| 1. |
- Andersson, Hanna, et al.
(författare)
-
Natur på skolgården för lärande, hälsa och hållbarhet
- 2024. - 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Gröna och artrika utemiljöer främjar barns och ungas välbefinnande och kunskap, bådegenom hälsofördelar kopplade till biologisk mångfald och genom att skapa förutsättningarför lek och lärande om natur och miljöfrågor. Skolgården skulle kunna bidra till allt detta,men är idag i hög grad en outnyttjad plats för biologisk mångfald och klimatanpassningav städer. I denna policy brief presenteras huvudsakliga motiv och möjliga åtgärder för attutveckla gröna miljöer och biologisk mångfald på skolgårdar och förskolegårdar.
|
|
| 2. |
- Delshammar, Tim, et al.
(författare)
-
Stadsodling – reflektioner och perspektiv från SLU Alnarp
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är uppenbart att det mediala intresset för stadsodling har vuxit påtagligt de senaste åren. En sökning i databasen Retriever visar en ökande användning av begreppet ”urban odling” och en starkt ökande användning av ordet “stadsodling”. Olika medier påverkar så klart varandra. Radioprogrammet Odla med stadsgrönt började sändas våren 2009. Medier påverkar politiken som i sin tur påverkar medier. Den förste oktober 2009 lämnades motionen ”Stadsodling viktig i hållbara städer” in till riksdagen. Såväl media som politik påverkar och påverkas av praktiken. Våren 2009 började projektet Barn i stan odla i stadsdelen Seved i Malmö, ett projekt som uppmärksammats flitigt i media. Samma år började organisationen Stadsjord odla i stadsdelen Högsbo i Göteborg, även det flitigt uppmärksammat i media. Den statliga Delegationen för hållbara städer har beviljat bidrag till åtminstone fyra planeringsprojekt med inriktning mot stadsodling: SLU (sökt 2009), Plantagon (två projekt sökta 2010) samt Falun kommun (sökt 2012). Även investeringsprojekt har haft inslag av stadsodling, till exempel Malmö stads ansökan “Hållbar stadsomvandling Malmö, Fokus Rosengård” ( sökt 2010). Stadsodling finns med som ett inslag i flera aktuella stadsförnyelse- och stadsbyggnadsprojekt. Det har fått fungera som en symbol för kombinationen av ekologisk och social hållbarhet. En viktig fråga att reflektera över är därför hur hållbar stadsodling är. Vad kan vi ha för nytta av stadsodling? Hur kan odling ta plats i städerna? Hur kan vi stadsodla på ett hållbart sätt?
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fors, Hanna, et al.
(författare)
-
From borders to ecotones - Private-public co-management of urban woodland edges bordering private housing
- 2018
-
Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - : Elsevier BV. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 30, s. 46-55
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper conceptualises and evaluates so-called co-management zones as an approach for user participation in urban forestry, specifically in the management of public woodland edges bordering residential areas. Co-management zones can metaphorically be viewed as 'ecotone-like' spaces, i.e. zones where overlapping interest - in this case residents' and municipal authorities' - can be used to create richness and meetings rather than boundaries. Building on the perspectives of ecotone thinking and governance arrangements, co-management zones in the Danish residential area of Sletten in Holstebro were evaluated. The presented case study combined interviews with residents and interviews with three key green space professionals who had led the planning, design, establishment and management of the woodland and the implementation of co-management. The resident participation in the co-management zone was also assessed and photo documented in a field survey, categorising individual households according to type and degree of physical signs of participation. Findings illustrate the potential of co-management zones to initiate collaboration between residents and public woodland managers in creating recreationally valuable and varied meetings between private gardens and urban woodlands. Challenges with establishing co-management zones were also highlighted, especially the need for clear guidelines and continuous communication between residents and the municipality. Perspectives and implications related to residents, managers and green space quality are discussed.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Fors, Hanna, et al.
