| 1. |
- Andersson, Nicklas, et al.
(författare)
-
Analytisk och strukturerad eller kreativ och nyskapande? – en komparativ undersökning av två läroböcker
- 2022
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 10:2, s. 5-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Genom en komparativ analys av två läroböcker i svenska för högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program undersöks likheter och skillnader avseende litteratursyn och förväntningar på böckernas mottagare. I artikeln diskuteras på vilket sätt den litteratursyn som präglar respektive bok kan relateras till textval och uppgifter, på vilket sätt detta skiljer sig mellan de två böckerna och vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen. I analysen används begreppen modelläsare och litterär kompentens. Undersökningen visar att även om den grundläggande litteratursynen i de två böckerna delvis är densamma skiljer sig modelläsaren åt så till vida att i läroboken för högskoleförberedande program förväntas denna vara analytisk och strukturerad, medan modelläsaren i boken för yrkesförberedande program är kreativ och nyskapande. Det finns skilda förväntningar på vilken litterär kompetens modelläsaren besitter, men också på vilken kompetens som ska utvecklas, vilket riskerar att missgynna elever ur båda kategorier.
|
|
| 2. |
- Eriksson (Barajas), Katarina, 1966-, et al.
(författare)
-
Litteratursamtal
- 2016
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Godhe, Anna-Lena, et al.
(författare)
-
Läslyftet i praktiken : en pilotstudie inför ett större projekt
- 2016
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inför ett större projekt med syfte att utifrån Läslyftet med dess fokus på läs- och skrivrelaterade frågor undersöka lärares kompetensutveckling och hur den realiseras i undervisningspraktiken, genomför vi under ht- 16 ett pilotprojekt. I en gymnasieskola följer vi under höstterminens inledning ett lärarlags arbete med Läslyftet. Det empiriska materialet samlas in genom observationer av de kollegiala samtalen och av hur de läslyftsgenererade undervisningsaktiviteterna iscensätts. Detta kompletteras av intervjuer med deltagarna. Därtill analyseras det material som finns i den aktuella modulen. I pilotstudien aktualiseras några av frågeställningarna från vårt planerade forskningsprojekt, nämligen vilka föreställningar om kunskap, lärande och läs- och skrivundervisning som kommer till uttryck i modulinnehållet samt hur dessa rekontextualiseras i lärarnas samtal. Dessutom undersöks iscensättningen av de läslyftsgenererade aktiviteterna i undervisningspraktiken i relation till de kollegiala samtalen och intervjuerna med lärarna. Studiens teoriram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv på lärande (Säljö, 2010; Wertsch, 1998) och teorier om lärares kompetensutveckling och lärande (Timperley m.fl., 2007; Vescio m.fl., 2008; Stoll m.fl., 2008; Wermke, 2013; Langelotz, 2013). För dokumentation används ljud- och filmupptagning tillsammans med observationsanteckningar. Analyserna inspireras av tematisk textanalys (Braun & Clarke, 2008; Boyatzis, 1998) och aktivitetsteori (Engeström, 1987; Engeström & Sannino, 2010). I presentationen redogörs för de första analyserna och en diskussion förs om hur erfarenheterna från dessa, tillsammans med resultat från en tidigare genomförd (ännu inre publicerad) studie, kan användas i relation till det planerade projektet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Johansson, Maritha, Fil dr, 1972-
(författare)
-
Att förstå begrepp eller förstå med begrepp [Understanding concepts or understanding through concepts] : en studie av litterär begreppsanvändning, tolkning och analys [A study of the use of literary conceptual tools, interpretation and analysis]
- 2019
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 7:2, s. 50-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel redovisar resultat från en studie inom litteraturdidaktik med fokus på litterära begrepp. I studien används två kombinerade metoder, ett begreppsförståelsetest och ett tänka-högt-test, för att undersöka gymnasieelevers litterära begreppsanvändning och begreppsförståelse. Studien syftar till att undersöka hur eleverna förstår och använder litteraturvetenskapliga begrepp vid analys av en litterär text, i detta fall en dikt. Resultaten visar att begrepp i form av ”gloslistor” är svåra att hantera för eleverna. De kan ibland ge korrekta definitioner men de flesta ger vaga eller felaktiga svar på begreppsdefinitionstestet. Tänka-högt-testet visar att eleverna har svårt att tillämpa begreppen i en analys och att när de väl använder begrepp, leder det till ett starkt fokus på textens yta. Det innebär att eleverna främst fokuserar på att identifiera och namnge stilgrepp i texten. Att enbart beskriva texten utan att reflektera över vilken betydelse eller effekt ett visst stilgrepp har leder inte till en djupare förståelse. Studiens resultat visar att överföringen mellan en passiv begreppskunskap och en aktiv användning av begrepp, vilket skulle kunna öka förståelsen, är långt ifrån självklar.
