| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Elert, Mark, et al.
(författare)
-
Laktester för riskbedömning av förorenade områden : Huvudrapport och underlagsrapport 1a
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Två centrala moment i riskbedömningar av förorenade områden är dels att bedöma hälsorisker vid vistelse på området dels att uppskatta risken för utlakning och spridning av föroreningar. I många fall baseras bedömningarna på mätningar av totalinnehållet av föroreningar i marken, vanligen i kombination med analyser av grundvatten och ytvatten. Det är dock väl känt att det för både oorganiska och organiska ämnen endast är en del av det totala innehållet som är tillgängligt för snabb utlakning eller för upptag i kroppen. Under de senaste 15 åren har laktester utvecklats och standardiserats för oorganiska ämnen med syfte att bedöma riskerna för lakning till grund- och ytvatten. Dessa laktester har etablerats som en metod för att bedöma olika typer av avfallsmaterial. Det har även utvecklats laktester för att bedöma föroreningarnas farlighet för människor vid intag av jord (biotillgänglighetstester). Användning av laktester vid riskbedömning av förorenad mark har blivit allt vanligare på senare år, dock finns det ingen standard för vilka tester som bör användas eller hur resultaten skall användas i riskbedömningen. Denna rapport redovisar ett förslag till metodik för val och utförande av tester samt tolkning av lak- och biotillgänglighetstester som verktyg i miljö- och hälsoriskbedömningar för förorenade områden. I rapporten beskrivs olika typer av laktester och rekommendationer ges på hur tolkning av testerna kan göras i riskbedömningssammanhang. Vidare diskuteras hur resultaten kan utnyttjas som indata till riktvärdes- och spridningsmodeller samt osäkerheter och känsliga antaganden. Dataunderlaget är störst för oorganiska ämnen, men även laktester för organiska ämnen diskuteras. Metodiken baseras på en sammanställning, utvärdering samt modellering av resultat från laktester på förorenad jord från olika svenska och danska efterbehandlingsobjekt. Utvärderingen visar att det finns osäkerheter i hur resultat från dagens standardiserade laktester skall användas och tolkas i riskbedömningar av förorenad mark.För att kunna utveckla den metodik som föreslås i denna rapport till mer handgripliga råd i en mer detaljerad vägledning krävs fler utredningar kring laktester på förorenad jord och hur dessa kan tolkas och utvärderas vid riskbedömning av förorenade områden. Hur biotillgänglighetstester kan inkluderas i riskbedömningen bör också utredas vidare. Kompletterande utredningar föreslås i rapporten.
|
|
| 4. |
- Fanger, Gabriella, et al.
(författare)
-
Laktester för riskbedömning av förorenade områden : – Underlagsrapport 3:Sammanställning av underlagsdata och användning av modeller för tolkning av laktester
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en av fyra underlagsrapporter som legat till grund för framtagandet av en preliminär metodik för användning av laktester vid riskbedömning av förorenade områden (”Laktester för riskbedömning av förorenade områden”). Arbetet har utförts av Kemakta Konsult i samarbete med SGI och DHI under våren 2004 till sommaren 2005 på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för kunskapsprogrammet Hållbar sanering. Denna underlagsrapport har upprättats av Kemakta Konsult; Gabriella Fanger, Mark Elert, Lars Olof Höglund och Celia Jones.Rapporten är uppdelad i tre kapitel och inleds med en sammanställning, utvärdering och tolkning av ett hundratal utförda laktester i ca. 30 svenska efterbehandlingsprojekt. Slutsatser kring generella samband mellan påverkan av olika faktorer på utlakningen av föroreningar har dragits och använts för den föreslagna metodiken. I kapitel 2 görs en fördjupad beskrivning av styrande processer för utlakning med hjälp av matematisk-kemisk modellering för ett urval av de utförda skak- och perkolationstesterna (kolonntesterna). Modelleringarna har visat på vissa begränsningar med utförande och tolkning av dagens standardiserade laktester och behov av kompletterande arbeten. I kapitel 3 redovisas slutligen hur resultat från laktester kan tolkas och användas som indata till spridnings- och riktvärdesmodeller. Resultaten från samtliga delarbeten har sammanvägts i metodikrapporten där en rekommendation om hur laktester bör utföras och tolkas i riskbedömningssammanhang ges.
|
|
| 5. |
- Filbee-Dexter, Karen, et al.
(författare)
-
Quantifying ecological and social drivers of ecological surprise
- 2018
-
Ingår i: Journal of Applied Ecology. - : Wiley. - 0021-8901 .- 1365-2664. ; 55:5, s. 2135-2146
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- 1. A key challenge facing ecologists and ecosystem managers is understanding what drives unexpected shifts in ecosystems and limits the effectiveness of human interventions. Research that integrates and analyses data from natural and social systems can provide important insight for unravelling the complexity of these dynamics. It is, therefore, a critical step towards the development of evidence-based, whole-system management approaches.2. To examine our ability to influence ecosystems that are behaving in unexpected ways, we explore three prominent cases of ecological surprise. We captured the social-ecological systems (SES) using key variables and interactions from Ostrom's SES framework, which integrates broader ecosystem processes (e.g. climate, connectivity), management variables (e.g. quotas, restrictions, monitoring), resource use behaviours (e.g. harvesting) and the resource unit (e.g. trees, fish, clean water) being managed.3. Structural equation modelling revealed that management interventions often influenced resource use behaviours (e.g. rules and limits strongly affected harvest or pollution), but they did not have a significant effect on the abundance of the managed resource. Instead, most resource variability was related to ecological processes and feedbacks operating at broader spatial or temporal scales than management interventions, which locked the resource system into the degraded state.4. Synthesis and applications. Mismatch between the influence of management systems and ecosystem processes can limit the effectiveness of human interventions during periods of ecological surprise. Management strategies should shift from a conventional focus on removal or addition of a single resource towards solutions that influence the broader ecosystem. Operationalizing Ostrom’s framework to quantitatively analyse social‐ecological systems using structural equation models shows promise for testing solutions to navigate these events.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jones, Celia, et al.
(författare)
-
Overview of programmes for the assessment of risks to the environment from ionising radiation and hazardous chemicals
- 2004
-
Ingår i: Journal of Radiological Protection. - 0952-4746 .- 1361-6498. ; 24:4A, s. A157-A177
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Within the FASSET project, a review of existing programmes for the assessment of environmental risks from radioactive or hazardous substances was carried out in order to identify appropriate aspects that could be incorporated into the FASSET framework. The review revealed a number of different approaches, arising from the need to balance the information value of the assessment against the availability of data and the need to keep the assessment manageable. Most of the existing assessment programmes fit into a three-phase approach to environmental risk assessment: problem formulation, assessment and risk characterisation. However, the emphasis on particular assessment phases varies between programmes. The main differences between the different programmes are: the degree of specificity to a particular site, the level of detail of the assessment, the point at which a comparison is made between a criterion intended to represent 'what is acceptable' and a measured or predicted quantity, the choice of end-point for the assessment and the relationship between measurement end-points and assessment end-points. The existing assessment programmes are based on a similar general structure, which is suitable for use as a basis for the FASSET framework. However, certain aspects of the assessment of exposure and effects of ionising contaminants, e.g. dosimetry, require further development before incorporation into such a framework.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
