| 1. |
- Andersson, Lisbet, et al.
(författare)
-
I'm afraid! Children's experiences of being anesthetized
- 2020
-
Ingår i: Pediatric Anaesthesia. - : John Wiley & Sons. - 1155-5645 .- 1460-9592. ; 30:9, s. 998-1005
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction Children experience anesthetization as stressful, and many preoperative measures have been tested for reducing their anxiety. There is, however, little research about children's own experiences and thoughts about being anesthetized. Aims The aim of the present study was thus to explain and understand the meaning of being anesthetized as experienced by children. Methods A qualitative lifeworld hermeneutic approach was used. Data were collected through nonparticipant video observations, field notes, and interviews. The participants were children (n = 28) aged 4-13 years who required general elective minor surgery performed in four Swedish hospitals. Results The four interpreted themes describe the children's experiences of being anesthetized: Being powerless, Striving for control, Experiencing an ambiguous comprehensibility, and Seeking security. The children struggled with anxiety as a result of their inability to protect themselves from perceived external threats while being anesthetized. In order to meet their needs, it would be beneficial for them to receive appropriate information in a calm, supportive, and protective environment. Conclusion The reasons for children experiencing anxiety when being anesthetized are multifaceted, and this study highlights the importance of listening to each child's own voice and striving to create an individually adapted caring and safe environment with as much protection as possible.
|
|
| 2. |
- Andersson, Lisbet
(författare)
-
Med dig vid min sida : -det vårdande mötets betydelse när barn genomgår anestesi i en högteknologisk operationsmiljö
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aim: The overall aim of this thesis was to contribute with knowledge of and gain a greater understanding of the encounter between children, parents, and anesthesia staff in a high-technological surgical environment.Methods: This thesis is based on four studies with descriptive, interpretive and cross-sectional designs. Study I includes 28 children with a focus on the meaning of being anesthetized. Data were collected with non-participant video observations, field notes, and interviews. Data were analyzed using a lifeworld hermeneutical approach according to Dahlberg et al. Study II includes six parents with a focus on the meaning of being a parent at one’s child’s first anesthesia in day surgery. The data analysis was carried out with a phenomenological perspective according to Giorgi’s human science method. Study III includes 809 questionnaires completed by nurse anesthetists about the importance of Families’ in Nursing Care (FINC-NA). Data were analyzed with descriptive statistics and multiple linear regression analysis. Finally, study IV includes 27 non-participant observations when children are being anesthetised. The data analysis was carried out with an observational design with a hermeneutic approach grounded in the philosophy of Gadamer and further described by Ericsson et al.Results: The children’s experiences of being anesthetized are: like being powerless, striving for control, experiencing ambiguous comprehensibility, and they are seeking security. They struggle with anxiety as a result of their inability to protect themselves. Their parents experience ambivalence between worry and relief, and a feeling of losing control. They need to be prepared, be present, and have emotional support. The nurse anesthetists generally had a positive attitude towards the importance of parental presence. Working in a district hospital, working only with children, having routines, being a woman, and allowing both parents to be present and greather experience of children’s anesthesia were associated with a more positive attitude. However, the operating room is not designed for children or the parent’s comfort during the child’s anesthesia induction, and there is a need to be inviting and to be invited, a need for varying compliance, there is a need for mutual dependence, and a need to give and receive emotional support.Conclusions: The reasons children experience anxiety are multifaceted. It is thus essential to listen to the voice of each child and each parent, support them, strive to create an individually adopted caring with so much protection as possible, and see parents as a resource and a conversational partner. The caring encounter is essential when children undergo anesthesia in a high-technical surgical environment. The anesthesia staff can be a powerful resource depending on their demeanour.
|
|
| 3. |
- Andersson, Lisbet, et al.
