| 1. |
- Henriksson, Martin, 1974-, et al.
(författare)
-
Tröskelvärden och kostnadseffektivitet : innebörd och implikationer för ekonomiska utvärderingar och beslutsfattande i hälso- och sjukvården
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resultaten från hälsoekonomiska utvärderingar redovisas oftast som en inkrementell kostnadseffektivitetskvot (ICER efter engelskans incremental cost-efectiveness ratio) vilken anger kostnaden per uppnådd effektenhet för den åtgärd som utvärderas. En åtgärd kan vara ett preventionsprogram, en diagnostisk metod eller en behandling i form av ett kirurgiskt ingrepp eller ett läkemedel (vi använder fortsättningsvis begreppet interventioner som ett samlingsnamn för alla dessa åtgärder). Vanligtvis används ett hälsorelaterat mått såsom kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) som effektmått. För att en ICER på ett meningsfullt sätt skall kunna tolkas och tillämpas i beslutsfattande krävs att vi har en uppfattning om vad resultaten representerar och vad de kan jämföras med. Inte sällan anges ett gräns-värde för när en intervention kan anses vara kostnadseffektiv i litteraturen, ett så kallat tröskelvärde för kostnadseffektivitet. Ambitiösa försök att skatta detta värde har nyligen presenterats och bidrar med ny kunskap på området. I ljuset av denna forskning är det också tydligt att det finns olika tolkningar av tröskelvärdet, vilket kan bidra till otydlighet i både beslutsfattande och diskussioner om vad som kan anses vara en rimlig gräns för kostnadseffektivitet. Syftet med föreliggande rapport är att beskriva olika tolkningar av tröskelvärdet, sammanfatta vilken empirisk kunskap vi har om detta värde idag och slutligen diskutera vidare forskning i en svensk kontext.I rapporten illustreras de två huvudsakliga definitionerna av tröskelvärde som återfinns i litteraturen.Konsumtionsvärdet av hälsa kan tänkas representera vad individer på marginalen är villiga att ge upp i konsumtion för att erhålla ytterligare en QALY. I den internationella litteraturen har detta värde kommit att benämnas v.Marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvårdssektorn kan tänkas representera kostnaden för att generera ytterligare en QALY på marginalen i hälso- och sjukvårdssektorn. Tröskelvärdet med denna tolkning bör utgöra kostnaden per QALY för den minst kostnadseffektiva interventionen som återfinns inom hälso- och sjukvårdssektorn. I den internationella litteraturen benämns detta värde k.I rapporten diskuteras implikationerna av att använda de olika definitionerna i beslutsfattande samt hur de hänger ihop med alternativkostnader i olika delar av samhället. När en intervention tar resurser i anspråk som annars skulle ha använts till sjukvård är alternativkostnaden förlorad hälsa. Denna alternativkostnad kan representeras av marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvårdssektorn, k. När en intervention tar resurser i anspråk som annars skulle ha använts för privat konsumtion är alternativ-kostnaden istället förlorad konsumtion, vilken kan representeras av konsumtionsvärdet av hälsa, v. Vilket perspektiv som anses relevant samt i vilken sektor konsekvenserna av olika interventioner upp-står bör därmed vara avgörande för vilken eller vilka definitioner av tröskelvärdet som kan behöva beaktas.Empiriska studier har i större utsträckning försökt skatta konsumtionsvärdet av hälsa (v) jämfört med marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvårdssektorn (k). Kunskapen om båda storheterna är begränsad ur ett svenskt perspektiv. En större studie från England utgör det första och mest ambitiösa försöket att explicit skatta tröskelvärdet ur ett marginalproduktivitetsperspektiv med hjälp av större data-material. I den studien skattades tröskelvärdet till en kostnad per QALY motsvarande ungefär 150 000 kronor. I ett försök att översätta dessa skattningar till tröskelvärden i andra länder redovisas en kostnad per QALY i intervallet 170 000 till 210 000 kronor för Sverige. Skattningarna får anses vara behäftade med en hög grad av osäkerhet. Nyligen publicerade studier från Australien och Spanien redovisar skattningar motsvarande 185 00 och 250 000 kronor per QALY. I studier som undersökt konsumtions-värdet av hälsa redovisas skattningar på 30 000 till flera miljoner kronor per QALY.En stor del av variationen i resultaten kan troligtvis hänföras till metodologiska aspekter. Studierna varierar i flera dimensioner; praktisk undersökningsmetod (online, intervjuer eller pappersenkäter), utformning av svarsalternativ, statistiska metoder för att analysera data, typ av hälsoförändring som värderats (enbart livskvalitet, enbart livslängd eller en kombination), om värderade hälsoförändringar uppnås med säkerhet eller med en viss sannolikhet samt om hälsoförändringen som värderas tillfaller respondenten själv eller någon annan. Få studier med data från svenska individer där generella hälso-förändringar värderats av ett urval från allmänheten har identifierats. Den enda studien som vi identifierat i referentgranskade tidskrifter redovisar skattningarna för Sverige i intervallet 150 000 till 350 000 kronor. I en relativt ny svensk rapport som finns tillgänglig på Institutet för Hälso- och Sjukvårds-ekonomis (IHE) hemsida redovisas skattningar på 2,4 miljoner kronor per QALY.En slutsats i vår rapport är att det behöver tydliggöras hur valet av perspektiv faktiskt påverkar vilken eller vilka definitioner av tröskelvärdet som bör vara relevanta när hälsoekonomiska utvärderingar används som underlag vid beslutsfattande inom hälso- och sjukvården. Om ett bredare samhällsperspektiv anses relevant kan både konsumtionsvärdet av hälsa (v) och marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvården (k) behöva beaktas.En annan slutsats är att oavsett vilken definition av tröskelvärde som anses relevant så har vi mycket begränsad kunskap om både marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvårdssektorn och konsumtions-värdet av hälsa i en svensk kontext. Statistisk modellering av befintliga datakällor kan vara en fram-komlig väg för att skatta marginalproduktiviteten medan välgjorda experiment eller metoder för att studera individers värderingar av hälsa via faktiska beslut och ageranden i icke-experimentella situationer kan vara en framkomlig väg för att studera konsumtionsvärdet av hälsa.
