| 1. |
|
|
| 2. |
-
Deskbound Cultures : Media and Materialities at Work
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- This book presents new perspectives on changing ideals and practices surrounding desks and desk work in offices, homes, and in popular culture. The authors represent a broad range of interests and disciplines: business administration, cultural studies, library and information science, literary studies, media and communication studies, media history, and social work. They have all been encouraged to ask new questions about familiar contexts and topics: What is the role of the desk in the daily lives of social workers? What difference does it make that most traders on the financial markets have moved from trading floors to desks where movements and transactions are visible on screens? Why are so many talk show hosts sitting behind desks? And what happens when the desks are left for other arrangements?
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Jarlbrink, Johan, 1978-
(författare)
-
All the work that makes it work : Digital methods and manual labour
- 2020. - 1
-
Ingår i: Digital histories. - Helsinki : Helsinki University Press. - 9789523690202 - 9789523690219 ; , s. 113-126
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The chapter explores how digital graphs, maps and trees can reveal things never seen before, but how they may also hide all the manual work that lies behind them. The most basic rationale behind digital humanities is the idea that machines should do most of the dull tasks for us. If all the extracting, counting, matching, and plotting is left to computers, researchers can focus on the intellectual parts of the process, interpreting and presenting the results. In many cases, however, digital tools need assistance to work properly. This kind of manual or semi-automatic work may involve compiling, cleaning and filtering datasets, tagging images, transcribing texts, correcting bad matches, adjusting graphs, and so on. Yet, it is rare to see it mentioned when results are presented. The aim of this chapter is to describe and discuss the role of this invisible (semi-)manual work within digital research.
|
|
| 5. |
- Jarlbrink, Johan, 1978-
(författare)
-
Avklippta från historien: Tidningsklippare och tidningsklipp i 1800-talets press
- 2009
-
Ingår i: Nordicom Information. - Göteborg : Nordicom. - 0349-5949. ; 31:4, s. 71-83
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En stor del av innehållet i 1800-talets tidningar fylldes med material som klippts från andra tidningar, protokoll, utredningar och andra källor. Genom att undersöka saxens plats på tidningsredaktionerna – och hur klipparbetet skilde sig från arbetet med fjäderpenna respektive anteckningsblock – synliggörs ett nedskrivningssystem som definierade nyhetsvärderingar, reglerade vad som var möjligt att uttrycka och rapportera, och vilka platser tidningsmännen kunde besitta på redaktionerna, i världen och i historien. Med saxen reproducerades vad som meddelats av andra. Denna passiva reproduktion osynliggjorde den som klippte och skapade ett underläge i förhållande till skrivande publicister. Att klipparna inte lämnade några spår efter sig i de texter de klippte har också gjort att deras arbete sällan uppmärksammats i historieskrivningen. För att få syn på dem som arbetade med sax måste man gå till skönlitterära och andra skildringar av vardagens redaktionssysslor. Det underläge som saxen skapade och symboliserade kunde samtidigt användas retoriskt för att manifestera yrkestillhörighet och en strategisk maktlöshet i en tid när pressen upplevdes få allt större makt.
|
|
| 6. |
- Jarlbrink, Johan, docent, 1978-, et al.
(författare)
-
Contextual Modelling of "Propaganda", "Information" and "Upplysning" in Swedish Parliamentary Speeches, 1920–2019
- 2022
-
Ingår i: DiPaDA 2022. ; , s. 118-128, s. 118-128
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper explores the contexts of the keywords "propaganda", "information" and "upplysning" in the Swedish parliamentary debate protocols, from 1920 to 2019. The digitized protocols have recently been annotated with metadata for speakers’ gender and party affiliation. Based on perspectives developed within conceptual history, we have traced the concepts in the parliamentary debates and used computational methods to cluster the contexts in which they occur. Word windows around the three keywords were compiled into a subcorpus, and topic modelling was used to cluster the contexts. The findings show that the distribution of the topics gets more even over time, partly explained by the spread of the term "information" in various political areas in the mid-20th century. Furthermore, the only distinct topic shared between the three keywords relates to campaigns to limit and prevent the consumption of alcohol, narcotics and tobacco. While a conceptual shift takes place within this topic, from "upplysning" to "information", it is also shown that it was possible to discuss and frame these issues in terms of "propaganda" post-WWII – it even became more common to do so in the 1950s and 1960s.
|
|
| 7. |
- Jarlbrink, Johan, 1978-, et al.
