| 1. |
- Li Zweifel, Ulla, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att bestämma vad som kännetecknar god miljöstatus i respektive förvaltningsområde samt att ta fram miljökvalitetsnormer. God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för 11 temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. I Sverige har god miljöstatus formulerats för samtliga 29 kriterier som ska beaktas enligt direktivet. Dessa kvalitativa beskrivningar anger vad som kännetecknar god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön. För att praktiskt bedöma om god miljöstatus har uppnåtts föreslås 37 nationella indikatorer. En uppsättning av indikatorer omfattar miljöns tillstånd och avspeglar ekosystemets komponenter i form av nyckelarter, samhällen, och livsmiljöer. En utgångspunkt vid val av indikatorer för miljöns tillstånd har varit koppling till de belastningar som i den inledande bedömningen av miljötillståndet i Nordsjön och Östersjön bedömts ha stor negativ påverkan på ekosystemet. En annan uppsättning indikatorer berör påverkan och belastning på miljön i form av tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen, samt biologisk och fysisk störning av miljön. Tillsammans utgör indikatorerna ett verktyg för att följa utvecklingen av miljötillståndet och effekter av åtgärder i havsmiljön. Vid val av indikatorer har arbetet delvis utgått från existerande miljöövervakning och redan utvecklade indikatorer. Med denna utgångspunkt uppfylls en rad av havsmiljödirektivets krav, bland annat en god uppföljning av effekter av tillförsel av näringsämnen. Funktionella indikatorer, det vill säga indikatorer som utvärderats och för vilka god miljöstatus har definierats, saknas dock för tio av havsmiljödirektivets 29 kriterier. För uppföljning av biologisk mångfald saknas bland annat miljöövervakning och metoder för att bedöma livsmiljöers tillstånd. För att kunna bedöma fysiska skador på havsbotten saknas en övergripande sammanställning av information om aktiviteter som påverkar havsbottnar samt metodik för att bedöma effekterna. Det saknas också utvecklade indikatorer för det kriterium som berör uppföljning av storleks- och åldersstruktur hos fiskar. Brist på kunskap gör också att inga förslag på svenska indikatorer kan ges för effekter på levande organismer från marint avfall, undervattensbuller, och främmande arter samt att endast ett begränsat antal indikatorer tagits fram som speglar effekter av farliga ämnen. De indikatorer som fastställs i juli 2012 utgör således inte en slutlig lista för att följa upp havsmiljödirektivet. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där nästa steg är att anpassa miljöövervakningsprogrammen till uppföljning av miljötillståndet med valda indikatorer senast år 2014 samt att ta fram åtgärdsprogram till år 2015. God miljöstatus ska uppnås genom tillämpning av miljökvalitetsnormer det vill säga rättsligt bindande regler som avspeglar den lägsta godtagbara miljökvaliteten i Nordsjön och Östersjön. För att nå god miljöstatus har elva svenska miljökvalitetsnormer formulerats. Dessa miljökvalitetsnormer omfattar belastning i form av näringsämnen, farliga ämnen, främmande arter, uttag av arter, fysisk påverkan på havsbottnar och avfall i havsmiljön. Målsättningen har varit att utforma miljökvalitetsnormer som motsvarar alla de belastningar som i den inledande bedömningen har identifierats ha en stor påverkan på miljön.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 4. |
- Demmelmaier, Ingrid, 1960-, et al.
