| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Att arbeta för godkänt. Timplanens roll i ett förändrat uppdrag : delrapport 1 inom projektet timplanelösa skolors miljöer för lärande
- 2004
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad händer med skolans verksamhet när en styrningsform som den nationella timplanen tas bort? Vilken skolverksamhet skapas i en mål- och resultatstyrd skola?Under fem år har ca 900 grundskolor haft möjlighet att, inom ramen för försöksverksamheten Utan timplan – oförändrat uppdrag, arbeta utan den nationella timplanen. Konsekvenserna av detta studeras inom projektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande. I den här delrapporten fokuseras skolarbetets organisering och innehåll i relation till skolornas traditioner men också till trender i samhället. Genom att analysera hur lärarna i fem arbetslag organiserar och talar om sin timplanelösa verksamhet urskiljer författarna vad lärarna ser som sin främsta uppgift – att alla elever når målen. Uppnåendemål och betygskriterier får en central betydelse för lärarnas arbete. Kravet på att alla elever ska nå målen uppkom med införandet av nuvarande betygssystem. Timplanelöshetens möjligheter används av lärarna för att öka individualiserande och ämnesövergripande arbetssätt. De förändringar som ägt rum i skolan tycks ge begreppet likvärdig utbildning en delvis ny innebörd.Rapporten vänder sig till alla som är intresserade av trender i dagens skola och av frågor om vad som styr lärares arbete. Den kan användas i lokalt utvecklingsarbete och inom lärarutbildningen.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Inger, et al.
(författare)
-
Redifining teaching - An activity theoretical study of school practice in Sweden
- 2005
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The issue of this presentation is how teachers in the Swedish compulsory school have redefined their jobs as a result of new demands that have emerged during the restructuring in the 1990’s. Earlier, the teachers defined their jobs in terms of good teaching, e.g. transforming the subject matter in order to make it accessible. By using activity theory as a perspective for analysing qualitative data, we can see that the commission is now understood to be striving for all students to achieve the grade ‘passed’. This means that teachers try to transform students’ willingness or/and responsibility to do their tasks. This redefined object is planned and carried through by individual forms of teaching methods and by individual trajectories of schooling. What can explain that the object has changed? What are the impacts of the new steering system, new curriculum, new assessment system, the increased emphasis on accountability and marketization and so on? In many cases teachers are described as unwilling to change their practices. By using activity theory, however, it is possible to argue for an interpretation that teachers are eager to both fulfil their commission and to change their practices. The presentation is based upon the results of a longitudinal study of four schools participating during a probation period, initiated by the Swedish government. Schools in this project worked work without the national timetable.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eriksson, Inger, et al.
(författare)
-
Skola utan timplan : om lärares tolkning av uppdraget i en mål- och resultatstyrd skola
- 2004
-
Ingår i: Studies in Educational Policy and Educational Philosophy. - 1652-2729. ; :1e
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The issue of this article is the direction of the Swedish compulsory school. The article is based upon the results of a longitudinal study of four schools participating in a trial initiated by the Swedish government, where they are allowed to work without national time regulations. What regulates school activity when there is no timetable that prescribes the amount of time for each subject? What are the consequences of the abolition of a regulation like this? To what extent can the abolition of the timetable contribute to new ways of interpreting the object for the school? The consequences for the task of the school, to offer an equal education for all, are also discussed. The results show that what directs how the activities in school are planned and carried through is the teachers’ striving for all students to achieve the grade ‘passed’. According to the teachers, the abolition of the timetable improves the opportunities for this. An equal education is interpreted as all students achieving the grade ‘passed’.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Inger, et al.
(författare)
-
Timplanelösa skolors miljöer för lärande
- 2005
-
Ingår i: Utan timplan - forskning och utvärdering: en antologi från Timplanedelegationen. Statens offentliga utredningar 2005:102. - 0375-250X. ; , s. 29-54
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Eriksson, Inger, et al.
(författare)
-
Varierande undervisningspraktiker i timplanelösa skolor – likvärdiga förutsättningar för elevers lärande? : slutrapport inom projektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kännetecknar olika klassrumspraktiker i en timplanelös verksamhet? Hur är undervisningen organiserad och hur genomförs den? Vilket erfarande erbjuds eleverna och vilka förmågor kan de utveckla? Vilka blir konsekvenserna för frågor om likvärdighet om någon av undervisningspraktikerna dominerar?Konsekvenserna av försöket med slopad timplan studerades inom projektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande. I denna slutrapport fokuseras konsekvenserna för elevernas lärande. Genom att analysera datamaterialet, omfattande drygt 70 dagars klassrumsobservationer i fyra skolor, har sex olika undervisningspraktiker urskiljts. Tre av de kategoriserade undervisningspraktikerna – självregleringen, redovisningen, sammanhanget – är utformade som alternativ till den läroboksstyrda undervisningspraktiken. Den baskunskapstränande undervisningspraktiken berör ett fåtal elever i varje klass/årskurs även om den i någon form förekommer inom alla arbetslag. Demokratifostrande praktiker iscensätts skilt från arbetet med att få eleverna godkända. Elevers eget ansvar för sina studier framträder som en tydlig tendens och elever som inte klarar av vanlig undervisning erbjuds enklare innehåll. Studien visar att olika elever erbjuds deltagande i skilda undervisningspraktiker, vilket medför olika förutsättningar för och möjligheter till lärande.Rapporten vänder sig till alla som är intresserade av tendenser i dagens skola. Den kan användas i lokalt utvecklingsarbete och inom lärarutbildningen.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Inger, et al.
