| 1. |
- Algehed, Jessica, et al.
(författare)
-
A municipality wide innovation strategy – decreasing or increasing the wickedness of urban sustainability challenges?
- 2017
-
Ingår i: 21st International Research Society on Public Management Conference, Budapest, 19-21 April, 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cites across the world are facing a range of multi-faceted urban challenges – wicked problems – such as increasing polarization and social exclusion, requirements to build environmentally friendly housing and infrastructure, involve and manage a wide span of stakeholder interests (i.e. businesses and citizens), while managing limited resources prudently. At the same time, many cities are understood as motors of national economic development, cultural exchange and knowledge generation. Thus, cites are at the same time seen as the solution to their own emerging challenges. This in turn puts a larger focus on local government within cities as important agents of change, which can be seen not at least by the fast growing interest for urban issues among multinational companies and the increasing number of national and international agencies steering their agenda and support towards urban issues. “Innovation” and “collaboration” are two major process responses to complex urban challenges that are currently being suggested by local government in many cities, as well as by private sector stakeholders and national agencies. In general, these new ideas of network governance put an increased pressure on local governments to be more holistic, be able to collaborate with many different stakeholders (and institutional logics), be more flexible, act fast, and show more visible leadership. However, due to organizational limitations, legal structures and lack or human and financial resources most local government are truly challenged by this new role. In response to the discourse mentioned above the two largest cites in Sweden, Stockholm and Gothenburg, are currently developing comprehensive innovation strategies as a way to strategically manage the growing demand for innovative urban solutions. The scope of the innovation strategy in Gothenburg, also being the case analysed in this paper, is to develop a joint framework for innovation for the whole range of municipal responsibilities of the City of Gothenburg (i.e. the local government), including everything from social policy, urban planning and strategies for growth and development. The prevailing idea is that collaboration within the local government as such, as well as in relation to external stakeholders within industry, academia and the civil society is a key enabler. Cross-sectorial collaboration and comprehensive innovation strategies might be a reasonable policy response for urban challenges and wicked problems. However, since the difficulty of such transformation process is rarely to introduce new ideas but rather to change the prevailing procedures and established logics, we claim that in order to fully understand the challenges and possibilities of realizing a compressive innovation strategy it is crucial to understand and compare the similarities and differences between the operating logics of the different sectors within the local governmental organization. In this paper we therefore aim to describe and analyse the main factors that facilitate and hinder different sectors within local government to deal with innovation in general and to collaborate internally and externally with different stakeholders in particular. Hereby we want to contribute to a discussion on wickedness vigorously in progress within urban development (Bekkers et al, 2011: Ansell and Torfing, 2014).
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Algehed, Jessica, et al.
(författare)
-
Innovation + stadsutveckling = sant?
- 2019
-
Ingår i: Innovation och stadsutveckling – en forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun. - Borås : Stema. - 9789189049086
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Algehed, Jessica, et al.
(författare)
-
Innovationsplattformar för hållbara och attraktiva städer
- 2024
-
Ingår i: Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer : nya sätt för kommuner att styra, leda och organisera utvecklingsarbete i samverkan /Jessica Algehed & Christian Jensen (red.).. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789189361867
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Algehed, Jessica, et al.
(författare)
-
Kommuners arbete med innovation
- 2024
-
Ingår i: Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer : nya sätt för kommuner att styra, leda och organisera utvecklingsarbete i samverkan /Jessica Algehed & Christian Jensen (red.).. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789189361867
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Algehed, Jessica, et al.
(författare)
-
Staden som arena för innovation i samverkan
- 2024
-
Ingår i: Innovationsplattformar för hållbara och attraktiva städer - Nya sätt för kommuner att styra, leda och organisera utvecklingsarbete i samverkan. - Lund : Nordi Acadmic Press. - 9789189361867
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Algehed, Jessica, et al.
(författare)
-
Stadslinbana i Göteborg - Att i samverkan initiera och förankra en mångbottnad idé om kollektivtrafik och framtidens stad
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göteborgs stadslinbana är ett ambitiöst projekt som har haft i uppdrag att utreda, projektera, bygga och driftsätta Sveriges första urbana linbana i kollektivtrafik. Arbetet med stadslinbanan har genomförts i nära samverkan mellan Göteborgs Stad, Västtrafik och Västra Götalandsregionen sedan 2011, då idén om en linbana över Göta älv initierades som ett medborgarförslag med anledning av Göteborgs kommande 400-årsjubileum. Arbetet med stadslinbanan har under åren tagit olika former, från att vara av mer utforskande karaktär till att bli ett av Göteborgs största infrastrukturprojekt med en utredningsbudget på över 100 miljoner kronor. Under våren 2019 beslutade dock Västtrafik att inte fortsätta planeringsarbetet. Hösten 2019 fattade trafikkontoret motsvarande beslut, efter att ha undersökt hur en förenklad, billigare stadslinbana skulle kunna utformas. Istället utreds alternativa kollektivtrafiklösningar för stadslinbanans föreslagna stäckning, exempelvis i form av ytterligare färjor, samt busstrafik. Anledningen var att de kostnadsuppskattningar för linbaneanläggningen som hade arbetats fram avvek alltför kraftigt från den tidigare beslutade kostnadsramen. Projektet Göteborgs Stadslinbana är därmed i skrivandets stund pausat i väntan på fortsatt politisk behandling. I denna rapport analyseras de utmaningar som projektet Göteborgs stadslinbana och dess beslutsorganisation har haft att hantera. Analysen baseras på drygt ett års följeforskning av projektet, med start hösten 2018. Forskningen bygger på ett stort antal intervjuer med projektdeltagare och intressenter, medverkan på olika möten inom projektet och tillgång till centrala projektdokument. Forskningen visar att arbetet med stadslinbanan har präglats av stora osäkerheter. Det beror till stor del på att linbanor i urban miljö är en ny kollektivtrafiklösning som inte har prövats i Sverige tidigare. Ytterligare ett starkt skäl är att projektets organisatoriska inramning har präglats av den komplexitet som uppstått genom flernivåstyrning, samverkan och multipla målbilder gällande tidsramar, förväntade kostnader och önskade kvaliteter. Rapporten lyfter fram lärdomar inom tre områden för medverkande parter att arbeta vidare med. Det handlar om vikten av att: • utveckla gränsöverskridande styr- och ledningssystem för stora infrastrukturprojekt • hitta sätt att belysa och inkludera det breda värdeskapande som infrastrukturprojekt genererar i beslutsfattandet • utveckla arbetssätt som möjliggör ett medvetet risktagande och lärande kring innovativa lösningar för hållbar kollektivtrafik och stadsutveckling. (Detta är ofta svårt inom ramen för rådande projektmodeller för infrastrukturinvesteringar, och förutsätter därför att nya lösningar ges en bredare inramning som utvecklingsprojekt betraktat.) Syftet med följeforskningen har varit att analysera projektet och arbetet med stadslinbanan, för att därigenom stärka processen och bidra till medverkande organisationers lärande. Forskningen har genomförts av en forskargrupp med kompetens inom organisation och management, finansiell ekonomi och innovationsledning i nära samarbete med projektledare och projektägare på Göteborgs trafikkontor och Västtrafik.
|
|
| 10. |
|
|
