| 1. |
- Bakketeig, Elisiv, et al.
(författare)
-
Deliberating the conditions for implementing the Barnahus model : Knowledge drawn from an institutional analysis
- 2024
-
Ingår i: Justice and recovery for victimised children : Institutional tensions in Nordic and European Barnahus models - Institutional tensions in Nordic and European Barnahus models. - 9783031532320 - 9783031532337 ; , s. 249-277
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Referring to the PROMISE network’s European Barnahus quality standards, this concluding chapter further explores the institutional tensions identified in the previous chapters. Although these standards are important for securing the Barnahus model’s authenticity in the ongoing diffusion, they do not sufficiently address the possible tensions and dilemmas involved. We argue that if the Barnahus model is to reach its full potential, challenges must be identified in order to develop ways to solve them in relation to the various national systems where the model is implemented. Otherwise, the Barnahus model may not reach its full potential within different national contexts, since governments may use the model mainly as a symbol that something is being done instead of a source for more fundamental systemic changes.
|
|
| 2. |
- Johansson, Susanna, et al.
(författare)
-
Diffusion and translation of the Barnahus model through the lens of institutional tensions
- 2024
-
Ingår i: Justice and recovery for victimised children : Institutional tensions in Nordic and European Barnahus models - Institutional tensions in Nordic and European Barnahus models. - 9783031532337 - 9783031532320 ; , s. 1-42
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Since the Barnahus model was first introduced in Iceland in 1998, it has spread to a number of European countries, both within and beyond the Nordic region. This introductory chapter has two main objectives: The first is to describe the further diffusion of the Barnahus model throughout Europe and to exemplify various translations at local levels; the second is to set the framework for the book by introducing the concepts of institutional tensions and logics. We introduce the concepts involved in understanding the Barnahus model in the light of its ongoing implementation within different institutional contexts and related to this book’s four main themes: (1) legal tensions, (2) organisational tensions, (3) professional-ethical tensions, and (4) balancing institutional tensions.
|
|
| 3. |
- Johansson, Susanna, et al.
(författare)
-
Implementing the Nordic Barnahus Model : Characteristics and Local Adaptions
- 2017. - 1
-
Ingår i: Collaborating Against Child Abuse : Exploring the Nordic Barnahus Model - Exploring the Nordic Barnahus Model. - Cham : Springer International Publishing. - 9783319583877 - 9783319583884 ; , s. 1-31
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter describes the background for, and implementation of, the Barnahus model within the Nordic countries. It highlights the core elements of the model and the specifics of the Nordic welfare state context relating to the child welfare and criminal justice systems. A contextual and comparative perspective is used to shed light on how the model is shaped by the legal and institutional context in which it has been implemented. Local adaptions of the Barnahus model, specific to each Nordic country, are also identified. Finally, the outline of the book, containing sixteen chapters divided into four broad themes, is presented.
|
|
| 4. |
- Johansson, Susanna, et al.
(författare)
-
Included on paper, excluded in practice: or vice versa? : Formal and actual target groups of Barnahus across jurisdictions
- 2024
-
Ingår i: Justice and recovery for victimised children : Institutional tensions in Nordic and European Barnahus models - Institutional tensions in Nordic and European Barnahus models. - 9783031532337 - 9783031532320 ; , s. 167-192
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The ongoing diffusion and European standardisation of the Barnahus model has involved a general expansion of the Barnahus target group, and variations in terms of inclusion and exclusion of different groups of children, such as those who have experienced domestic violence and those who have exhibited sexually harmful behaviour. Based on policy documents, reports, standards, and regulations from Sweden, Norway, and the European policy level, this chapter analyses how the positioning of children—as aggrieved parties, vulnerable individuals, and family members—is manifested in Barnahus regulations and case processing across jurisdictions, using Sweden and Norway as in-depth cases. The chapter shows how the positioning of children affects who is granted access to Barnahus (and to which services) during the different stages of case processing.
|
|
| 5. |
- Johansson, Susanna, et al.
(författare)
-
Power Dynamics in Barnahus Collaboration
- 2017. - 1
-
Ingår i: Collaborating Against Child Abuse : Exploring the Nordic Barnahus Model - Exploring the Nordic Barnahus Model. - Cham : Springer International Publishing. - 9783319583877 - 9783319583884 ; , s. 251-271
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Barnahus collaboration spans different regulatory fields and brings together conflicting logics, creating an institutional tension between justice and welfare. In this chapter, collaboration in Swedish Barnahus is analysed in a critical manner, drawing on institutional theory and a three-dimensional concept of power. The complex institutional power dynamics evolving in Barnahus collaboration are illustrated, and subsequently how the tension between justice and welfare is negotiated and balanced. A central conclusion is the identified process of 'juridification' as an institutional power effect. Since multi-agency collaboration often exerts a cognitive power that builds on consensus, the framework presented in this chapter - revealing underlying conflicts of interests and power imbalances - is very important for understanding Barnahus collaboration, as well as other similar contexts of collaboration and integrated services.
|
|
| 6. |
- Stefansen, Kari, et al.
(författare)
-
Epilogue: The Barnahus Model : Potentials and Challenges in the Nordic Context and Beyond
- 2017. - 1
-
Ingår i: Collaborating Against Child Abuse : Exploring the Nordic Barnahus Model - Exploring the Nordic Barnahus Model. - Cham : Springer International Publishing. - 9783319583884 - 9783319583877 ; , s. 331-352
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- A key message from this chapter - and the book as such - is that the Nordic Barnahus model is a step in the right direction in terms of meeting victimised children's needs and legal rights, and that it could be recommended as a promising practice for other countries. At the same time, it is not a quick fix. In light of the book contributions, this chapter discusses the potentials and challenges of the Barnahus model in the Nordic context and beyond. It highlights the importance of the Nordic welfare state context for the implementation of the model and discusses the different modes of governance that have developed around it. The chapter further describes how the implementation of the Barnahus model has led to the development of a new institutional field - the Barnahus field - and a corresponding field of multidisciplinary research.
|
|
| 7. |
- Stefansen, Kari, et al.
(författare)
-
Institutional barriers to medical examinations in Barnahus
- 2024
-
Ingår i: Justice and recovery for victimised children : Institutional tensions in Nordic and European Barnahus models - Institutional tensions in Nordic and European Barnahus models. - 9783031532337 - 9783031532320 ; , s. 87-112
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Although ensuring that victimised children receive timely medical health assessments is among the key aims of Barnahus, this goal has proven difficult to achieve in Norway, the empirical case examined in this chapter. Few children are offered a medical examination, and most examinations that are performed primarily serve a role in the “penal track” of the Barnahus model. Based on data from two national evaluation studies, we identify three types of institutional barriers that hamper the role of medical examinations in the “welfare track” of the model: established routines, regulatory issues, and a lack of resources. The concept of institutional inertia is helpful in understanding the institutional resistance towards change that often characterises the present situation.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
