| 1. |
- Bergström, Annika, 1964, et al.
(författare)
-
News in Social Media. Incidental consumption and the role of opinion leaders.
- 2018
-
Ingår i: Digital Journalism. - : Informa UK Limited. - 2167-0811 .- 2167-082X. ; 6:5, s. 583-598
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Social network sites are becoming essential to how people experience news. The social media feed is made up of a mixture of private and public postings, and news is intertwined with all sorts of activities. What people are exposed to partly depends on the behaviour of their fellow networkers. Drawing on theories of opinion leaders and the concept of incidental news consumption, this article examines news-gathering on social media using a combination of representative survey data and qualitative interviews with young people aged 16–19. Regression analysis of the survey data reveals the primary factor explaining use of news on social media is the habit of using online news services. Interest in news and age also contribute to this phenomenon. The qualitative study reveals that interviewees’ news consumption through social networks is frequent. While incidental, they nonetheless seem to count on being informed through this medium. There is a widespread presence of opinion leaders in the respondents’ social media feeds, bringing attention to news they otherwise would have missed, and just as important, delivering interpretation and context. The study also indicates that these opinion leaders are perceived as central or even crucial to the news-gathering process.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Jervelycke Belfrage, Maria, 1963, et al.
(författare)
-
Offentlighetsprincipen i den journalistiska västsvenska praktiken
- 2014
-
Ingår i: Nordic Political Science Association Conference 2014, NOPSA, 12-15 August, Gothenburg, Sweden. Working group 28: Marknadisering i offentlig förvaltning - utmaningar för demokratin och välfärdsstaten.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förutsättningarna för medborgarnas ansvarsutkrävande och journalistikens roll som granskare av den politiska makten är båda stöttepelare i en fungerande demokrati (Bovens 2005). Trots detta har journalistikens roll i ansvarsutkrävandet uppmärksammats styvmoderligt (Djerf-Pierre m.fl. 2013). Internationellt finns indikationer på att allmänhetens möjlighet till insyn i offentlig verksamhet till följd av marknadiseringen inte längre kan garanteras (Bovens m.fl. 2008). Detta trots att ökad transparens beskrivits som nyckeln till bättre styrning av och ett ökat förtroende för samhällets institutioner (Hood and Heald 2006). Även om antalet länder som lagstiftat om tillgången till offentlig information ökat markant sedan 1990-talet är det (även i Sverige) ont om forskning kring hur lagstiftningen faller ut i praktiken (Lidberg 2009). Eftersom den svenska journalistiken främst är lokal till sin karaktär (Johansson 1998) och verksamhets-/eller driftsformerna främst varierar på den kommunala nivån är denna nivå i fokus för studien. Syfte: Med anledning av de senaste 10-15 årens utveckling mot en kommunalpolitisk styrning baserad på mer marknadiserade lösningar finns det skäl att tro att de journalistiska förutsättningarna att bevaka och granska kommunal myndighetsutövning har förändrats. Då denna utveckling bland annat lett till att många kommuner numera driver ett flertal kommunala verksamheter i bolagiserad form, alternativt har dem utlagda på entreprenad är syftet att undersöka hur väl offentlighetsprincipen fungerar som arbetsverktyg för kommunreportrar under dessa förändrade förhållanden. Syftet besvaras med hjälp av kvalitativa intervjuer med kommunreportrar som arbetar på större och mindre redaktioner i Västra Götalands län, inom press, tv och radio. Innehåll: Mycket tyder på att kommunal verksamhet som utförs av entreprenörer är sämre på att leva upp till offentlighetsprincipens intentioner om öppenhet. Preliminära resultat pekar på en negativ utveckling. Som exempel kan nämnas såväl en försämrad service, som en brist på kunskap om lagstiftningen samt en förändrad attityd hos anställda i verksamheter som lagts ut på entreprenad.
|
|
| 4. |
- Jervelycke Belfrage, Maria, 1963, et al.
(författare)
-
Sociala medier: en nyhetsdistributör att räkna med
- 2017
-
Ingår i: Larmar och gör sig till. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673397 ; , s. 301-316
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Sociala medier får en allt mer framträdande plats som nyhetsdistributör. Det här kapitlet fokuserar på användningen av nyheter i sociala medier, vem som använder dem, vilka ämnesområden som är mest använda och om nyheter i sociala medier är på väg att ersätta exempelvis tidningar. Sociala medier är vanligare som nyhetskälla än enskilda digitala nyhetsmedier som exempelvis Dagens Nyheter eller Sveriges Radio och användningen har ökat något de senaste åren. Publiken är förhållandevis ung och användningen av nyheter i sociala medier är en del av det dagliga digitala flödet. I de sociala nätverksflödena förekommer många olika typer av nyhetsinnehåll – från politik till sport – och resultaten indikerar en bred repertoar. Många vittnar om att nyheter i sociala medier är ett skäl, om än inte det viktigaste, till att avstå tidningsprenumeration.
|
|