(författare)
-
Cultural heritage as digital noise : nineteenth century newspapers in the digital archive
- 2017
-
Ingår i: Journal of Documentation. - 0022-0418 .- 1758-7379. ; 73:6, s. 1228-1243
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PurposeThe purpose of this paper is to explore and analyze the digitized newspaper collection at the National Library of Sweden, focusing on cultural heritage as digital noise. In what specific ways are newspapers transformed in the digitization process? If the digitized document is not the same as the source document – is it still a historical record, or is it transformed into something else?Design/methodology/approachThe authors have analyzed the XML files from Aftonbladet 1830 to 1862. The most frequent newspaper words not matching a high-quality references corpus were selected to zoom in on the noisiest part of the paper. The variety of the interpretations generated by optical character recognition (OCR) was examined, as well as texts generated by auto-segmentation. The authors have made a limited ethnographic study of the digitization process.FindingsThe research shows that the digital collection of Aftonbladet contains extreme amounts of noise: millions of misinterpreted words generated by OCR, and millions of texts re-edited by the auto-segmentation tool. How the tools work is mostly unknown to the staff involved in the digitization process? Sticking to any idea of a provenance chain is hence impossible, since many steps have been outsourced to unknown factors affecting the source document.Originality/valueThe detail examination of digitally transformed newspapers is valuable to scholars depending on newspaper databases in their research. The paper also highlights the fact that libraries outsourcing digitization processes run the risk of losing control over the quality of their collections.
|
|
| 8. |
- Jarlbrink, Johan, 1978-
(författare)
-
Det våras för journalisten : Symboler och handlingsmönster för den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna avhandling är att analysera hur den svenska pressens medarbetare representerades i olika medier från 187o-talet till 193o-talet, hur och varför representationerna förändrades, och hur tidningsrnedarbetare förhöll sig till dem. Representationerna av tidningsrnedarbetare i romaner, noveller, film, presshistoriska arbeten, debatter och karikatyrer formade bilden av yrket i offentligheten. De som var verksamma i pressen försökte kontrollera, förändra och använda dessa representationer för att framställa sig själva som legitima och ttovärdiga. Denna sttävan efter kontroll analyseras med hjälp av Erving Goffmans teori om roller. Med begrepp från Pierre Bourdieu undersöks även hur denna sttävan var en del av olika tidningsrnedarbetares försök att etablera ett journalistiskt fält med regler och kapital som stärkte de egna intressena. Avhandlingens huvudargument är att kampen om kontroll och förändring av representationerna å den ena sidan, och strävan att agera i enlighet med allmänna förväntningar på rollen å den andra, var av stor betydelse för journalisttollens och journalistikens formering och etablering. Perspektivet är kulturhistoriskt snarare än professionssociologiskt. Tidningar, romaner och filmer var arenor där journalistikens regler förhandlades och etablerades. Det som värderades i 1800-talets tidningsvärld var politiska, polemiska och litterära texter, där publicisten gavs utrymme att uttrycka sin personliga ståndpunkt. Underordnade tidningsrnedarbetare hade emellertid inte samma möjligheter att uttrycka och profilera sig. Detta förändrades successivt i 1900-talets början. Tidningarna i massupplaga försökte nu locka läsare med sensationella nyheter, stora rubriker och bilder på förstasidan. Journalisternas uppgift blev att leverera de nyheter som tidningsköparna ville läsa om. Denna marknadslogik blev samtidigt en del av det journalistiska fältets regler. Att hitta och rapportera stora nyheter var ett sätt att utmärka sig och bli erkänd som en riktig journalist som behärskade rollen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jarlbrink, Johan, docent, 1978-, et al.
(författare)
-
From Big Bang to Big Data : A History of the Media
- 2023
-
Bok (refereegranskat)abstract
- More than just newspapers, television, and social networks, media are the means by which any information is communicated, from cosmic radiation traces to medieval church bells to modern identity documents. Cultures are held together as much by bookkeeping and records as they are by stories and myths. From Big Bang to Big Data is a long history of the media – how it has been established, used, and transformed from the beginning of recorded time until the present. It is not primarily a story of revolutions and innovations, but of continuities and overlaps that reveal surprising patterns across history. Many media were invented as ways to store and share information, and many have served as powerful tools for administration and control. The concerns raised about media today, whether about privacy, piracy, or anxieties over declining cultural standards, preoccupied earlier generations too. In a playful style, accompanied by more than one hundred illustrations, the authors show us how every society has been a media society in its own way. From antique graffiti to last year’s viral YouTube clip, the past is only approachable through media. From Big Bang to Big Data provides a new way of thinking about media in history – and about human societies past and present.
|
|