(författare)
-
Varierande undervisningspraktiker i timplanelösa skolor - likvärdiga förutsättningar för elevers lärande? Slutrapport inom projektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kännetecknar olika klassrumspraktiker i timplanelösa skolor? Hur är undervisningen organiserad och hur genomförs den? Vilka erfarenheter erbjuds eleverna och vilka förmågor kan de utveckla? Vad händer med likvärdigheten om en typ av undervisning dominerar? Konsekvenserna av försöket med slopad timplan har studerats inom projektet 'Timplanelösa skolors miljöer för lärande'. Studien visar att olika elever erbjuds olika förutsättningar för och möjligheter till lärande. Datamaterialet omfattar drygt 70 dagars klassrumsobservationer i fyra skolor. Sex olika undervisningspraktiker framkommer vid analys av materialet. Tre av dessa undervisningspraktiker har analyserats som alternativ till en läroplansstyrd undervisningspraktik. Studien visar att baskunskapsersättande undervisningspraktiker berör ett fåtal elever i varje klass/årskurs, även om den i någon form förekommer inom alla arbetslag. Demokratifostrande praktiker iscensätts skilt från arbetet med att få eleverna godkända.Elevers eget ansvar för sina studier framträder som en tydlig tendens och elever som inte klarar av vanlig undervisning erbjuds enklare innehåll.
|
|
| 10. |
- Helmstad, Glen, et al.
(författare)
-
Det retrospektivt upplevda värdet av den gymnasiala spetsutbildningen : En uppföljning av unga vuxnas erfarenheter omkring ett och ett halvt år efter deras examen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolverket inledde på uppdrag av Regeringen hösten 2009 försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning inom matematik, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Försöksverksamheten har kontinuerligt följts upp och kontinuerligt utvärderats sedan dess. Våren 2012 tog de första eleverna inom de nio först startade utbildningarna sin examen. Syftet med delutvärderingen att på basis av dessa unga vuxnas retrospektiva bedömningar och reflektioner över sin behållning från utbildningarna ytterligare beskriva, förstå och värdera de nio först startade spetsutbildningarnas inverkan på dem som slutfört utbildningarna. De frågor vi söker besvara är: (1) Vad gör de utexaminerade nu? (2) Vad upplever de utexaminerade deltagarna drygt ett år efter exa-men att de fått med sig från sin gymnasiala spetsutbildning? (3) Vilken nytta anser de att de har haft av det de fått med sig från spetsutbildningen? (4) Hur väsentlig kan spetsutbildningen sägas ha varit för inriktningen på och genomförandet av deras nuvarande studier? Utvärderingen bygger på en web-baserad enkät och på telefonintervjuer med unga vuxna som våren 2012 utexaminerades från de nio först startade gymnasiala spetsutbildningarna. Inbjudan att delta i undersökningen skickades ut med reguljär post till samtliga möjliga deltagare i undersökningen I den skriftliga inbjudan gavs en länk till enkäten. Enkäten har besvarats av 60 av de totalt 138 unga vuxna som antas ha nåtts av inbjudan, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 43 %. C:a 30 av de svarande gav i enkäten uttryck för intresse att delta i en uppföljande telefonintervju. 11 av dessa kontaktades och intervjuades också per telefon. Enkäten visar att majoriteten av de svarande läser vidare på högskola/universitet och hälften av dessa läser vidare inom spetsområdet. En övervägande majoritet av de svarande är nöjda med sin utbildning och skulle göra samma val igen. Samhällsvetarna är den grupp där flest skulle göra samma val igen medan flest tveksamma finns bland humanisterna som samtidigt är den grupp som är mest nöjda med sin utbildning. De som studerat naturvetenskap/matematik förefaller mer splittrade i sin syn på ut-bildningens kvaliteter samtidigt som det är den grupp som i störst utsträckning läser vidare inom spetsområdet. Majoriteten av de svarande de menar att undervisningen varit stimulerande men att det inte är accelerationen i sig som utgör förtjänsten utan snarare det att utbildning tas på allvar. Flera av de medverkande framhåller systematiskt och självständigt kritiskt tänkande som ett resultat av utbildningen. De allra flesta menar sig vara väl förberedda för studier vid högskola/universitet och menar att spetsutbildningen kommer att ha betydelse för inriktningen på deras framtida yrkesliv. Undersökningen tyder på att möjligheten till specialisering utöver det som normalt möjliggörs inom ett nationellt program kan, om den är för otydlig och/eller drivs för långt, riskerar att undergräva intresset för spetsämnet eller leda till oönskad inlåsning och begräsning av studie- och yrkesvalmöjligheterna. Försprånget i form av ämneskunskaper kan också innebära att den första och andra terminens högskolestudier i stor utsträckning blir repetition av redan tillägnade kunskaper.
|
|
