| 1. |
|
|
| 2. |
- Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985-
(författare)
-
Att stå bredvid sig själv : poesiåret 2016
- 2017
-
Ingår i: Finsk tidskrift. - Åbo : Föreningen Granskaren. - 0015-248X .- 2670-2541. ; :3-4, s. 23-34
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985-
(författare)
-
Att väga och mäta naturens skönhet : det tidiga naturskyddets estetik
- 2024
-
Ingår i: Litteratur, konst och politik i välfärdsstatens Sverige. - Stockholm : Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 9789188763518 - 9789188763525 ; , s. 173-187
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien granskar hur naturen sätts i omlopp som estetiskt medel i Adolf Erik Nordenskiölds "Förslag för inrättande av Riksparker i de nordiska länderna" (1880) och jämför denna med en statliga utredning om det svenska naturskyddet från 1935 av botanikern Rutger Sernander. Jämförelsen visar att ett skifte äger rum under tiden mellan texterna. Naturen gestaltas i Nordenskiölds "Förslag" som kulturellt beaktningsvärd, och det är dess skönhet och kulturellt samlande effekt som bör bevaras. I Sernanders utredning kvarstår dessa ideal, men de samsas med statens kvantitativa blick på naturen. För att räknas som skyddsvärd måste naturskönheten kunna mätas och vägas.Studien bidrar till det svenska miljöskyddets historia och visar att miljöpolitiska spörsmål om naturskydd i allra högsta grad är sammanlänkade med kulturpolitiska ideal.
|
|
| 4. |
- Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985-
(författare)
-
Barad i Köpenhamn : nymaterialistisk litteraturläsning
- 2024
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - : Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; 53:2-3, s. 17-28
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Essän tar ett grepp om nymaterialistisk teori i relation till litteraturvetenskap. Nymaterialismens mest inflytelserika företrädare Karen Barad menar att språket fått för mycket makt på materiens bekostnad. Vad betyder ett sådant uttalande för litteraturvetenskapen? I denna essä vänder och vrider jag på motsättningar och konflikter som kan uppstå när litteraturvetare vill använda nymaterialistisk teori för att förstå litteratur. Jag menar att det finns inneboende problem i en sådan ansats som litteraturvetare inte får förringa. Samtidigt är dessa problem inte heller skäl nog att sluta försöka teoretisera relationen mellan materia och språk.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985-
(författare)
-
Bokrecension: Sorgen brölar under humorn i Sara Nymans dikter
- 2023
-
Ingår i: Hufvudstadsbladet. - Helsingfors : Hufvudstadsbladet. - 0356-0724. ; :223-08-23
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Recension av: Sara Nymans diktsamling "Viltvård", Schildts & Söderströms, 2023. ISBN: 9789515260468
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jarlsdotter Wikström, Jenny, 1985-
(författare)
-
'DRA ÅT SKOGEN' : Eva-Stina Byggmästars naturqueera framtidsestetik
- 2019
-
Ingår i: Lambda Nordica. - : Föreningen Lambda Nordica. - 1100-2573 .- 2001-7286. ; 24:1, s. 21-45
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kan rurala miljöer, naturen och skogen, vara produktiva platser för queers och queerteori, i stället för att uppfattas och utmålas som hotfulla, moralkonservativa och bakåtsträvande sådana? I poeten Eva-Stina Byggmästars (f. 1967) naturdikt försätts den föreställda motsättningen mellan stad och land i gungning. I den här artikeln vill jag, med stöd av forskning som utforskat sambandet mellan natur, ruralitet och queera perspektiv, undersöka hur Byggmästar skapar skogen och det lantliga som miljö och idyll, men även som motstånd. Genom att skapa en naiv och lustfylld grön poetisk idyll lockar hon fram en mer svårfångad politiskidyll och ställer på så sätt frågan om skogen och landsbygden faktiskt kan vara ett paradis för queers i verkligheten, liksom i dikten. Naturen i form av både domesticerad trädgård och vild skog är nämligen, i Byggmästars dikter, inte en farlig plats där normer om sexuell och könsmässig ”naturlighet” hårdbevakas och verkställs, utan snarare en frizon för lust, omsorg och sensuell nyfikenhet. Snarare uppmuntrar den förment konservativa naturen till ett överflöd av queer kärlek. Jag vill mena att Byggmästars dikt formulerar en särskild naturqueer estetik, vilket skapar en möjlighet inte bara att diskutera vari denna estetik består och hur den pekar mot en queer framtid på landsbygden, utan också ett tillfälle att utforska föreställda motsättningar mellan queerteori och ekokritik – motsättningar som jag finner att Byggmästar överbryggar i sin dikt.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