(författare)
-
Does exercise intensity matter for fatigue during (neo-)adjuvant cancer treatment? The Phys-Can randomized clinical trial
- 2021
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. - : Wiley. - 0905-7188 .- 1600-0838. ; 31:5, s. 1144-1159
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Exercise during cancer treatment improves cancer-related fatigue (CRF), but the importance of exercise intensity for CRF is unclear. We compared the effects of high- vs low-to-moderate-intensity exercise with or without additional behavior change support (BCS) on CRF in patients undergoing (neo-)adjuvant cancer treatment. This was a multicenter, 2x2 factorial design randomized controlled trial (Clinical Trials NCT02473003) in Sweden. Participants recently diagnosed with breast (n = 457), prostate (n = 97) or colorectal (n = 23) cancer undergoing (neo-)adjuvant treatment were randomized to high intensity (n = 144), low-to-moderate intensity (n = 144), high intensity with BCS (n = 144) or low-to-moderate intensity with BCS (n = 145). The 6-month exercise intervention included supervised resistance training and home-based endurance training. CRF was assessed by Multidimensional Fatigue Inventory (MFI, five subscales score range 4-20), and Functional Assessment of Chronic Illness Therapy-Fatigue scale (FACIT-F, score range 0-52). Multiple linear regression for main factorial effects was performed according to intention-to-treat, with post-intervention CRF as primary endpoint. Overall, 577 participants (mean age 58.7 years) were randomized. Participants randomized to high- vs low-to-moderate-intensity exercise had lower physical fatigue (MFI Physical Fatigue subscale; mean difference −1.05 [95% CI: −1.85, −0.25]), but the difference was not clinically important (ie <2). We found no differences in other CRF dimensions and no effect of additional BCS. There were few minor adverse events. For CRF, patients undergoing (neo-)adjuvant treatment for breast, prostate or colorectal cancer can safely exercise at high- or low-to-moderate intensity, according to their own preferences. Additional BCS does not provide extra benefit for CRF in supervised, well-controlled exercise interventions.
|
|
| 5. |
- Frisk, Henrik, et al.
(författare)
-
Acts of Creation : Introduction
- 2015
-
Ingår i: Acts of Creation : Thoughts on artistic research supervision - Thoughts on artistic research supervision. - 9789187483165 ; , s. 7-18
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Geisler, Ursula, et al.
(författare)
-
Choir in Focus 2011
- 2011
-
Ingår i: Choir in Focus 2011. - Göteborg : Bo Ejeby förlag. - 9789188316592 ; , s. 5-5
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Geisler, Ursula, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2011
-
Ingår i: Choir in Focus 2011. - 9789188316592 ; , s. 9-14
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The terms ‘choir’ and ‘choral’ are in the network Choir in Focus also seen as symbolic representations of changing paradigms with respect to singing communities in different countries in Europe. With this publication the authors like to contribute to a transnational choral debate and to encourage further research on choral topics, for example ‘choir as a mirror and instrument of social change’ or the ‘historical origins and future directions for choral leadership’. These topics are especially suitable for developing meta-perspectives on the choral tradition as an important part of the European cultural heritage.
|
|
| 8. |
- Geisler, Ursula, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2010
-
Ingår i: Choir in Focus 2010. - 9789188316561 ; , s. 11-14
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Recent choir related research has different points of departure. One point of departure involves theory and methodology developed in cultural and social sciences. Another includes historical musicology. With choir as an overarching umbrella concept, the network Choir in Focus provides the scope for cooperation across national and disciplinary borders. This includes cooperation between the traditional musicological discipline based in humanities and practice-based artistic research in the area of music performance and social science oriented research in music education. The development of joint approaches through combinations of theory, research traditions and methodology from differing traditions constitutes a scientific challenge.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Johansson, Karin, et al.
(författare)
-
Towards a shared image. Supervision in artistic research as acts of collaborative knowledge creation
- 2015
-
Ingår i: Acts of creation. Thoughts on artistic research supervision. - 9789187483165 ; , s. 73-89
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter departs from the question: How can the supervision of artistic research in music influence and promote agency for PhD candidates? Supervision is seen in the context of on-going institutional change and discussed as encompassing the following aspects: (i) making the candidate pass, (ii) conducting artistic collaborations, (iii) evaluating artistic development and quality, and (iv) creating a safety zone. It is suggested that supervision can be a dynamic meeting point for the combination of these aspects and result in collaborative knowledge creation. This is a long-term, collective process that both requires and results in individual growth, group development and a continuous rethinking of institutional self-image.
|
|
