| 1. |
- Hansson, S. O., et al.
(författare)
-
Policycykeln : En modell för beslutsprocesser i miljöfrågor
- 2006
-
Ingår i: Karin Edvardsson och Sven Ove Hansson (red), Vägar till ett effektivt miljöarbete. - Umeå : Boréa bokförlag. - 9189140478
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet diskuteras utifrån policyprocessens olika steg hur beslutsprocesser inom miljöområdet kan och bör studeras.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bach (Red), Lone-Pia, et al.
(författare)
-
Katalysator
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Restaureringskonsten med sina långa tidsperspektiv är i sig hållbar, och den har betydande kunskap att tillföra dagens diskussion. Dess metoder stärker de kulturella och socialt engagerande processer som fler behöver vara delaktiga i för att gemensamt definiera vad som redan är – och som på sikt kommer att bli – vårt kulturarv. Arkitekturen berättar om förfluten tid, länkar ihop oss med tidigare generationer, skapar sammanhang och stabilitet. Den ger oss ramar för social interaktion, skapar tillhörighet till platser, samhörighet med andra människor och är identitetsskapande. I det perspektivet borde återbruk av byggnader och miljöer vara en självklar pusselbit i ett hållbart samhällsbyggande. Men fler behöver se det befintliga som resurser med hög potential, med målet att hitta lösningar för hur man på bästa sätt kan förändra och vidareutveckla utan att betydande värden går förlorade. Får behovet av omställning till ett mer hållbart samhällsbyggande konsekvenser för restaureringskonsten, eller kan dess metoder rent av vara en katalysator för att vidga och förändra vår syn på kunskapsfältet?
|
|
| 4. |
- Bengtsdotter, Charlotta, et al.
(författare)
-
Katalysator : Restaureringskonst 2022–2023
- 2023
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Restaureringskonsten med sina långa tidsperspektiv är i sig hållbar, och den har betydande kunskap att tillföra dagens diskussion. Dess metoder stärker de kulturella och socialt engagerande processer som fler behöver vara delaktiga i för att gemensamt definiera vad som redan är – och som på sikt kommer att bli – vårt kulturarv.Arkitekturen berätar om förfluten tid, länkar ihop oss med tidigare generationer, skapar sammanhang och stabiblitet. Den ger oss ramar för social interaktion, skapar tillhörighet till platser, samhörighet med andra människor och är identitetsskapande. I det perspektivet borde återbruk av byggnader och miljöer vara en självklar pusselbit i ett hållbart samhällsbyggande. Men fler behöver se det befintliga som resurser med hög potential, med målet att hitta lösningar för hur man på bästa sätt kan förändra och vidareutveckla utan att betydande värden går förlorade.Får behovet av omställning till ett mer hållbart samhällsbyggande konsekvenser för restaureringskonsten, eller kan dess metoder rent av vara en katalysator för att vidga och förändra vår syn på kunskapsfältet?
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Boholm, Åsa, 1953, et al.
(författare)
-
Riskhanteringsbeslut inom transportsektorn: Slutredovisning av forskningsprojektet TRANSAM 2007-2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom transportsystemet fattas dagligen otaliga beslut om att hantera risker som hotar människors liv och hälsa, ekonomiska värden eller miljön. Bland beslutsfattarna återfinns statliga och kommunala myndigheter på olika nivåer, privata företag som trafikoperatörer, bygg‐ och konstruktionsentreprenörer och konsultfirmor. Frågor om risk och säkerhet hanteras ofta av grupper och nätverk bestående av privata och offentliga aktörer som samverkar för att utföra och planera offentliga verksamheter. Riskbeslut i infrastruktur‐ och trafikplanering fattas därför ofta gemensamt av aktörer med olika mål, värderingar och prioriteringar. Skiljaktigheter i uppfattningar och erfarenheter bidrar tillsammans med organisatoriska specialiseringar och myndigheters specialiserade sektoriella ansvarsområden och beslutskompetens till hög komplexitet i beslutsprocessen. Syftet med forskningsprojektet Riskhanteringsbeslut inom transportsektorn (2007‐2010), vid Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS), Göteborgs universitet, har varit att bidra med ökad kunskap om beslutsfattande som sker i komplexa beslutssituationer i samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Projektet har varit ett samhällsvetenskapligt mångdisciplinärt forskningsprojekt baserat på ämnesperspektiv från socialantropologi, statsvetenskap, offentlig förvaltning, företagsekonomi, riskforskning och kulturgeografi. Inom ramen för projektet har faktiska beslutsprocesser studerats i realtid och i de institutionella, sociala och politiska sammanhang de ingår i.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Carlsson, Vanja, et al.
(författare)
-
Handledare, vägledare eller kontrollant?
- 2016
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - Skövde : Högskolan i Skövde. - 2001-4554. ; 10:1, s. 20-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article will present the argument that modern performance management systems have the potential to change and negatively affect the academic supervision process and the scientific knowledge perception within postgraduate education. Empirically, the argument focuses on how one statutory management model, the so called study plane (ISP), is designed and applied at the University of Gothenburg. Theoretically, basic assumptions inherent in the control and steering logic of the ISP-model are identified, and their potential significance for knowledge-, value- and interaction formation within the supervision and dissertation process is analyzed. Our main conclusion is that the ISP-model, if applied as intended, promotes the transformation process towards organizational professionalism within the research community. The model affects trust relations, value and knowledge formation within the supervision process, and hampers experimental and creative research and findings.
|
|
| 9. |
- Carlsson, Vanja, 1985, et al.
(författare)
-
Handledare, vägledare eller kontrollant?
- 2016
-
Ingår i: Utbildning & Lärande, Education & Learning. - 2001-4554. ; 10:1, s. 20-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Cedstrand, Sofie, 1979, et al.
(författare)
-
Miljötillsyn i praktiken : Länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalkens 26 kapitel
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna forskningsrapport redovisar hur tillsyn enligt 26 kapitlet miljöbalken utövas över miljöfarlig verksamhet vid fyra länsstyrelser. Undersökningen berör handlingsutrymme, strategier, inspektionsstil och uppfattning om yrkesrollen. Forskning om tillsyn inom miljöområdet har utförts i mycket begränsad omfattning. Naturvårdsverket har därför anlitat Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) vid Göteborgs Universitet för att studera hur inspektörer/ handläggare vid de operativa tillsynsmyndigheterna arbetar och uppfattar sin roll. Studierna har utförts i två steg. Denna rapport redovisar hur tillsyn enligt 26 kapitlet miljöbalken utövas över miljöfarlig verksamhet vid fyra länsstyrelser. Undersökningen bygger på intervjuer med 30 miljöskyddshandläggare och kretsar kring frågor som rör deras handlingsutrymme, handlingsstrategier, inspektionsstil och uppfattning om yrkesrollen. Tidigare kartlades kommunala miljöinspektörers tillsynsarbete. Resultaten publicerades i Naturvårdsverkets rapport 5369 maj 2004: Genomförande av tillsyn enligt miljöbalken, en intervjustudie om kommunala miljö- och hälsoskyddsinspektörers arbete vid inspektioner. Naturvårdsverket kommer att använda resultaten från de två studierna som en grund för fortsatta studier och kunskapsuppbyggnad inom området. Rapporterna är även av värde för beslutsfattare och handläggare vid tillsynsmyndigheter på lokal, regional och central nivå.
|
|