|
|
| 7. |
- Johansson, Maritha, 1972-
(författare)
-
Att tolka en skönlitterär text : Mikro- och makrotolkningar hos svenska och franska gymnasieelever
- 2014
-
Ingår i: Mångfaldens möjligheter. - Göteborg : Förlag Göteborgs Universitet. - 9789187850561 ; , s. 237-256
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Abstract för boken:Dagens samhälle karakteriseras av föränderlighet, rörlighet och ökad mångfald. Det innebär stora utmaningar och delvis nya förutsättningar, inte bara för samhälle och arbetsliv, utan också för utbildning och forskning inom flera olika områden. Den här antologin belyser mångfaldens möjligheter för språk- och litteraturdidaktik i Norden. De sjutton artiklarna i volymen, sprungna ur Den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik och Den elfte konferensen för svenska med didaktisk inriktning, betonar såväl intersektionella perspektiv som metodologisk mångfald. Det handlar om vad som för olika elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning (”klassrummens mångfald”) samt hur de använder sig av olika slags texter, semiotiska resurser och digitala verktyg för att skapa mening (”texternas mångfald”). Därutöver behandlas hur olika vetenskapliga perspektiv kan berika och utveckla fältet (”mångfald i synsätt”). Boken Mångfaldens möjligheter riktar sig till verksamma lärare och forskare inom fältet litteratur- och språkdidaktik.
|
|
| 8. |
- Johansson, Maritha, Fil dr, 1972-
(författare)
-
Att undersöka förhållandet mellan läsare och texter genom receptionsstudier
- 2024
-
Ingår i: Examensarbete i språk- och litteraturdidaktik. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144161143 ; , s. 49-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom receptionsstudier kan vi få fatt på enskilda informanters reaktion på texter av olika slag. Receptionsstudien är en form av litteraturvetenskaplig forskningsmetod som oftast använts för att undersöka läsares förhållningssätt till skönlitterära texter. I detta kapitel presenteras receptionsstudien som forskningsmetod utifrån elevers skriftliga kommentarer till berättande texter. Det ges också förslag på hur en receptionsstudie i mindre skala kan utformas och i vilket syfte receptionsstudien kan användas.
|
|
| 9. |
- Johansson, Maritha, et al.
(författare)
-
Bildens roll i elevers meningsskapande om äldre litterära texter
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningen genomförs inom ramen för våra tjänster och finansieras inte av externa medel.Studiens bakgrund och syfte:I kurs- respektive ämnesplaner för årskurs 7–9 respektive gymnasiet finns uttalat att eleverna i ämnet svenska ska få möta litterära texter från olika tider och kulturer (Lgr11/Lgy11). Ett sätt att arbeta med det innehållet är att eleverna får ta del av utvalda, många gånger kanoniserade, litterära textutdrag som finns i antologier. I flera av antologierna har texterna bildsatts med bilder som relaterar till den litterära texten på skilda sätt. Bilder till klassiska verk är av tradition inte i fokus i skolans litteraturundervisning, samtidigt som bilder får en allt större betydelse i ungdomars kommunikation. Syftet med denna studie är därför att undersöka om och i så fall hur elevers gemensamma meningsskapande om en äldre litterär text påverkas av hur bilder relaterats till den litterära texten. Äldre litterära texter är skrivna i och för en annan tid och både deras innehåll och form kan därför uppfattas som främmande för dagens elever. Den unga mottagarens förväntningshorisont (Jauβ, 1970) kolliderar med den äldre kanoniserade texten och i denna studie undersöker vi om mötet mellan moderna elever och äldre texter påverkas av hur texten bildsatts.Genomförande och resultat:I studien får elevgrupper samtala om ett utdrag ur Iliaden: Hektor och Andromakes avsked. Elevgrupperna tilldelas olika versioner av textutdraget där själva texten förblir densamma men där bilderna varieras. I den ena versionen har texten och bilden en symmetrisk relation – de förmedlar ett likartat innehåll (Nikolajeva, 2000). I den andra och tredje versionen kan bilderna och textens relation beskrivas som kompletterande (Nikolajeva, 2000), vilket innebär att bilderna – om än på skilda sätt – vidfogar texten ytterligare ett innehåll. I vår presentation kommer vi att redogöra för resultat från en studie som genomförts i en nionde klass. Bland annat framkommer av studien att eleverna knappt använder bilderna när de samtalar om texten, om de inte uppmanas att göra det, och att den version där text och bild har en symmetrisk relation verkar hämma elevernas eget skapande av inre bilder utifrån textens beskrivningar. Detta föranleder att det finns anledning att fundera vidare på hur läraren kan stödja elevernas meningsskapande genom att hjälpa eleverna att använda bilderna, vilken typ av bilder som kan underbygga elevers meningsskapande samt när i arbetet med och samtalet om en litterär text bild eller bilder bör presenteras för eleverna.Referenser:Jauβ, Hans Robert (1970). Literaturgeschichte als Provokation der Literaturwissenschaft. Suhrkamp.Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur.Skolverket (u.å.). Kursplan för svenska för grundskolan. Skolverket.seSkolverket (u.å.). Ämnesplan för svenska för gymnasiet. Skolverket.se
|
|
| 10. |
- Johansson, Maritha, Fil dr, 1972-, et al.
(författare)
-
"De där läxorna i slutet av trean. Hoppa inte dem.” : Om övergången mellan åk 3 och 4 i ämnet engelska.
- 2022
-
Ingår i: Venue. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 2001-788X. ; :21
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När de första åren i grundskolan är avklarade och nästa steg ska tas är det mycket som är nytt: ny lärare, nya klasskamrater och kanske en ny skola. Dessutom ökar svårighetsgraden i de olika ämnena. Lärarna vid Rimforsa skola i Östergötland har i ett skolutvecklingsprojekt inom ramen för den statliga satsningen på Utveckling, Lärande Forskning (ULF) arbetat med att försöka överbrygga glappet mellan årskurs 3 och 4 i ämnet engelska.
|
|