|
|
| 2. |
- Johannesen, Kasper, 1982-, et al.
(författare)
-
Getting value today and incentivising for the future: Pharmaceutical development and healthcare policies
- 2017
-
Ingår i: Nordic Journal of Health Economics. - : University of Oslo. - 1892-9729 .- 1892-9710. ; 5:1, s. 77-96
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- To manage the challenge of limited healthcare resources and unlimited demand for healthcare, decision makers utilise a variety of demand side policies, such as health technology appraisals and international reference pricing to regulate price and utilisation. By controlling price and utilisation demand side policies determine the earnings potential, and hence the incentives to invest in research and development (R&D) of new technologies. However, the impact of demand side policies on R&D incentives is seldom formally assessed. Based on the key assumption that intellectual property rights, i.e. patents, and expected rent are key drivers of pharmaceutical R&D, this work outlines a framework illustrating the link between demand side policies and pharmaceutical R&D incentives. By analysing how policies impact expected rent and consumer surplus, the framework is used to understand how commonly used demand side policies (including timing and length of reimbursement process, international reference pricing, parallel trade, and sequential adoption into clinical practice) may influence R&D incentives. The analysis demonstrates that delayed reimbursement decisions as well as sequential adoption into clinical practise may in fact reduce both expected rent and consumer surplus. It is also demonstrated how international reference pricing is likely to increase consumer surplus at the expense of lower rent and thus lower R&D incentives. Although this work illustrates the importance of considering how demand side policies may impact long-term R&D incentives, it is important to note that the purpose has not been to prescribe which demand side policies should be utilised or how. Rather, the main contribution is to illustrate the need for a structured approach to the analysis of the complex, and at times highly politicised question of how demand side policies ultimately influence population health, both in the short and in the long term.
|
|
| 3. |
- Johannesen, Kasper, 1982-
(författare)
-
The value of evaluating and implementing pharmaceuticals
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pharmaceuticals are a central part of high-quality health care and a resource for improving population health. However, high prices set by private companies who develop and own the rights to new pharmaceuticals question the value that they contribute to the health care system. Publicly funded health care systems need to get the most from limited health care resources, which has become even more apparent in recent years with ageing populations, rapid technological development, and more recently the impact of COVID-19. Reducing pharmaceutical prices increase the current value that they offer to health care systems, but price reduction also decreases incentives to develop future treatments. Hence, the health care systems must balance the objective of improving the value from the treatments available today and incentivising the development of future treatments. Governments and health care decision makers use a variety of policies to control prices and use of pharmaceuticals. However, these policies are rarely the focus of formal analysis and their effect on short- and long-term population health is often unclear. The aim of this thesis was to investigate how policies that control pharmaceutical prices and implementation impact population health and incentives for pharmaceutical research and development (R&D). The first study in this thesis outlines a framework for assessing the effect of pharmaceutical policies on population health and pharmaceutical earnings and shows that price reducing policies can increase the current value of pharmaceuticals to health care systems while lowering R&D incentives. The design of specific policies determines the impact as well as the distribution of the gains of lower prices across patients, health care providers, pharmacies, and other affected parties. The second study analyses the trade-off between accuracy and cost of the cost-effectiveness appraisals for pharmaceuticals by viewing it as a diagnostic test that aims to identify costeffective treatments. The study identifies some policy relevant conclusions, including that the process should be flexible over time and depend on characteristics of the treatment undergoing assessment. Study three, investigating the impact of regional implementation variation of the antiplatelet ticagrelor, found that an additional 1,100 Quality Adjusted Life Years (QALYs) could have been gained from achieving equal implementation across health care regions. This represents a value of SEK 285 million from avoiding regional implementation variation of ticagrelor (given a value of SEK 250,000 per QALY). The study also shows that avoiding delays due to sequential decisions on reimbursement, treatment guidelines, and funding could have significant value. Finally, the fourth study investigates the comparative effectiveness of ticagrelor using observational data collected as part of routine clinical care in the SWEDEHEART registry. The study finds similar reduction in mortality as observed in the pivotal randomised clinical trial of ticagrelor, the PLATO trial. Furthermore, the importance of appropriate methods for observational research on comparative effectiveness are demonstrated, highlighting the importance of using appropriate methods when investigating the effectiveness of treatments used in clinical practice. In conclusion, this thesis shows the importance of analysing and understanding the effect of policies that control price and implementation of pharmaceuticals, whether the goal is to maximise the value from currently available pharmaceuticals or to also incentivise the development of new pharmaceuticals. Although the value of improving implementation may not be as obvious or tangible as savings from lowering pharmaceutical prices, improving implementation may contribute more to population health than reinvesting potential savings from price reductions.
|
|
