| 1. |
- Ahlström, Christer, et al.
(författare)
-
Dangerous use of mobile phones and other communication devices while driving : A toolbox of counter-measures
- 2013
-
Ingår i: Proceedings of the 16th International Conference Road Safety on Four Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The use of mobile phone and similar devices while driving has been a topic of discussion and research for several years. It is now an established fact that driving performance is deteriorated due to distraction but no clear conclusions can yet be drawn concerning influence on crash rates. Better studies on this relationship is needed. Most countries in Europe and many countries elsewhere have introduced different types of bans for handheld devices. Sweden has, however, no such bans. VTI was commissioned by the Swedish Government to outline possible means to reduce the dangerous usage of mobile phones and other communication devices while driving as alternatives to banning. This task was a result of a previous VTI-state-of-the-art review of research on mobile phone and other communication device usage while driving. One of the findings in the review was that bans on handheld phones did not appear to reduce the number of crashes.Eighteen different countermeasures in three main areas were suggested. (1) Technical solutions such as countermeasures directed towards the infrastructure, the vehicle and the communication device. (2) Education and information, describing different ways to increase knowledge and understanding among stakeholders and different driver categories. (3) Different possibilities for how society, industry and organisations can influence the behaviour of individuals, via policies, rules, recommendations and incentives. Our conclusion is that a combination of different countermeasures is needed – where education and information to the drivers are combined with support and incentives for a safe usage of different communication devices.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Boersma, Katja, 1973-, et al.
(författare)
-
Lowering fear-avoidance and enhancing function through exposure in vivo : a multiple baseline study across six patients with back pain
- 2004
-
Ingår i: Pain. - : Elsevier. - 0304-3959 .- 1872-6623. ; 108:1-2, s. 8-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigated the effects of an exposure in vivo treatment for chronic pain patients with high levels of fear and avoidance. The fear-avoidance model offers an enticing explanation of why some back pain patients develop persistent disability, stressing the role of catastrophic interpretations; largely fueled by beliefs and expectations that activity will cause injury and will worsen the pain problem. Recently, an exposure in vivo treatment was developed that aims to enhance function by directly addressing these fears and expectations. The purpose of this study was to describe the short-term, consequent effect of an exposure in vivo treatment. The study employed a multiple baseline design with six patients who were selected based on their high levels of fear and avoidance. The results demonstrated clear decreases in rated fear and avoidance beliefs while function increased substantially. These improvements were observed even though rated pain intensity actually decreased somewhat. Thus, the results replicate and extend the findings of previous studies to a new setting, with other therapists and a new research design. These results, together with the initial studies, provide a basis for pursuing and further developing the exposure technique and to test it in group designs with larger samples.
|
|
| 4. |
- Jansson-Fröjmark, Markus, 1971-, et al.
(författare)
-
Bidirectionality between pain and insomnia symptoms : a prospective study
- 2012
-
Ingår i: British Journal of Health Psychology. - : Wiley-Blackwell. - 1359-107X .- 2044-8287. ; 17:2, s. 420-431
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: The purpose of this study was to investigate whether there is a bidirectional relationship between pain and insomnia symptoms over the course of a year.Design: A longitudinal design with a 1-year follow-up was used. Methods. From a randomly selected sample of the adult general population (N = 3,000), 1,746 individuals filled out a baseline and 1-year follow-up survey on pain, insomnia symptoms, anxiety symptoms, and depressive symptoms.Results: Pain (OR = 1.64) and anxiety symptoms increased the risk for the incidence of insomnia symptoms (R-2 =.125) and pain (OR = 1.98), anxiety symptoms and depressive symptoms were related to the persistence of insomnia symptoms (R-2 =.212). Gender and anxiety symptoms increased the risk for the incidence of pain (R-2 =. 073); and age, insomnia symptoms (OR= 1.49), anxiety symptoms, and depressive symptoms were associated with the persistence of pain (R-2 =.187).Conclusion: While pain was linked to future insomnia symptoms and insomnia symptoms to the persistence of pain over the course of a year, insomnia symptoms was not associated with the incidence of pain. The results, thus, partly argue against bidirectionality between pain and insomnia symptoms.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Jansson, Stefan P. O., 1959-, et al.
