| 1. |
- Jansson Hydén, Katarina, 1970
(författare)
-
Bildläraridentiteten – en omskakande process
- 2022
-
Ingår i: NU2022 Nätverk och Utveckling, Sveriges största konferens och mötesplats för alla med intresse för högskolepedagogisk utbildning och utveckling..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att bli lärare är en process. En relationell process (Wistrand, Anna. 2015). I grundskolans centrala styrdokument argumenterar man för identitetsutveckling och förutsättningar för ett identitetsskapande genom ämnet bild i högstadiet och i gymnasieskolan (Hellman, 2017; Lindstrand, 2006; Åsén, 2006). Från Skolverkets sida menar man att bildämnet skall fungera som ett inkluderande kommunikativt redskap och ge den enskilda eleven möjlighet att förhålla sig till analys och reflektion av både sig själv och omvärlden. Skolverket menar alltså att bildämnet har en betydande roll för att elever ska kunna skapa och utveckla sin identitet inom ämnets ramar (Skolverket, 2018). Gunnar Åsen stödjer denna argumentation och binder ihop kommunikation med identitetsutforskande, han skriver att bildämnets processbaserade arbetssätt har en stärkande effekt på personlig utveckling genom att det stimulerar kreativitet, fantasi och problemlösningsförmåga (Åsen, 2017). Denna process måste börja med den enskilda bildläraren (Aspelin, J. 2015). Därför vill vi skapa möjligheter för bildlärarstudenter och bildlärare att känna gemenskap i uppbyggandet och återbildandet av bildläraridentiteten. Efter att ansökan om bidrag från digikomp beviljats på 75.000 kr 2020 startades av tre kollegor på hdk-valands bildlärarutbildning ett uppbyggande och utvecklande av en digital plattform där bildlärare och bildlärarstudenter kan utveckla en bildläraridentitet med en kunskapsplattform och det kunskapsutbyte som generar inkludering och normkritiska perspektiv. Bildlärarportalen utformas brett för att nå många olika målgrupper men fokus ligger på att nå bildlärarstudenter och etablerade bildlärare nationellt. Syftet har varit att tillgängliggöra forskning och vidareutbildning samt öka tillgång till kunskap och erfarenheter gällande VFU och praktiknära kunskaper, utbildning och vidareutbildning i materialkunskap, metod och teorikännedom för bildlärarna (Alexandersson, Mikael. 2006). Genom portalen tillgängliggörs adekvata nationella och internationella seminarier, konferenser och fortbildningar och på en och samma plats samlar vi allt som angår en bildlärarstudent och en etablerad bildlärare. Portalen skall underlätta för erfarenhetsutbyte och verka för ett identitetsstärkande i uppbyggande och omskapande av bildlärarrollen. I pandemitider har vi också kunnat se ett ökat behov av att utbyta fördjupade erfarenheter av digital undervisning i ett praktiskt ämne (Marner, A., Örtegren, 2015). Under de senaste åren har bildlärare runt om i landet tvingats till snabba lösningar under en helt ny situation, här vill vi möta och stötta med en gemensam plattform som kan verka långsiktigt med stöd i kommande forskning på området. Litteratur: Alexandersson, Mikael (2006). Praxisnära forskning och läraryrkets vetenskapliga bas. Utbildningsvetenskap: ett kunskapsområde under formering. Red. Sandin, B. & Säljö, R. Stockholm: Carlssons förlag. Aspelin, J. (2015). Lärares relationskompetens. Begreppsdiskussion med stöd i Martin Bubers begrepp ”det sociala” och ”det mellanmänskliga.” Utbildning & demokrati, 24(3). Eklund, S. (red.) (2011) Lärare som praktiker och forskare. Stockholm: Stiftelsen SAF och Lärarförbundet (79 s). Hellman, A. (2017). Visuella möjlighetsrum – gymnasieelevers subjektskapande i bild och medieundervisning. Doktorsavhandling. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborgs universitet. Lindstrand, F. (2006). Att göra skillnad: representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. Doktorsavhandling. Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande (LHS).Stockholms universitet. Marner, A., & Örtegren, H. (2015). Bild i grundskolan: en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. Hämtad från Skolverket website: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111924 Wistrand, Anna. (2015). Relationell professionalitet -en studie om läraridentitetens betydelse för närhet och distans i relationer med elever.
|
|
| 2. |
- Jansson Hydén, Katarina, 1970
(författare)
-
Den dödande kulan var 18-20 mm i genomskärning - En studie i hur Karl XII framställs i text och bild i Svenska skolor under perioden 1910-2010.