(författare)
-
The Impact of Resident Participation on Urban Woodland Quality—A Case Study of Sletten, Denmark
- 2018
-
Ingår i: Forests. - : MDPI AG. - 1999-4907. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite the potential of urban woodlands for recreational use and participatory management, citizens' perception of urban woodland quality, as well as the impact of citizens' co-management on urban woodland quality, have not been thoroughly studied to date. The present study investigated how residents in Holstebro, Denmark define urban woodland quality in their neighborhood named Sletten and how they perceive the quality impact of their participation in the management and maintenance of a transition from private gardens to public urban woodland—the so-called co-management zone. Field survey of participation for all housing units with a co-management zone (n = 201) informed strategic selection of residents for individual interviews (n = 16). It was found that social, experiential, functional, and ecological dimensions are all part of residents' perception of urban woodland quality, whereby maintenance, accessibility, and nature are dominating aspects of these dimensions. While these aspects are already integrated in quality assessment schemes for other types of urban green space, our study revealed the importance of structural and species diversity between and within woodland stands as central for the perceived woodland quality—a quality aspect that distinguishes woodland from other types of urban green space. Participation in the management and maintenance positively influenced the perceived woodland quality. Residents found that their participation in the co-management zone created functional and ecological, physical qualities in the woodland. Moreover, the active participation provided the residents with a range of social and experiential benefits, many of which they themselves argue that they would have missed out on if they were only allowed to use the woodland passively. These findings suggest a large—but also largely untapped—potential of participatory urban woodland management to contribute physical qualities to urban woodlands and benefits to its users.
|
|
| 7. |
- Gunnarsson, Allan, et al.
(författare)
-
Vegetationsstyrning för ökad trygghet
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Otrygghet i parker och bostadsområden är ett stort samhällsproblem som begränsar människors möjligheter att röra sig i sin närmiljö och leva ett rikt och hälsosamt liv. Många av dagens så kallade naturlika planteringar har anlagts utan en tanke på trygghet och utebliven skötsel har skapat en tät och snårig karaktär. I den här rapporten föreslås hur vegetationsstyrande insatser kan ge ökad trygghet utan att stora skötselproblem skapas. Vinsterna med en bevarad vegetation är många, bland annat för lek och samvaro, rekreation, vindskydd, luftrening och biologisk mångfald. Ofta varierar upplevd otrygghet mellan individer samt mellan sociala grupper, åldrar och kön. Men forskning har lyft fram egenskaper hos vegetationen som många ser som trygghetsfrämjande. Det handlar om hur vegetationen är utformad i förhållande till utemiljön i stort, möjligheter att överblicka och kontrollera miljön, vegetationens täthet och genomsiktlighet samt karaktär och skötselnivå. Genom två studier genomförda i Lund 2009-2011 undersöktes boendes trygghetsupplevelser längs två gång- och cykelstråk före och efter trygghetsfrämjande vegetationsstyrning. Resultaten visade att insatserna var uppskattade. Avståndet till vegetationen, vad som fanns på olika sidor samt vegetationens samspel med belysning var viktigt för tryggheten, liksom att ha översikt, att se in i vegetationen och ett välskött intryck. Många av de önskade egenskaperna hos vegetationen uppnåddes genom röjningar av buskskiktet. Vid trygghetsfrämjande vegetationsstyrning bör man först välja ut ett lämpligt stråk eller plats, där resultatet har förutsättning att bli positivt för tryggheten och samtidigt hållbart ur ett skötselperspektiv. Därefter väljs en lämplig röjningsmodell där öppenhet nås samtidigt som uppslag av rot- och stubbskott samt fröplantor dämpas av sparad vegetation. I ett tredje steg väljs träd och buskar som ska sparas ut med tanke på långsiktighet, innan slutligen röjningen genomförs. Föreslagna röjningsmodeller handlar om att vidga trånga passager, glesa ut täta partier, underröjning på en eller två sidor i olika stor omfattning samt för att framhäva belysning. Grundprincipen för att få hållbara resultat utan alltför stora skötselbehov är att spara skuggande träd- och buskarter som bildar ett stabiliserande tak. Det är viktigt att ta hänsyn till vilka ljus- och skuggegenskaper olika arter har vid röjningen. I vissa fall kan det vara relevant att fräsa bort stubbar, särskilt från arter som skjuter mycket stubbskott. Uppslag av vegetation kan också hindras genom att etablera marktäckande växter.
