| 1. |
|
|
| 2. |
- Johannisson, Jenny, et al.
(författare)
-
Vetenskap på tvären : akademiska värden, friheter och gränser
- 2013
-
Ingår i: Vetenskap för profession. - : Högskolan i Borås. - 1654-6520. ; :26, s. 11-19
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Texten utgör en inledning till antologin Vetenskap på tvären; den tredje volymen som dokumenterar seminarieserien Från Högskolan i Borås till Humboldt. Texten sätter den tredje seminarieseriens innehåll i förhållande till de två tidigare, diskuterar i korthet några aspekter på begreppet och företeelsen tvärvetenskap samt introducerar de nio övriga uppsatser som ingår i volymen.
|
|
| 3. |
- Berg, Annika, 1973-
(författare)
-
Den gränslösa hälsan : Signe och Axel Höjer, folkhälsan och expertisen
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation investigates the mutual life project of Signe (1896-1988) and Axel Höjer (1890-1974), a married couple who were key actors in the construction of the Swedish welfare state. It emphasises the ways in which they went about asserting a special public health expertise in different contexts. As starting points I take the malleability of the concept folkhälsa (people’s health or population health) and the centrality of expertise in the governance of modern societies. Theoretical concepts such as gender, policy transfer, biopower and governmentality are central to the analysis. The dissertation includes three parts. The first part investigates how the Höjers agreed to coordinate their work and how they, with reference to ideas picked up in France and England at the end of World War I, attempted to reform mother and child health care in Sweden. Their strategies where rhetorical but also practical, using Hagalund outside Stockholm as their experimental ground. The second part investigates, firstly, how Axel Höjer, as General-Director of the Medical Board of Sweden (1935-52) asserted a sociomedical expertise, integrating the emerging social sciences and universalist views on the organisation of the welfare state into the realm of medicine, in order to launch ideas of a thorough reorganisation and expansion of the Swedish health care system. His focus was on preventive medicine and health care, with the complete physical, mental and social health of the whole population as an explicit goal. Secondly, it explores how Signe Höjer at the same time tried to launch ideas on health and wellbeing as a social politician and a public committee member. She also tried to define family policy as a specific policy area. However, despite her training as a nurse and a social worker, she was largely confined to asserting a particularly ”female” expertise, which made her position rather ambiguous in terms of authority. The third part investigates how the Höjers, in the 1950s and 60s, worked with international health, Axel mainly for the WHO in India and Ghana, Signe as a policy entrepreneur, primarily in the fields of childcare and family planning. My findings partly confirm theories that see development aid as an extension of domestic social policy, but they challenge the view of aid as a simple one-way process. I demonstrate how the Höjers at least tried to adapt their projects abroad to meet local circumstances, and also show how they brought lessons from the third world to a domestic public. In the latter case they did not primarily act as experts of Swedish-style social policy, but as experts on the developing countries and on development aid.
|
|
| 4. |
- Blomgren, Roger, et al.
(författare)
-
Att styra genom samverkan : Genomförandet av kultursamverkansmodellen i Jämtlands och Kronobergs län
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ansvarsfördelningen mellan kommunal, regional och statlig nivå i den svenska kulturpolitiken har länge debatterats. 2009 beslöt riksdagen att en ny modell för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet skulle inrättas. Det som kommit att kallas kultursamverkansmodellen berör i högsta grad ansvarsfördelningen mellan olika politiska nivåer och den står idag under implementering. I denna rapport studeras om och i så fall hur kultursamverkansmodellen har bidragit till att förändra den regionala och kommunala kulturpolitikens organisation och innehåll i Jämtland och Kronoberg. Studien, som fokuserar på kultursamverkansmodellen som ett uttryck för förändrad verksamhetsstyrning, vägleds av två övergripande frågeställningar: Om och i så fall hur medför kultursamverkansmodellen en förändrad verksamhetsstyrning i Jämtland och Kronoberg, med särskilt fokus på relationen mellan regional och kommunal nivå? Får en eventuellt förändrad verksamhetsstyrning konsekvenser för kulturpolitisk organisation och kulturpolitiska prioriteringar i Jämtland och Kronoberg och i så fall vilka? Studiens analysram utgörs av implementeringsteori och teorier om de vanligast förekommande styrningsredskap som det offentliga kan använda sig av för att genomföra politik, närmare bestämt styrning genom normbildning, organisation respektive regleringar. I studien belyses hur dessa styrningsredskap används i genomförandet av kultursamverkansmodellen. Studiens material består av dokument och intervjuer. Dokumenten utgörs huvudsakligen av kulturpolitiska styrdokument på i första hand regional och kommunal nivå, men även i viss utsträckning på statlig nivå. Semi-strukturerade intervjuer i Jämtland och Kronoberg har därtill genomförts med regionala och kommunala kulturpolitiker i ledande ställning, samt med motsvarande på tjänstemannasidan. Ett första resultat är att kultursamverkansmodellen medfört en förändrad verksamhetsstyrning i både Jämtland och Kronoberg. Denna förändring består i en förtätad dialog mellan regionala och kommunala kulturpolitiska instanser. Kultursamverkansmodellen har således bidragit till att förstärka en förändrad verksamhetsstyrning i relationen mellan regional och kommunal kulturpolitik, snarare än att modellen skapat radikalt nya former för verksamhetsstyrning. På liknande sätt har den statliga nivåns redan existerande styrning av såväl regional som kommunal kulturpolitik förstärkts snarare än radikalt förändrats; kultursamverkansmodellen har för den statliga nivån inneburit ett redskap att styra den regionala och kommunal kulturpolitiken starkare än tidigare. Ett andra resultat är att Kultursamverkansmodellens genomförande inte föranlett några förändringar i Jämtlands och Kronobergs kulturpolitiska prioriteringar. Professionell, institutionsbaserad konstnärlig verksamhet kvarstår som den regionala kulturpolitikens fokus. Detta resultat måste dock ses mot bakgrund av att modellen i de aktuella länen befinner sig i en etableringsfas, det vill säga förändringar kan eventuellt ske när modellen är inarbetad i de båda länen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Blomgren, Roger, et al.
