konstatera att diskussionen och det arbete som lades ner från början av 1990-talet och framåt har haft viss effekt. Det finns idag en medvetenhet om att det är nödvändigt att se över hur åtminstone tillskottet av resurser som sektorn tilldelas ska fördelas. Arbete pågår både centralt i Ministry of Health och regionalt i de nytillskapade District Health Boards att finna metoder och fördelningsnycklar för hur nytillskottet av pengar ska användas på bästa sätt med de fyra prioriteringskriterierna som formulerades redan i början av 90-talet som grund. Samtalet med befolkningen fortsätter i nya former i första hand genom de nya distriktsstyrelserna.Storbritannien uppvisar relativt låga ambitioner när det gäller att utveckla former för öppna prioriteringar. Det beror dels på att majoriteten av sjukvård fördelas genom en politiskt styrd organisation och dels på den starka symboliska roll som National Health Service (NHS) intar i det brittiska samhället. NHS är en av få organisationer i ett ganska ojämlikt samhälle som alltid har stått för principen om jämlikhet – vård efter behov och inte betalningsförmåga. Det har därför varit särskilt känsligt för politikerna på den nationella nivån att öppet diskutera att utesluta vissa vårdåtgärder.På den lokala nivån inom den offentliga sjukvården har dock beslutsfattare prövat olika former för en mer öppen prioritering. Det finns ingen klar linje utan det förekommer stora lokala variationer, där vissa sjukvårdsområden försökt gå i riktning mot en tydlig process där motiven bakom prioriteringar tydliggörs för allmänheten. Hur framtiden kommer att te sig i detta avseende är svårt att uttala sig om då den lokala beställarorganisationen befinner sig i en period av omställning, där de läkardominerade Primary Care Trusts håller på att ta över ansvaret från de traditionella ”health authorities”.Den nuvarande brittiska regeringen har valt en strategi för att lösa brister i NHS med mer pengar och effektivisering. I fallet med prioriteringar har politikerna lämnat över ansvaret till allehanda expertorgan, helt i linje med uppfattningen att god evidens ska leda till mer självklara avvägningar inom den lokala sjukvården. I vilken utsträckning den verksamhet som bedrivs inom expertorganet NICE kommer att underlätta prioriteringar är dock oklart. En effekt blir också att den lokala sjukvården måste implementera de nya medicinska metoder som av NICE bedöms vara kostnadseffektiva. Att detta leder till att nya prioriteringar aktualiseras är givet.NICE löser inte det grundläggande dilemma som en heltäckande offentlig sjukvårdsorganisation, som brittiska NHS, står inför, nämligen att kraven på organisationen tenderar att hela tiden öka. Trots en del försök med konsultation av medborgare i frågor om prioritering finns dock inget som tyder på att den brittiska allmänheten stöder uppfattningen att den offentliga hälso- och sjukvården måste begränsa sitt åtagande.Liksom i flera andra länder väcktes frågan om öppna prioriteringar i Nederländerna under en tid av dålig offentlig ekonomi. På samma sätt som i Sverige mynnade diskussionen ut i ett politiskt dokument med höga ambitioner rörande öppenhet och prioriteringsprinciper (den s k Dunningkommitténs slutrapport). Trots vissa försök att begränsa det samhälleliga åtagandet inom hälso- och sjukvården har de flesta tjänster som genom politiska beslut lyfts ut ur förmånssystemet lyfts tillbaka igen efter påtryckningar. Kostnadskontrollen har följd
  •  
8.
  • Ekman, Stina, et al. (författare)
  • Effect of circadian rhythm, age, training and acute lameness on serum concentrations of cartilage oligomeric matrix protein (COMP) neo-epitope in horses
  • 2019
  • Ingår i: Equine Veterinary Journal. - : Wiley. - 0425-1644 .- 2042-3306. ; 51:5, s. 674-680
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background Molecular serum markers that can identify early reversible osteoarthritis (OA) in horses are lacking. Objectives We studied serum concentrations of a novel cartilage oligomeric matrix protein (COMP) neo-epitope in horses subjected to short-term exercise and with acute lameness. The effects of circadian rhythm and age were also evaluated. Study design Longitudinal studies in healthy horses and cross-sectional comparison of lame and non-lame horses. Methods Sera were collected from five horses before and after short-term interval exercise and during full-day box rest. Sera from 32 acutely lame horses were used to evaluate age-related effects. Independent samples from control horses (n = 41) and horses with acute lameness (n = 71) were included. COMP neo-epitope concentrations were analysed using custom-developed inhibition ELISAs validated for equine serum. The presence of COMP neo-epitope was delineated in healthy and osteoarthritic articular cartilage with immunohistochemistry. Results COMP neo-epitope concentrations decreased after speed training but returned to baseline levels post-exercise. No correlations between age and serum COMP neo-epitope concentrations were found (r = 0.0013). The mean (+/- s.d.) serum concentration of COMP neo-epitope in independent samples from non-lame horses was 0.84 +/- 0.38 mu g/mL, and for lame horses was 5.24 +/- 1.83 mu g/mL (P<0.001). Antibodies against COMP neo-epitope did not stain normal articular cartilage, but intracytoplasmic staining was found in superficial chondrocytes of mild OA cartilage and in the extracellular matrix of moderately osteoarthritic cartilage. Main limitations ELISA was based on polyclonal antisera rather than a monoclonal antibody. There is a sex and breed bias within the groups of horses, also it could have been of value to include horses with septic arthritis and tendonitis and investigated joint differences. Conclusions This COMP neo-epitope can be measured in sera, and results indicate that it could be a biomarker for pathologic fragmentation of cartilage in connection with acute joint lameness.