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel granskas hur Karl XII: s liv och särskilt hans död skildras och illustreras i svenska läroböcker i ämnet historia mellan 1910- 2010. Framförallt är det intressant att granska hur han beskrivs i bild och hur han beskrivs genom text, vilka värdeord och vilka bilder skildrar Karl XII? Vilka bilder används och använder man olika bilder för att skildra kungen i olika tider? Om så är fallet vad beror det på? Hur förankras bilderna av kungen i text? Källmaterialet har valts ut genom nedslag i i svenska historieläroböcker vart tjugo år under 1900-talet. Med ett undantag har urvalet gällt historikböcker från svensk gymnasieutbildning. Bilden av Karl XII är granskad genom ett historiografiskt perspektiv, ett pedagogiskt perspektiv och ur ett källkritiskt perspektiv genom en komparerande kvalitativ metod. I denna artikel diskuteras också hur och varför historiemålningar skapar möjligheter att stärka och tillgängliggöra texten och levandegöra berättelsen. Frågorna problematiseras genom ett tvärvetenskapligt perspektiv.
|
|
| 3. |
- Jansson Hydén, Katarina, 1970
(författare)
-
Kolbs lärstilsteori i teori och praktik. -En studie i hur David A Kolbs teorier används i pedagogisk forskning.
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna uppsats granskas Kolbs lärstilsteori, dess relevans och syfte i förhållande till teori och praktik. Kolbs lärstilsteori räknas som en av de mest populära lärstilsteorierna i de nordiska länderna. Jag har granskat i vilka sammanhang Kolbs lärstilsteori nyttjats och i vilka sammanhang dessa teorier förekommer vid universitet och högskolor. I uppsatsen granskas också Kolbs lärstilsteori i förhållande till empiriska och vetenskapliga metoder. Jag har undersökt hur ELT (Experience Learning Theory) används som didaktiskt redskap och vilka didaktiska dilemman som man kan stöta på vid nyttjande av dessa teorier i svenska skolor. Jag diskuterar om hur tillgången till empiri som stödjer Kolbs teorier är extremt begränsad och tenderar att vara ett stort generellt problem, detta gäller i synnerhet i förhållande till utbildning för barn och unga. Denna uppsats visar hur och varför lärstilars popularitet växer både nationellt och internationellt utan att empiri följer dess spår. Jag diskuterar också hur lärstilsteorier tenderar att nyttjas ur ett teoretiskt perspektiv men utan hårda fakta (empiri) som underlag. Detta innebär att dessa teorier utifrån detta perspektiv används på ett ovetenskaplig sätt. Jag diskuterar också eventuella vinster med lärstilsteorier utifrån specifika målgrupper men i uppsatsen konstateras ändå att det svenska skolsystemet är inte en plats för vetenskapligt dåligt förankrade empiriska experiment. Lärstilsteorier måste undersökas mycket mer och man måste klargöra dess funktioner. Idag har lärstilsteorier mycket lite med utbildning i svenska skolor att göra. Ska Kolbs lärstilsteorier nyttjas i svenska grundskole- och gymnasieutbildningar så krävs det mycket mer forskning för att klargöra dess syfte och evidens. Den popularitet som omger Kolbs lärstilsteorier stöds för närvarande inte av empiriska bevis och vetenskapliga metoder.
|
|
| 4. |
- Jansson Hydén, Katarina, 1970
(författare)
-
Könsdysfori-den långa resan till sig själv. -En studie i bilddidaktikens förhållande till normkritik och identitetssökande utifrån estetiska uttryck.
- 2017
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna text är att utifrån ett estetiskt och normkritiskt perspektiv belysa förhållanden och förutsättningar för individer och närstående som befinner sig i ett könsdysforiskt/transsexuellt identitetsskapande. Dessa perspektiv problematiseras utifrån ett bilddidaktiskt förhållande där ett sociokulturellt synsätt på kunskapsbildande tillsammans med ett intersektionellt teoretiskt förhållningsätt kan ringa in och identifiera normkritisk problematik. Estetiska ämnen fångar upp emotionella uttryck och har därför ofta varit viktiga för identitetssökande. Tidigare forskning vittnar om vikten av estetiska ämnen för att ge elever möjligheten att kommunicera genom att lära sig fler kommunikativa språk än tal- och skriftspråk. Estetiska uttryck kan kanalisera det osagda, oskrivna och otänkbara. Att få möjlighet att skapa dialog kring det en inte kan tala om är viktigt och kan vara avgörande för ett välbefinnande. För att undersöka rådande parametrar och villkor i förhållandet mellan bildämnet och individer som identifierar sig som könsdysforiska har en övergripande Mixed method (mixad metod) nyttjats. Empirisamlande har bestått av en konstnärlig gestaltning, intervjuer och litteraturstudier.
|
|
| 5. |
- Jansson Hydén, Katarina, 1970
(författare)
-
Queer and Norm-Critical Image Analysis
- 2020
-
Ingår i: IMAG InSEA MAGAZINE N.º 9. - : International Society For Education Through Art- InSEA. - 2414-3332. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This text is about norm-critical image analysis and preconceptions on social gender context in two high school classes in Sweden. I discusses and problematises the gap between what high school pupils see in a work of art and what they know or believe they know about an artwork. This essay demonstrates how an image analysis can create a normative conversation rather than a norm- critical conversation, if the art pedagogue is not sufficiently attentive. I investigates the need to elucidate norm-critical analysis and examine which mechanisms confirm normative patterns and dive into this problem by giving examples from two different high school groups that use two different image analyses of artist Alexander Roslin’s artwork Double portraits. The analysis show that without support in a questioning, gendered norms are not questioned. When pupils are supported, they have the opportunity to look at the artwork through norm critical eyes. To come to this point, the pupils need practice and access to guidance if they are going to be able to question old norms.
