| 1. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Stuprör, hängrännor och rännkrokar : Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten handlar om:Det är en utvärdering av ett pilotprojekt med fem kommuner som drivits av Socialstyrelsen 2012-2014. Socialtjänsten i de fem kommunerna har i projektet beskrivit och prövat olika former samordning mellan enheter för med vuxna och barn för att upptäcka och ge adekvat stöd ur ett familjeperspektiv. I rapporten beskrivs hinder och framgångsfaktorer i var och en av de medverkande kommunerna men också sammantaget.De viktigaste resultaten:Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en fortsatt ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. De har kommit olika långt i sina ambitioner. De i implementeringsteori beskrivna hindren förekommer även i detta projekt. Det har gällt exempelvis brister i kommuniceringen av projektet nedåt och uppåt i organisationen, hög arbetsbelastning, personalomsättning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder. Vuxenutredningen likaså om den vuxne saknar motivation att göra något åt sitt missbruk. Någon uppföljning av vad detta innebär för barnen sker inte om barnutredningen avslutats. Slutligen diskuteras resultatet utifrån en vedertagen metafor. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver metaforen stuprör införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. Kommunerna kan använda utvärderingen som inspiration för att själva implementera familjeorienterat arbetssätt och samordnade insatser till familjer med missbruksproblematik. Socialstyrelsen planerar utge ett kunskapsstöd för ett sådant arbete bl.a. med stöd av resultaten av rapporten.
|
|
| 2. |
- Anderberg, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Reinventing the wheel? : Children’s wellbeing in the journey along the GIRFEC stream
- 2023
-
Ingår i: Nordic Social Work Research. - : Taylor & Francis Group. - 2156-857X .- 2156-8588. ; , s. 1-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Wellbeing Wheel is a tool used for early detection, assessment, and planning around children. This study examines how this artefact has been translated from Scotland to Sweden and what that process involved in relation to transformation from the original ideas when travelling from one specific context to another. The analysis was based on three graphic wheels and their supporting documentation, interviews, and field notes. The results reveal great similarity in the overall ‘spirit’ of the work performed to introduce the Wellbeing Wheel to the Swedish context, but on several points significant differences can also be noted, with some content being removed or relocated, and new content being added. These changes were conscious and intentional in some instances, while others arose spontaneously and ad hoc during the development processes.
|
|
| 3. |
- Anderberg, Mats, et al.
(författare)
-
Reinventing the wheel? : Children’s wellbeing in the journey along the GIRFEC stream
- 2023
-
Ingår i: Nordic Social Work Research. - : Routledge. - 2156-857X .- 2156-8588.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Wellbeing Wheel is a tool used for early detection, assessment, and planning around children. This study examines how this artefact has been translated from Scotland to Sweden and what that process involved in relation to transformation from the original ideas when travelling from one specific context to another. The analysis was based on three graphic wheels and their supporting documentation, interviews, and field notes. The results reveal great similarity in the overall ‘spirit’ of the work performed to introduce the Wellbeing Wheel to the Swedish context, but on several points significant differences can also be noted, with some content being removed or relocated, and new content being added. These changes were conscious and intentional in some instances, while others arose spontaneously and ad hoc during the development processes. © 2023 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.
|
|
| 4. |
- Beijer, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Utvärderingsverkstäder i välfärdsverksamheter : studier av verkstädernas kvalitet och nytta
- 2011
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med inspiration från aktionsforskningen har olika former av förändringsinriktad och deltagarbaserad forskning och utvecklingsarbete utvecklats, under beteckningar som forsknings- eller FoU-cirklar (Socialstyrelsen, 2002), participatorisk aktionsforskning (Participatory Action Research, PAR) (Holmer & Starrin, 1993), handlingsorienterat forskningssamarbete (Co-operative Inquiry) (Reason & Heron, 1986; Hummelvoll, 2006). Dessa olika arbetssätt förenas i en gemensam syn på hur kunskap kan utvecklas, spridas och användas: gemensamt och i samarbete, och inte utifrån ett ’top-down-perspektiv’. Utvärderingsverkstäder (i fortsättningen förkortat UV), som utgår från denna tradition, arrangeras av FoU-enheter inom välfärdsområdet, och/eller av högskola/universitet. I dessa verkstäder träffas en grupp deltagare tillsammans med utvärderingskunniga ledare från FoU-enheten/högskolan. Deltagarna genomför med stöd från ledarna och de övriga deltagarna utvärderingar, eller utvecklar system för utvärdering, på uppdrag av sina respektive organisationer.Syftet med detta paper är att redovisa och diskutera tio års erfarenheter från UV vid fyra FoU-enheter och en högskola i Mellansverige, ur deltagarnas och deras organisationers, samt ledarnas och de ansvariga enheternas/högskolans perspektiv.