|
|
| 8. |
- Gunneriusson Karlström, Märit, 1967-
(författare)
-
Konsten att bli och förbli folklig : Svenska kyrkans och IOGT:s strategier och omvandling i kampen på offentlighetens arena 1880–1945
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The theoretical discussion of how to define the public sphere relies on Jürgen Habermas’ analysis of the bourgeois public sphere. I the thesis I use two generalized models of both the bourgeois and the representative public sphere. I consider how well the two actors’ engagement in the public sphere fits the two models. By doing this it is possible to show that both models may be used, despite dealing with a time when, according to Habermas, the representative public sphere had disappeared and the bourgeois public sphere was in decline. The two actors studied in this thesis emerged from state and society respectively, and therefore were governed by different circumstances in participating in public life. Despite these differences, I demonstrate that their strategies were very similar, and that largely the key issue for both was legitimacy, proven by their popularity, or in other words by their democratically public nature.Thanks to a number of new activities, introduced within both organisations, the members became visible in a new way. One can describe it as form replacing content in both organisations, where the original core activities had to make way for new elements. In the thesis I argue for the value of studying actions in the public sphere rather than just models of it.The need for these organisations to become, and preferably to remain, popular, arose from the changes that the public sphere itself underwent during the period, becoming what I choose to term a popularised public sphere. Participating in the public sphere then became a matter not only for striving for the right to criticise and influence public power, but equally well of demonstrating oneself to be a credible representative of the participants in public discourse.
|
|
| 9. |
- Jansson, Desirée, et al.
(författare)
-
Antimicrobial susceptibility of Brachyspira spp. isolated from commercial laying hens and free-living wild mallards (Anas platyrhynchos)
- 2011
-
Ingår i: Avian Pathology. - : Informa UK Limited. - 0307-9457 .- 1465-3338. ; 40, s. 387-393
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In vitro antimicrobial susceptibility to tylosin, valnemulin, tiamulin, doxycycline, lincomycin and ampicillin was investigated by broth dilution in 48 Brachyspira spp. isolates from commercial laying hens (n = 30) and free-living wild mallards (Anas platyrhynchos) (n = 18). Presumed pathogens (Brachyspira alvinipulli, Brachyspira intermedia, Brachyspira pilosicoli), commensals (Brachyspira murdochii, Brachyspira innocens, "Brachyspira pulli''), and isolates of undetermined species affiliation were included. The laying hens had not been exposed to therapeutic levels of antimicrobials for at least 50 weeks before sampling, and low levels of environmental antimicrobial exposure were presumed in mallards. No isolates with decreased susceptibility to tylosin, valnemulin, tiamulin or doxycycline were found. Decreased susceptibility to lincomycin (minimum inhibitory concentration 16 mu g/ml) was detected in two isolates (Brachyspira sp.) from laying hens. Five isolates showed decreased susceptibility to ampicillin (minimum inhibitory concentration 16 to >32 mu g/ml), including two "B. pulli'' and one B. alvinipulli from laying hens, and isolates of B. pilosicoli and "B. pulli'' from mallards. Decreased susceptibility to ampicillin was associated with beta-lactamase activity in four isolates. A new variant of a class D beta-lactamase gene designated bla(oxa-192) was identified in a B. pilosicoli isolate of mallard origin. This is the first time the genetic basis for antimicrobial resistance is described in Brachyspira spp. from a free-living wild bird. Isolates displaying decreased susceptibility to ampicillin were accompanied by fully susceptible isolates of the same species or other genotypes within three laying hen flocks. This underlines the need for performing antimicrobial susceptibility tests on single clones/genotypes, and to analyse multiple isolates from the same flock.
|
|
| 10. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
A review of the concept 'management' in relation to urban landscapes and green spaces: Toward a holistic understanding
- 2012
-
Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - : Elsevier BV. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 11, s. 139-145
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The management of urban landscapes concerns existing urban open spaces such as public parks, playgrounds and residential green spaces. It involves many different actors and organizations and its practice is of importance for the sustainable development of cities. As a research field, it needs further theoretical development and common definitions. For example, the central term 'management' is seldom defined in the relevant literature regarding an urban landscape context, and public participation in management processes is unusual. This paper introduces urban landscape management as an overarching concept that brings together knowledge about management of urban landscapes from fields such as urban forestry, park management and landscape planning. Based on a literature review, a common understanding of management in an urban landscape context is proposed, including organizational and strategic aspects of managerial activities. Our approach is that urban landscapes are ultimately managed to provide user benefits. Urban landscape management can be viewed as a complex process that includes a number of different actors, elements and relationships, mutually affecting each other. This view supports future studies of urban landscape management and its role in sustainable urban development. (C) 2012 Elsevier GmbH. All rights reserved.
|
|