(författare)
-
Prevalence and incidence of diabetes mellitus: a nationwide population-based pharmaco-epidemiological study in Sweden
- 2015
-
Ingår i: Diabetic Medicine. - : WILEY-BLACKWELL. - 0742-3071 .- 1464-5491. ; 32:10, s. 1319-1328
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim To investigate the changes in prevalence and incidence of pharmacologically and non-pharmacologically treated diabetes in Sweden during 2005 to 2013. Methods We obtained data on gender, date of birth and pharmacologically and non-pharmacologically treated diabetes from national registers for all Swedish residents. Results During the study period a total of 240 871 new cases of pharmacologically treated diabetes was found. The age-standardized incidence during the follow-up was 4.34 and 3.16 per 1000 individuals in men and women, respectively. A decreasing time trend in incidence for men of 0.6% per year (0.994, 95% CI 0.989-0.999) and for women of 0.7% per year (0.993, 95% CI 0.986-0.999) was observed. The age-standardized prevalence increased from 41.9 and 29.9 per 1000 in 2005/2006 to 50.8 and 34.6 in 2012/2013 in men and women, respectively. This corresponds to an annually increasing time trend for both men (1.024, 95% CI 1.022-1.027) and women (1.019, 95% CI 1.016-1.021). The total age-standardized prevalence of pharmacologically and non-pharmacologically treated diabetes (2012) was 46.9 per 1000 (55.6 for men and 38.8 for women). This corresponds to an annually increasing time trend (2010-2012) for both men (1.017, 95% CI 1.013-1.021) and women (1.012, 95% CI 1.008-1.016). Conclusions The prevalence of pharmacologically treated diabetes increased moderately during 8 years of follow-up, while the incidence decreased modestly. This is in contrast to the results reported by most other studies. The total prevalence of diabetes (both pharmacologically and non-pharmacologically treated) in Sweden is relatively low, from a global viewpoint.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Kircher, Katja, et al.
(författare)
-
Countermeasures against dangerous use of communication devices while driving – : a toolbox
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport behandlar tänkbara åtgärder för att reducera farligt användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning under körning. En viktig del i uppdraget var att belysa alternativ till lagstiftning om förbud. Åtgärdsförslagen täcker flera områden. Ett av dem är teknik, vilket innefattar både teknik i fordonet, teknik i kommunikationsutrustningen och en sammankoppling med infrastrukturen. Ett annat område handlar om utbildning och information och beskriver olika sätt att öka människans kunskap och förståelse. Ett tredje område belyser olika möjligheter som samhället har att påverka människans beteende, både via förbud och lagar och via incitament. En lista över samtliga åtgärdsförslag finns på rapportens baksida. Det finns både för- och nackdelar med användandet av kommunikationsutrustning under körning. Hur användandet ska hanteras är ett komplext problem och det är osannolikt att en enskild åtgärd står för hela lösningen. En åtgärd kan till och med vara beroende av att andra åtgärder redan är implementerade. Många åtgärder har en baksida och man kan inte förvänta sig tydliga målbilder och rakt igenom positiva resultat. Man måste därför lyfta blicken och inse att om fördelarna överväger nackdelarna så är åtgärden värd att genomföra. Olika åtgärder kan dock stärka varandra och delvis fånga upp möjliga negativa sidoeffekter. Vi anser att en kombination av olika åtgärder som dels utbildar och informerar och dels stöttar föraren i att kunna hantera kommunikation på ett säkert sätt är att föredra över ett förbud av användningen av kommunikationsutrustning under färd likt det som idag finns i andra europeiska länder. En kontinuerlig uppföljning och utvärdering krävs för att säkerställa att åtgärderna har förväntad effekt.
|
|
| 10. |
- Kircher, Katja, 1973-, et al.
(författare)
-
Åtgärder mot trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning under körning : en verktygslåda
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten kan ses som en verktygslåda av åtgärder med syfte att motverka de trafikfarliga aspekterna av kommunikation under körning och samtidigt bevara de positiva effekterna. Åtgärdsförslagen täcker flera områden och är tänkta som alternativ till lagstiftning om förbud. Ett av dem är teknik, vilket innefattar både teknik i fordonet, teknik i kommunikationsutrustningen och en sammankoppling med infrastrukturen. Ett annat område handlar om utbildning och information och beskriver olika sätt att öka människans kunskap och förståelse. Ett tredje område belyser olika möjligheter som samhället har att påverka människans beteende, både via förbud och lagar och via incitament. Vi vill poängtera att det finns både för- och nackdelar med användandet av kommunikationsutrustning under körning. Hur användandet ska hanteras är ett komplext problem och det är osannolikt att en enskild åtgärd står för hela lösningen. En åtgärd kan till och med vara beroende av att andra åtgärder redan är implementerade. Många åtgärder har en baksida och man kan inte förvänta sig entydiga och rakt igenom positiva resultat. Man måste därför lyfta blicken och inse att om fördelarna överväger nackdelarna så är åtgärden värd att genomföra. Olika åtgärder kan dock stärka varandra och delvis fånga upp möjliga negativa sidoeffekter.
|
|