  •  
9.
  • Eriksson, Inger, 1952-, et al. (författare)
  • Algebraic developmental teaching an example from a grade one classroom
  • 2014
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • The issue in this paper is grade one students´ emerging understanding of the equal sign in an algebraic meaning inspired by the Davydov curriculum. The mainstream understanding that young students must start with arithmetic, mainly through operations with quantity and numbers in order to develop both an understanding of numbers and to develop a pre-algebraic thinking has been questioned during the latest decades. What if the arithmetic foundations in the mathematics teaching in themselves create problems for some students in relation to developing and expanding a theoretical thinking and reasoning beyond concrete numeric operations? What if such problems hinder students to develop a more comprehensive understanding of numbers and different number systems; mathematical structures; symbols and models as tools for mathematical work? Vygotsky and his contemporary colleagues argued, as a numbers of researchers internationally, that through an early introduction to algebraic work and reasoning students are given the opportunity to develop a theoretical understanding that will function as a foundation for all kinds of arithmetic operations as well as for algebraic reasoning and problem-solving. This paper reports preliminary results from a pilotstudy in a Swedish grade one that indicates that students when working with assignments inspired by the Davydov programme gave examples of an algebraic reasoning in relations to the equal sign that students in the parallel class did not master. When students in an interview (3 month of project) were presented to expressions as A+B=C and M+N= P for the first time all but one of the 28 could, in relation to artefacts/signs, exemplify in a multiple ways the expressions and argue how they know if it was true or not. The parallel class (28) were introduced to the equal sign with numbers as presented in the textbook (algebraic traditions). When shown the expressions A+B=C only few students related that to a mathematics -most associated the expressions to the alphabet.
  •  
10.
  • Eriksson, Inger, 1952-, et al. (författare)
  • Designing algebraic tasks for 7-year-old students – a pilot project inspired by Davydov’s learning activity concept
  • 2017
  • Ingår i: International Journal for Mathematics Teaching and Learning. - 1473-0111. ; 18:2, s. 257-272
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The issue of this article is to identify and discuss what conditions may be necessary to build into tasks to make it likely for students to be involved in an algebraic Learning Activity inspired by Davydov. Data from a pilot study was used in which a group of students (N=28) in grade 1 (7-year-olds) were invited to participate in discussions and laborations of how to decide whether two or more variables are equal or not, and making unequal “variables” equal by the help of measurement, abstract symbols and relational material. Three tasks were designed and from the analysis we will highlight five requirements for tasks that have the potential to enable students to engage in an algebraic learning activity.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 32
Typ av publikation
tidskriftsartikel (23)
konferensbidrag (7)
rapport (1)
doktorsavhandling (1)
Typ av innehåll
refereegranskat (29)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (3)
Författare/redaktör
Jansson, Per-Anders, ... (11)
Mattsson Hultén, Lil ... (4)
Lindahl, Anders, 195 ... (3)
Smith, Ulf, 1943 (3)
Gustafson, Birgit, 1 ... (3)
Lundqvist, Annika, 1 ... (2)
visa fler...
Taskinen, M. R. (2)
Jansson, Johan (2)
Jeppsson, Anders, 19 ... (2)
Dahlquist, Erik, 195 ... (2)
Axelsen, Mette, 1965 (2)
Mobini, Reza, 1965 (2)
Rotter Sopasakis, Vi ... (2)
Bergfeldt, Lennart, ... (1)
Goransson, H (1)
Karlsson, Magnus (1)
Jansson, L (1)
Bergström, Göran, 19 ... (1)
Moslemi, Ali-Reza (1)
Folestad, Staffan (1)
Rasmuson, Anders, 19 ... (1)
Svensson, Lola, 1948 (1)
Anell, Anders (1)
Sjöstrand, Mikaela, ... (1)
Rosengren, Annika, 1 ... (1)
Ekman, Stina (1)
Skiöldebrand, Eva (1)
Abrahamsson-Aurell, ... (1)
Tarkowski, Andrej, 1 ... (1)
Olsson, Peter, 1956 (1)
Kyprianidis, Konstan ... (1)
Jansson, Anna (1)
Karlsson, J. (1)
Berthén, Diana, 1956 ... (1)
Hammarstedt, Ann, 19 ... (1)
Waagstein, Finn, 193 ... (1)
Lindberg, Christophe ... (1)
Lönn, Lars, 1956 (1)
Fu, Michael, 1963 (1)
Bake, Björn, 1939 (1)
Carlsson, Per, 1951- (1)
Ekberg-Jansson, Ann, ... (1)
Andelid, Kristina, 1 ... (1)
Rak, Sabina, 1945 (1)
Lindén, Anders, 1961 (1)
Sjostrand, M (1)
Garpenby, Peter, 195 ... (1)
Andersson, Bert, 195 ... (1)
Scharin Täng, Margar ... (1)
Härnsten, Gunilla, P ... (1)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (19)
Chalmers tekniska högskola (7)
Stockholms universitet (3)
Mälardalens universitet (2)
Linköpings universitet (1)
Sveriges Lantbruksuniversitet (1)
Språk
Engelska (30)
Svenska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (14)
Teknik (9)
Samhällsvetenskap (4)
Lantbruksvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy