| 1. |
- Johansson, Henning, 1940-, et al.
(författare)
-
Definition och mätning av tvåspråkighet : en litteraturgranskning
- 1974
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this report is to describe some different definitions of the concept bilingualism used in earlier research. Thereby special attention has been paid to if and how the concept degree was considered and established and how the bilingual persons were sampled and classified. This purpose has been put forward as implications for research in the Northern Sweden (Tornedalen) may possibly be gained. In the literature studied bilingualism has been defined differently with regard to the objects of each examination. Generalizations to other domains has, however, in some examinations been made although put up definitions have not been considered. The results show that classifying and sampling of bilingual subjects are often closely connected. In a few examinations degree of bilingualism is considered. Methods used in earlier research are sampling and classifying which in this report are headed 1) external criteria 2) estimation 3) observation 4) questionnaires 5) interviews 6) tests 7) other methods.Where the above methods are to be applied for research in the Northern Sweden following conditions must be considered: Finnish is in Tornedalen almost exclusively an oral language, the attitudes to the languages vary, affects of estimation may probably have an influence on the results,and finally that the use of speed-tests is debatable.
|
|
| 2. |
- Johansson, Henning, 1940-
(författare)
-
Samerna och sameundervisningen i Sverige
- 1977
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att utifrån en mino-ritetspolitisk ram belysa befolkningsmässiga förhållanden, samhörighet, språkkunskaper, önskemål om språket, den egna utbildningen samt skolförhållanden. Avsikten är också att utifrån resultaten ge förslag till åtgärder och fortsatt arbete. Den minoritetspolitiska ramen anger hur olika typer av minoritetspolitik påverkar minoritetens sammanhållning i olika avseenden. Två befolkningsundersökningar och två intervjuundersökningar har utförts. I avhandlingen ingår fem tidigare publicerade rapporter. Befolkningsundersökningarna omfattar totalt cirka 15000 personer. Den renskötande befolkningen har stadigt minskat i antal och uppvisar en sned könsfördelning med många ogifta män över 30-års åldern. Problemen med avgränsning av den samiska befolkningen diskuteras. Resultaten visar att när samedefinitionen frigörs från renskötselutövandet erhålles stor geografisk spridning av den icke renskötande samiska befolkningen. Tidigare uppgifter om samernas antal i Sverige visar sig därmed också vara för låga. Intervjuundersökningarna har utförts på slumpmässiga urval av både renskötande och icke renskötande samer. Resultaten visar på skillnader mellan dessa båda grupper vad avser samhörigheten med samebyn. Kunskaperna i samiska och språkanvändningen uppvisar stora regionala skillnader. Språkanvändningen har också minskat kraftigt de senaste 30 åren. Resultaten visar på behov av vuxenutbildning för att komplettera tidigare bristfällig grundutbildning. Konsekvenser av valmöjligheter mellan vanlig grundskola, sameskola och grundskola med samiska inslag belyses utifrån resultaten. I slutdiskussionen anges att skolpolitiken gentemot samerna varit inkonsekvent och kritik riktas mot denna politik. Sameskolans pedagogiska kvalitet ifrågasättes. Behov av nytänkande i sameundervisningen efterlyses och en nyorganisation av sameundervisningen föreslås. Förslag ges till fortsatt forskning av tvärvetenskaplig karaktär. Vikten av kulturell pluralism på skolområdet understrykes av resultaten. I slutordet varnas dock för en kulturpolitik utan verklighetsanknytning.
|
|
| 3. |
- Johansson, Henning, 1940-
(författare)
-
Sameundervisning : samernas önskemål och behov i skolfrågor. D. 1, Avgränsning av populationen och upplevelse av sameidentitet
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom projektet 'sameundervisning' företogs 1971 en intervjuundersökning med 200 samer från landets samtliga samebyar. Syftet med projektet var att utröna samernas egna fcnskemål om undervisningen och alternativ till sameskolorna. Denna delrapport redovisar avgränsning av populationen, urval samt jämförelser mellan renskötande och icke renskötande samer rörande den upplevda sameidentiteten. Den renskötande del-populationen avgränsades utifrån renlängderna för respektive by. Den icke renskötande delpopulationen begränsades till samer som lämnat rennäringen de senaste 20 åren. Urvalet togs proportionellt mot byarnas storlek och utgjorde 100 personer från vardera delpopulationen. Stora svårigheter uppstod vid urvalet bland de utflyttade eftersom delpopulationen till stora delar var okänd. Problemet löstes genom ett stegvist urvalsförfarande där ett antal slumpmässigt uttagna familjer kompletterades med utflyttningsdata från församlingsböckerna. Det slutliga urvalet utflyttade togs ur dessa familjer. Samebegreppet har ofta knutits till renskötselutövandet. Undersökningen studerade om och i vilken utsträckning de båda delpopulationerna skiljde sig åt beträffande dels sameidentiteten, dels innebörden i begreppet. Av de renskötande ansåg sig 100% vara samer, för de utflyttade var motsvarande siffra 89%. Klara skillnader erhölls mellan delpopulationerna rörande innebörden i begreppet 'same'. De renskötande förband oftast rättigheter av olika slag till begreppet, de utflyttade betonade oftare aspekter som visade en känslomässig bundenhet till kulturen och hemmiljon. Dessa aspekter återfanns även bland de renskötande dock oftast i kombination med olika rättigheter. Resultaten tolkades visa att en vidgad samedefinition även hade förankring bland de renskötande.
|
|
| 4. |
- Johansson, Henning, 1940-
(författare)
-
Sameundervisning : samernas önskemål och behov i skolfrågor. D. 2, Språk, utbildning och skolform
- 1976
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med undersökningen var att studera samiska språkets spridning bland samerna, önskemål om språkets och den övriga kulturens ställning i undervisningen samt önskemål om alternativ till sameskolorna. Rapporten redovisar resultat från intervjuer med ett urval av 100 renskötande samer och 100 samer som lämnat renskötseln de senaste 20 åren. Resultaten visar att kunskaperna i samiska språket är mest utbredda bland samer från norra Norrbotten och minst utbredda bland samer från Västerbotten. En stor majoritet av föräldrarna önskar att barnen lär sig samiska. Med samiska menar de den dialekt de själva talar. Språkutvecklingen visar dock negativa tendenser som att barnen inte lär sig samiska som sitt första språk. Ungefär hälften av intervjupersonerna har angett brister i sin egen utbildning och önskar komplettera den. Ungefär 90 % av intervjupersonerna vill också få in samiskt stoff i grundskolans undervisning. Ett önskemål, som om det skall infrias, ställer stora krav på lärarna eftersom dessa f n i regel saknar de kunskaper som krävs. Undersökningen visar på behov av forskning och genomgripande förändringar av sameundervisningen i Sverige.
|
|