(författare)
-
Nurse anesthetist attitudes towards parental presence during anesthesia induction- a nationwide survey
- 2022
-
Ingår i: Journal of Advanced Nursing. - : John Wiley & Sons. - 0309-2402 .- 1365-2648. ; 78:4, s. 1020-1030
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims To describe nurse anesthetists' attitudes towards the importance of parental presence during their child's anaesthesia induction and to explore associating factors. Design A cross-sectional design. Methods Nurse anesthetists from 55 Swedish hospitals were asked to participate (n = 1,285). A total of 809 completed the questionnaire, Families' Importance in Nursing Care-Nurses' Attitudes (FINC-NA) during 2018. Data were analysed by descriptive statistics and multiple linear regression analysis. Results Nurse anesthetists generally had a positive attitude towards the importance of parental presence. They reported a more positive attitude in family as a resource in nursing care (median = 40) followed by family as a conversational partner (median = 25), family not as a burden (median = 17) and family as its own resource (median = 13). Multiple linear regression analyses showed that working in a district hospital, working only with children, having routines/memorandum about parental presence, being a woman, allowing both parents to be present in their child's anaesthesia and greater experience of children's anesthesia, were associated with a more positive attitude. Conclusion This nationwide survey contributes important knowledge for understanding nurse anesthetists' attitudes and the result shows that nurse anesthetists generally have a positive attitude towards the importance of parents. Areas of improvement were, however, identified; the nurses tend to not value family as its own resource and family as a conversational partner highly. Impact Nurse anesthetists have a crucial role in children's anesthesia care since the quality of parental presence experience depends on a positive attitude from the nurses. Parental involvement is important to establish a child-centered anaesthesia care, which should be highlighted in the education of nurse anesthetists. Parental involvement should also be addressed in healthcare policies and routines should be established.
|
|
| 4. |
- Andersson, Lisbet, et al.
(författare)
-
The interplay between children, their parents and anaesthesia staff during the child's anaesthesia - An observational study
- 2022
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - : John Wiley & Sons. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 31:15-16, s. 2240-2251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims and objectives To interpret and understand the interplay between children, their parents, and anaesthetic staff to gain a greater understanding of children being anaesthetised. Background Anaesthesia induction is a stressful procedure for the child and parents in the technologically advanced environment in the operating room (OR). Anaesthesia staff are a key resource for ensuring safety and interplays, but the meeting is often short, intensive, and can affect the child and the parent. Design A qualitative observational design with a hermeneutic approach. Methods Twenty-seven non-participant observations were conducted and videotaped when children were being anaesthetised. The SRQR checklist was used. Results The result is presented as a theatre play with three headings; the scene, the actors, and the plot. The scene was not designed for the child or the parent's comfort and could lead to anxiety and insecurity. Four themes described the interplays: The need to be inviting and to be invited, The need for varying compliance, The need for mutual dependence, and The need to give and to receive emotional support. The plot could lead to uncertainty, and the interplay could change between being caring and uncaring depending on the actors. Conclusions The technologically advanced environment in the OR constituted an emotional obstacle, but the anaesthesia staff themselves can be a powerful resource creating a caring environment. The outcome of the plot may depend on the anaesthesia staff's bearing. Relevance to clinical practice A caring approach in the OR requires a willingness from the anaesthesia staff to invite the child to participate and find a balance between helping the parents to find their place in the OR and support them in supporting their child. The findings can start reflections in the unit on how to create a more caring environment.
|
|
| 5. |
- Benzein, Eva, et al.
(författare)
-
Families' importance in nursing care : nurses' attitudes - an instrument development
- 2008
-
Ingår i: Journal of Family Nursing. - Thousand Oaks : Sage Publications. - 1074-8407 .- 1552-549X. ; 14:1, s. 97-117
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article describes the development and testing of a research instrument, Families' Importance in Nursing Care-Nurses' Attitudes (FINC-NA), designed to measure nurses' attitudes about the importance of involving families in nursing care. The instrument was inductively developed from a literature review and tested with a sample of Swedish nurses. An item-total correlation and a first principal component analysis were used to validate the final instrument, including a second principal component analysis to analyze dimensionality, and Cronbach's alpha was used to estimate internal consistency. The instrument consists of 26 items and reveals four factors: families as a resource in nursing care, family as a conversational partner, family as a burden, and family as its own resource. Cronbach's alpha was 0.88 for the total instrument and 0.69 to 0.80 for the subscales. The instrument requires further testing with other nurse populations.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Benzein, Eva, et al.
(författare)
-
Nurses' attitudes about the importance of families in nursing care : a survey of Swedish nurses
- 2008
-
Ingår i: Journal of Family Nursing. - : SAGE Publications. - 1074-8407 .- 1552-549X. ; 14:2, s. 162-80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study was to investigate the attitudes of registered nurses (RNs) about the importance of involving families in nursing care. A sample of 634 randomly selected Swedish RNs completed the instrument, Families' Importance in Nursing Care-Nurses' Attitudes (FINC-NA), and reported holding supportive attitudes about families. High scores were found for the subscales: family as a resource in nursing care, family as a conversational partner, family as a burden, and family as its own resource. Variables that predicted a less supportive attitude about involving families in nursing care included being a newly graduated nurse, having no general approach to the care of families at the place of work, and being a male nurse.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Benzein, Eva, et al.