(författare)
-
Regional Cultural Policy in Sweden : Empirical Results, Theoretical Understandings and Consequences for Cultural Policy Research
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- With this paper, we aim to instigate a discussion on the relevance of existing models and classifications in cultural policy research when wanting to explore regional cultural policy in Sweden. We assess the models and classifications that we deem to be most influential in English-speaking cultural policy research and find that although they have many benefits, they are not fully adequate when wanting to understand place-specific aspects and variation in regional cultural policy. We then move on to presenting findings from our own studies on Swedish regional cultural policy that make this critique relevant. We conclude with identifying the need not only for middle-range theories that are more apt when exploring local variation, but also for more empirical studies that from a comparative perspective can contribute to in-depth knowledge of the internal power structures of the cultural policy field.
|
|
| 8. |
- Blomgren, Roger, et al.
(författare)
-
Varför regional kulturpolitik? Exemplet Sverige
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I detta paper belyser vi regional kulturpolitik i ett svenskt sammanhang, med huvudfokus på de legitimitetsproblem som denna kulturpolitik hittills uppvisat. Legitimitetsproblemen utforskas från tre olika perspektiv, där det första rör den regionala nivåns position i en nationell kontext. Det andra perspektivet riktar in sig på regionernas interna sammanhang och handlar om kulturpolitikens roll och ställning i den regionala kontexten, där legitimitet gentemot regionernas invånare står i centrum. Det tredje perspektivet är också internt och avser hur regionerna med hjälp av olika berättelser om ett regionalt mervärde försöker legitimera sin kulturpolitik. I papret försöker vi spåra orsakerna till att den regionala nivån i Sverige hittills fungerat primärt som ett instrument för att implementera statligt genererad kulturpolitik. Vi argumenterar för att svårigheterna för den regionala nivån att etablera sig som en autonom politisk aktör på det kulturpolitiska området tydligt relaterar till den regionala nivåns svårigheter med att överlag finna en förankring i en specifik och unik regional värdegemenskap.
|
|
| 9. |
- Blomgren, Roger, et al.
(författare)
-
Varför regional kulturpolitik? Legitimeringsberättelser i svenska regioner
- 2014
-
Ingår i: Sosiologi i dag. - : Novus Förlag. - 0332-6330 .- 1893-4617. ; 44:1, s. 39-65
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel belyser vi regional kulturpolitik i Sverige, med huvudfokus på de legitimeringsproblem som denna kulturpolitik hittills uppvisat. Vårt syfte är att dels identifiera olika legitimeringsberättelser som använts för att motivera en mer självständig regional kulturpolitik, dels diskutera berättelsernas legitimitet. Vi har identifierat tre typer av legitimeringsberättelser, där den ”välfärdspolitiska berättelsen” rör både den regionala nivåns positionering i en nationell kulturpolitisk kontext och dess ställning i ett regionalt sammanhang. Regionen framställs här som den optimala platsen för att bedriva ”traditionell” kulturpolitik. Den ”essentialistiska berättelsen” gestaltar regionen som en plats med gemensam historia och kultur, medan ”nyttoberättelsen” består av olika delberättelser om hur kultur skapar regionalt mervärde i form av ekonomisk tillväxt, ökad social sammanhållning och/eller platsutveckling. Vi argumenterar för att svårigheterna för den regionala nivån att etablera sig som en autonom politisk aktör på det kulturpolitiska området tydligt relaterar till den regionala nivåns svårigheter med att överlag finna en förankring i en specifik och unik regional värdegemenskap.
|
|
| 10. |
- Carlsson, Hanna
(författare)
-
Den nya stadens bibliotek : Om teknik, förnuft och känsla i gestaltningen av kunskaps- och upplevelsestadens folkbibliotek
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation explores how perceived challenges and changing conditions for public libraries are translated and enacted in a local library setting. In 2008, Malmoe City Library, a public library situated in the third largest city of Sweden, initiated an ambitious strategy for renewal and change of their services. The strategy was given the name The Darling Library and expressed a vision to enforce a “paradigm shift”. In recent years, public library sector debates have been coloured by calls for change. By conceptualising Malmoe City Library’s efforts to realize The darling library as an attempt to handle a perceived crisis and demands for change, this study investigates how current challenges are met by local public library services and handled in everyday library work practises. The aim of the study is thus to explore how conceptions of crisis and change are expressed and translated in the transformation process of Malmoe City Library, 2009-2011, and how the changes made to face the perceived challenges are enacted. Thereby it seeks to contribute to a research-based understanding of how the changed conditions for public libraries are handled in a local service an in the everyday work of library employees. The data collection was guided by an ethnographic approach. Drawing on practice theory and ANT, different articulations of the conceptions of crisis and change was followed through a chain of translations, from research about public libraries, through policy and strategy documents, to moments of doing in everyday work practices. The findings show how the enactment of the “paradigm shift” implied that services and everyday work in many respects took on a different shape. Still, several established elements remained significant, for instance the printed book, but were ascribed new roles and meanings. The study shreds light on how enacting change also implies enacting stability.
|
|