|
|
| 6. |
- Jansson Hydén, Katarina, 1970
(författare)
-
Radical teaching and Visual art education
- 2021
-
Ingår i: Abstract from the Insea Conference held in Beaza in Spain 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The abstract was contributed at the InSEA Regional European Congress: Being Radical, held in Baeza (Jaén) on July 6, 7 and 8, 2021 at the Universidad Internacional de Andalucía; Sede: Antonio Machado. The nature of visual art subject matter in relation to inclusion was discussed In order to try to understand in what ways visual art teachers characterize the subject and how they perceive that the subject includes, communicates and whether it is important for identity creation an fluid gender identification. In 2017 I created a pilot project that include a survey and submitted responses from 31 visual art teachers from all over Sweden. Discourse analysis theory encapsulates the teacher's perception and preconceived views of the visual art subject as a discourse. The results of the study was discussed at the congress under the influence of a radical teaching perspective
|
|
| 7. |
- Jansson Hydén, Katarina, 1970
(författare)
-
Vem äger en identitet?- En socialantropologisk granskning av livet efter detta utifrån ett genusteoretisk perspektiv
- 2014
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vem äger en identitet Tv-serien Fröken Frimans krig (https://www.svtplay.se/froken-frimans-krig) handlade om hur kooperativet Svenska Hem mot alla odds lyckades etablera sig på den svenska handelsmarknaden. De kvinnor som deltog i kampen för kooperativets etablering levde och verkade under den tid då en gift kvinna stod under förmyndarskap av den man hon gift sig med och han var även förmyndare över deras gemensamma barn. Ville kvinnan skilja sig stod hon utan barn, försörjning och hem. Hon hade få eller inga rättigheter. Hon var som det brukar stå på pass eller andra handlingar t.ex. Fru Albert Hansson. Hennes identitet var mycket begränsad. Jag har många gånger när jag vandrat på kyrkogårdar funderat över det faktum att under hela 1800- och 1900-talet så står det ofta så på gravarna. Fru Albert Hansson eller snarare Albert Hansson och hans maka eller A. Hansson och maka. Identiteten även efter döden refereras till den man kvinnan levt samman med. Hon har inte ett namn eller egen identitet utan hon speglar den man hon speglat under sin levnad. Att inte få vara sin egen eller ha en identitet utifrån den individ, de tankar, känslor och visioner som kan fylla och bilda en människa, att inte äga rätt till sin kropp eller sin identitet ens efter döden. Denna text problematiserar detta förhållande men lyfter också en exemplifieringar där kvinnors historia bär många lager av hemligheter som endas kommer i ljuset utifrån ett idogt letande. Utifrån ett kulturantropologiskt granskande innebar denna rapport ett grannlaga utforskande vilket fick lager på lager av strikta genus och samhällsnormer att stryka på foten när de granskade kvinnornas identitet återerövrades.
|
|
| 8. |
- Jansson Hydén, Katarina, 1970
(författare)
-
“Vi får lära oss helt nya sätt att tänka nu!”: En studie om bildämnet och flytande genusidentifiering
- 2023
-
Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter. - 1653-1868. ; 2023:02, s. 148-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigates the potential to encompass questions about transgender and gender fluid identity in the school subject visual art in compulsory school years 7-9. A qualitative semi structured focus group interview was made with five visual art teachers who discuss visual art in relation to its potential to support personal development, exploration of identity and gender orientation in art education. The article discusses in what way visual art as a school subject can function as communicative support for pupils with gender fluid identity and in what way transgender individuals and individuals with gender fluid identity can be included in the art education in school. The results show that the visual art teachers believe that the subject visual art is a significant tool for pupils in communicating an inner dialogue with an external world. The results also show that multimodal methods give pupils the opportunity to be exploratory and uncertain as well as support them in communicating what is unsaid and unwritten when exploring ongoing changes in gender identity. Visual art can thus be a forum for pupils to talk about questions concerning transgender and gender fluid identification and serve as a democratic tool to counteract exclusion.
|
|
| 9. |
- Jansson Hydén, Katarina, 1970
(författare)
-
Visual art subject and communication of an inner and outer identity orientation
- 2023
-
Ingår i: NERA Nordic education research association.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this abstract, the role that the visual subject can play in relation to questions concerning personality, identity and gender in school education is problematized. Government investigations in Sweden show that school is a central place for identity creation, but also a place for exclusion (SOU 2017:92). This means that the question of students' personal development and expression of identity and gender orientation also becomes a question of inclusion. The presentation problematizes the question of whether visual art communication can support students who experience uncertainty about their own identity to get an internal image of themselves together with the world outside, to link an internal and an external worldview to counteract the experience of exclusion questions that are similar relevant in the context of Swedish as Nordic education.
|
|