(författare)
-
The significance of families in nursing care
- 2005
-
Ingår i: 7th International Family Nursing Conference.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Objective: The aim of thé study was to investigate Swedish nurses1 attitudes to thé significance of families in nursing care. Method: An instrument (FAMBO), based on a research literature review, was developed by thé researchers. The instrument consists of 60 items about nurses' attitudes to thé significance of families in nursing care, i.e. for thé patients, thé family members and for thé nurses. The items include nurses' thoughts, feelings and actions in relation to, for example, engagement, communication, information and family resources. During May 2004, thé questionnaire was posted to 1000 nurses randomly sampled from The Swedish Association of Health Professionals' list of members, excluding administrators, teachers and retired nurses. After two reminders, we received 709 instruments, of which 50 were unanswered. The response rate was 66% (n = 659). The analysis, descriptive and analytic statistics, has just begun (Nov, 2004). The study is a co-operation between Kalmar University and The Swedish Association of Health Professionals. Results: At thé conférence, nurses' attitudes to thé significance of families in nursing care will be presented, for example, in relation to âge, organizational form and in relation to nurses' areas of work. Conclusion: The resuit of this study will be a part of thé foundation for further development of family nursing in Sweden.
|
|
| 10. |
- Benzein, Eva, 1951-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av PRIVO:s verksamhet : slutrapport 2004-05-20
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige finns idag ett stort antal palliativa rådgivningsteam. En av deras huvudsakliga uppgifter är att genom råd, stöd och utbildning höja kompetensen hos de primära vårdgivarna avseende förhållningssätt och behandling inom palliativ vård. Med denna målsättning startade år 1998 det palliativa rådgivningsteamet i Västervik, Vimmerby och Oskarshamn (PRIVO), i form av ett projekt, som sedan permanentades. Syftet med denna rapport är att utvärdera PRIVO:s verksamhet, som en uppföljning av tidigare utvärdering år 2000. Datainsamlingen omfattar statistiska data, enkäter till primära vårdgivare inom landstingets öppen- och slutenvård, privat öppenvård samt kommuner. Intervjuer har genomförts med patienter och familjemedlemmar, samt PRIVO:s medlemmar. Enkäten, som skickades ut till 89 arbetslag, efterfrågar kommunikationsvägar, teamets tillgänglighet och service, genomförande och effekter av teamets insatser, samt synpunkter om förbättringar av teamets fortsatta verksamhet. Enkäten besvarades tillsammans i arbetslagen med så många yrkeskategorier som möjligt närvarande. Svar inkom från 71 arbetslag (80 %), vilket omfattar totalt 291 personer. Beräkningar har gjorts med dataprogrammet SPSS. Familjeintervjuerna var semistrukturerade och omfattade patienternas (n=8) och familjemedlemmarnas (n=12) upplevelser av den erhållna vården, samt PRIVO:s insatser. Intervjuerna med teamets medlemmar omfattade arbetssätt, kvalitetssäkring och målsättning, intern funktion, kompetensutveckling, marknadsföring, extern samverkan, utbildning samt dokumentation och informationsöverföring. Samtliga intervjuer bandades, skrevs ut ordagrant och analyserades genom att sortera och gruppera dess innehåll. Från och med september år 2003 arbetar samtliga teammedlemmar heltid; en läkare och tre sjuksköterskor. Utbildning till de primära vårdgivarna har omfattat 470 timmar och totalt inkluderat 3585 vårdpersonal under tiden 2001 - 2003. Antal personer och utbildningstillfällen har successivt minskat under perioden. Totalt gjordes 718 nyinskrivningar vid PRIVO under åren 2001 - 2003 och under samma period avled totalt 598 patienter. Av de med känd önskan att dö hemma var det 72% som faktiskt dog i hemmet. Antalet besök gjorda av teamets läkare och sjuksköterska tillsammans har ökat markant från 110 besök år 2001, till 275 besök år 2003. Ökningen består av flera besök på vårdavdelningar (från 45 till 117) och i eget boende (från 49 till 152), medan besöken i de särskilda boendena minskat från 16 till sex. Resultatet av enkäten påvisade en klar förbättring, avseende hur de primära vårdgivarna uppfattar PRIVO:s verksamhet, jämfört med utvärderingen år 2000. Den största förbättringen avser hur snabbt personalen får det stöd de efterfrågar och att PRIVO är lättillgängliga. De primära vårdgivarna anser att patienterna fått bättre vård och behandling sedan PRIVO kopplats in, främst när det gäller symtomlindring. En stor majoritet ansåg att teamet även i fortsättningen ska arbeta konsultativt, även om undantag kan göras i speciella situationer. Så gott som samtliga arbetslag ansåg att PRIVO ska fortsätta sin verksamhet och de efterfrågade fortsatt kontinuerlig utbildning. Enligt de primära vårdgivarna är det bästa sättet att utveckla den palliativa vården att höja kompetensnivån hos all personal med generella utbildningsinsatser och genom att utbilda palliativa ombud. Familjerna upplevde att vården i stort fungerade bra vad det gäller det fysiska omhändertagandet, men ansåg att det psykosociala och existentiella stödet var bristfälligt. PRIVO utgjorde en stor trygghet för familjerna då de var lättillgängliga och vården ansågs förbättrad efter att teamet kopplats in, framför allt vad det gäller smärtlindring. De patienter som hade en så kallad morfinpump, ansåg systemet som sårbart och upplevde otrygghet, då de primära vårdgivarna inte har kunskap om hur de ska skötas. Familjerna hade svårt att fullt ut förstå PRIVO:s roll och samverkan med andra vårdgivare. Familjemedlemmarna beskrev att de inte blev 'sedda', varken av vården i stort eller av PRIVO:s medlemmar, avseende deras välbefinnande och behov av stöd. Familjerna var i allmänhet osäkra på om de kunnat påverka den egna vården och de ansåg att de saknade information om sjukdomen och om tillgängliga resurser. PRIVO:s medlemmar gav uttryck för en stor arbetsbelastning och svårigheter att dra gränser för hur mycket de ska 'ta på sig'. Det konsultativa arbetssättet är visserligen mer inarbetat nu än vid utvärderingen år 2000, men inte ovillkorligt självklart för alla medlemmar i teamet. De olika geografiska förutsättningarna var, enligt teammedlemmarna, en orsak till att de inte arbetar helt lika. Samtliga trivdes med sitt arbete, som upplevdes intressant och utvecklande, men krävande. Samtliga ansåg att kompetensen hos de primära vårdgivarna ökat samtidigt som utbildningsbehovet aldrig sinar. Patienternas valfrihet av vårdnivå ansågs begränsad med anledning av för liten eller undanhållen information och otillräckliga resurser. Utvärderingen visar att de flesta rekommendationer från föregående utvärderingstillfälle är mer eller mindre uppfyllda. PRIVO utför ett mycket gott arbete och är uppskattade av patienter, familjemedlemmar och primära vårdgivare, oavsett vårdverksamhet. För framtida verksamhet är det dock viktigt att PRIVO skapar enighet i teamet om deras roll och arbetssätt och gör detta tydligt, så att adekvat information kan ges framför allt till familjerna. Idag kan flera av teamets medlemmar nås utanför dagtid/vardagar, vilket å ena sidan är till gagn för primära vårdgivare och familjer,men som å andra sidan måste ifrågasätts. En orsak till den ökade tillgängligheten är att primära vårdgivare och familjer inte klarar av de så kallade morfinpumparna, om något 'krånglar'. Det är stor risk att teamet hamnar i en negativ spiral; ju mer tillgängliga teamet är, desto mer krav på ytterligare tillgänglighet kommer att krävas av primära vårdgivare, patienter och deras familjemedlemmar. Det kan till och med ifrågasättas om avancerad teknisk utrustning ska användas så länge de primära vårdgivarna inte har den kunskap som behövs för att kunna sköta den. Ett sätt att förhindra den negativa spiralen är att teamet intensifierar utbildningen för primära vårdgivare i medicinsk teknik, så att sårbarheten i vården minskas när PRIVO:s medlemmar ej är tillgängliga. Det är uppenbart att teamet behöver prioritera kunskaper avseende psykosociala och existentiella frågor samt uppmärksamma familjemedlemmars behov för att kunna genomföra steg två i utbildningspaketet till de primära vårdgivarna. Teamets kvalitetssäkring måste systematiskt utvecklas och PRIVO:s dokumentation bli mer fokuserad, tillgänglig och användarvänlig. Med dessa åtgärder kan PRIVO:s fortsatta verksamhet vara till stor gagn för både primära vårdgivare, patienter och familjemedlemmar.
|
|