|
|
| 5. |
- Beijer, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Verkstäder för utvärdering i välfärdsverksamheter : erfarenheter från några svenska FoU-enheter och högskolor
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs och värderas erfarenheter från utvärderingsverkstäder, som är en pedagogisk form för att simultant lära om utvärdering och att genomföra utvärderingar inom välfärdsområdet. Rapporten bygger på studier av utvärderingsverkstäder liksom på författarnas egna erfarenheter från att bedriva verkstäder. Studien har genomförts inom ramen för Nätverket för utvärderingsverkstäder (Nuv). Initiativet till Nuv togs 2008 från Mälardalens Högskola och dess utvärderingsakademi. Nätverket etablerades mellan de enheter vars medarbetare medverkar i denna rapport; FoU Välfärd Värmland (Bengt G Eriksson), FoU i Väst/GR (Elisabeth Beijer), Mälardalens Högskola och FoU i Sörmland (Kari Jess, Laila Niklasson, Ove Karlsson Vestman) och FoU Sjuhärad Välfärd (Per-Åke Karlsson). Jennifer C Greene, gästprofessor vid Mälardalens högskola, medverkade under en tid i nätverket och bidrar även i denna antologi. Tanken med Nuv är att samla och sprida erfarenheter från redan genomförda verkstäder, för att på så sätt bidra till en utveckling där flera utvärderingsverkstäder kommer till stånd och till att förbättra arbetsmodellen på basis av gjorda erfarenheter. Denna antologi är ett led i detta. Rapporten har antologins form där varje författare svarar för innehållet i respektive kapitel. Grundmaterialet för kapitlen utgörs av de studier vi genomfört gemensamt samt erfarenheter från att leda utvärderingsverkstäder. Våren 2009 genomförde vi tillsammans en enkätundersökning riktad till deltagare i utvärderingsverkstäderna. Vi vill passa på att tacka deltagarna som tog sig tid att besvara enkäten. Dessutom genomfördes något senare ett antal intervjuer med några deltagare i utvärderingsverkstäderna liksom med några av deras chefer (tillika uppdragsgivare för utvärderingsuppdragen). Även dessa vill vi tacka för att de välvilligt låtit sig intervjuas om sina erfarenheter från verkstäderna. Vår förhoppning är att antologin ska bidra till att sprida kunskap om utvärderingsverkstäder, bidra till utveckling av metodiken samt inspirera till ytterligare verkstäder.
|
|
| 6. |
- Blennberger, Erik, 1948-, et al.
(författare)
-
Social ekonomi och mervärde
- 1999
-
Ingår i: Social ekonomi. - Stockholm : Fakta info direkt. - 9176107078
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jess, Kari, 1956-
(författare)
-
Att räkna med nytta : samhällsekonomisk utvärdering av socialt arbete
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The general purpose of this dissertation is to evaluate KrAmi – a correctional program for young offenders – regarding socioeconomic profitability. Evaluating socioeconomic results enables us to examine and reflect upon the possibilities of applying socioeconomic models to social work. The basic data, from a long-term follow up study of 140 persons in two KrAmi programs, one Knuff program and two probation programs (treatment as usual), also allow systematic comparisons with more traditional evaluation modelsThe data have been presented in one research report and three articles.The research report examines both the effects in an effect study and the socioeconomic results in a CBA (Cost-Benefit Analysis) and a CEA (Cost-Effectiveness analysis). The overall aim of the socioeconomic study was to examine the socioeconomic profitability of the programmes. We found a halving of expenditure for the KrAmi and Knuff groups and a 25 percent reduction for the two probation programmes compared to the cost one year before rehabilitation started.The 15-year investment analysis (CBA) showed that expenditures decreased and benefits increased by about 2.5 million SEK per individual for the two KrAmi programmes and one non-custodial program, by 0.5-1.0 million SEK for the Knuff program and the other non-custodial program. For the KrAmi programs investment in rehabilitation pays off in 1-1.5 years, for probation in 2.5-4 years and for Knuff in 4 years after the intervention. The benefit-cost ratios were 17.8 - 12.7 for the two KrAmi programs and 5.1 - 5.8 for the two non-custodial programs. For the Knuff program the benefit-cost ratio was 13.2. KrAmi rates are higher for rehabilitation rate (pension points), rehabilitation rate compared to investment costs and benefit-cost ratio, pay-off time is the shortest.The results of both the effect study and socio-economic study, which were presented in the first article, suggest that social improvements for the clients corresponded with socio-economic profitability. However, these findings should be interpreted with caution due to difficulties in comparing short-term data on effects from ASI interviews collected in one period with long-term data concerning socio-economic costs per day per client in a different period. The second article elaborated on these design issues and also examined whether approaching an evaluation from different perspectives and employing different research methods can increase understanding. The conclusion drawn was that it was essential to have knowledge on the dissimilarities in design and measures between the two studies to come to the correct interpretations. These interpretations led to new questions to illuminate the results of the evaluations.In the third article the focus was the long-term follow up period. In this study the Knuff program was excluded from the study and the two KrAmi programs formed the program group and the two probation group formed the control group. The follow-up period was two years during which the socioeconomic costs decreased stepwise for both groups, probation groups more so than program groups. The deteriorations were 70-80% compared to the period before treatment. However rehabilitation to labour market was more successful for program groups than for control groups thanks to the greater socio-economic profitability for program groups.The introductory part of this dissertation focuses on methodological difficulties, and a multivariate regression analysis (MRA) is presented which shows that pre-existing differences in the composition of the program groups and control groups were not responsible for the differences on the socio-economic results. Moreover the introductory section includes a research presentation and the rationale for socioeconomic evaluation.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
