| 1. |
|
|
| 2. |
- Johansson, Barbro, 1954, et al.
(författare)
-
”Talkin´´bout my generation” – att göra ålder och kultur i kommunal verksamhet.
- 2016
-
Ingår i: Johansson, Barbro & Sjölander, Annica (red.) Kulturmöten utan gränser – modeller för att skapa kvalitet i äldres vardag. Forskningsrapport. Rapport 4, Centrum för kultur och hälsa. - Göteborg : Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet.
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Johansson, Eva, 1949, et al.
(författare)
-
Etik i skolans vardag
- 2003
-
Ingår i: I A. Persson, (Red.) Skolkulturer. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144028804 ; , s. 57-70
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att ta med barn i forskningsprocessen är undantag snarare än regel i barndomsforskning. Det är även mycket ovanligt när det gäller forskning inom fältet mat och hälsa som domineras av kvantitativa studier. De flesta av dessa studier har folkhälsovetenskapliga eller kostvetenskapliga utgångspunkter där man försöker följa, mäta effekterna av och utvärdera olika interventioner riktade mot barn. Forskarna i BAMM ville inte forska om barn utan med dem. Deras utgångspunkt var barnen och deras intressefokus och frågeställningar. Vad är intressant för dem? Vad har de för kunskaper och vad är de nyfikna på att få veta mer om? Hur tar de reda på mer om det de är intresserade av? Hur sammanställer och presenterar de sin forskning? Hur föreslår och visualiserar de förändringar? Kan barns forskning göra skillnad? För dem? För samhället? Detta metodiska angreppssätt innebar också med nödvändighet en kritik av gängse uppifrån-och-ner-modeller för interventioner riktade mot barn. Fältarbetet bedrevs i två fjärdeklasser med totalt 45 barn på en skola i en av Göteborgs kranskommuner. Medforskarna arbetade i grupper på 7-8, med en eller två av forskarna som handledare. Forskarnas ambition som handledare var att uppmärksamma medforskarnas intressen och önskemål och låta dem leda forskarna runt i sina matlandskap. Det var inte bestämt i detalj hur medforskandet skulle gå till utan forskningssamarbetet fick växa fram tillsammans med barnen. Genom BAMM fick forskarna uppslag för hur barns matmiljöer kan bli mer hälsofrämjande. Det behövs insatser på såväl individ, som skol- och kommunnivå. Utgångspunkten är att barn ska bemötas som individer med resurser att tillföra i ett hälsofrämjande arbete. Det innebär att ta vara på barns erfarenheter och kunskaper och att ge dem möjligheter, både i och utanför skolan, att ta reda på mer om det de är intresserade av. Det är också viktigt att ta matglädje och sinnlighet på allvar och inte minst att ge barn reell möjlighet att vara delaktiga i beslut som fattas rörande deras matlandskap.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Exploring Children’s foodscapes
- 2010
-
Ingår i: Proceedings from the 4th International Conference on Multidisciplinary Perspectives on Child and Teen Consumption. June 21-23 2010, Campus Norrköping, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Exploring children's foodscapes
- 2013
-
Ingår i: Children's Geographies. - : Informa UK Limited. - 1473-3285 .- 1473-3277. ; 11:1, s. 74-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we discuss children’s becoming as food consumers in the intersection of various foodscapes. We draw from a project, Children as co-researchers of foodscapes, where we have been working with children as co-researchers, using basically ethnographic methods, and as co-designers in a collaborative design effort. This article focuses on the findings from a theoretically inspired perspective, using the concept of foodscapes. These are food-related structures of different kinds, which evolve as the child explores them and where children as food consumers are generated. In this article, we highlight the scapes of taste, routines, people, things, commerce, child (as opposed to adult) and health and give brief accounts of the way the children related to them. Finally, we turn to the benefits of working with foodscapes for a better understanding of children’s becoming as food consumers in the intersection of various foodscapes. This article is based on data gathered by the children, but also on our fieldwork notes and observations following the children in their foodscapes.
|
|
| 9. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Foodscapes and Children’s Bodies
- 2010
-
Ingår i: Cultural Unbound. Journal of Current Cultural Research. - 2000-1525. ; 2:Article 42, s. 797-818
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article addresses children, food and body, and introduces a Deleuzian and Childhood Studies-inspired use of the concept of foodscape. The data draws on a transdisciplinary project on children as co-researchers of foodscapes. In this arti-cle we do not discuss the method or the children’s research results, which we have done elsewhere. Instead, our aim is to present a theoretically inspired analysis of our own fieldwork observations during this project in order to discuss the per-formance of children’s bodies, food and eating. Departing from the concept of foodscape, we present an analysis of some food events that illustrate the complex-ity of children’s foodscapes concerning the interaction between spaces, bodies, foodstuffs, values and rules. In encountering food and eating at various places, different child becomings emerge. We distinguish three powerful performances of what Stuart Aitken (2008) calls “I-dos”: First, the seemingly obedient pupil, who pretends to do what he or she is told, but who more or less imperceptibly escapes from adult supervi-sion. Second, the child who makes use of the stereotyped and possibly cute “food monster” designation, and turns it into a threatening subject, who disturbs the or-der and challenges adults’ power. Third, the knowledgeable scientist who, with the help of a research project, adult experts, nutritional calculation programs and ingredients, seizes the definition of the body as a site for growing stronger, health-ier and more capable. The foodscapes we met held many “striated spaces” (Deleuze & Guattari 1987), where the children had few alternatives to adhering to the adults’ designated “I-ams”. But we also entered smooth spots where children had the opportunity to experiment with “I-dos” that would not have occurred to us had we not followed them, and there are certainly many more that appear in the children’s everyday encounters with food.
|
|
| 10. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Matlandskap och barns kroppar
- 2011
-
Ingår i: Skjønnhet og helse - det ytre og indre, (ed) Roos, Gun & Rysst, Mari. - Oslo : Statens Institutt for forbruksforskning. ; , s. 35-42
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
