| 1. |
- Jonsson, Cecilia, 1974-, et al.
(författare)
-
Police cooperation with civil society: From a closed authority to an open social actor?
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Police has as its main task to prevent crime and increase safety and security. This cannot be done by the police force itself, but in collaboration with the surrounding society. An important purpose with the Swedish police reform in 2015 was that police work should be conducted closer to the citizens and the civil society. Essential in this policy is local policy work with a focus on cooperation regarding crime prevention with both the municipalities and other actors. The cooperation on crime in the local society is a way to increase knowledge and contact with the citizens and members of different groups and associations. This type of cooperation is scientifically a relatively unexplored area in Sweden. The main objective with this study is to map out the different types of cooperation between the police of the civil society to understand pros and cons with this cooperation. RQ1: In what way do the police get use of the cooperation with the civil society?RQ2: When and in what form is the cooperation conducted?RQ3: How is the cooperation conducted?In order to get a deeper understanding of different forms of collaborations this study is geographical delimited to one police area in the south of Sweden – Kronoberg/Kalmar. It is based on interviews with representatives of the Swedish police authority at the local level and non-profit associations cooperating with the police and participatory observation.The empirical findings show a wide range of cooperation forms such as established organizational cooperation and individual based connections. The results also suggest a tendency towards four ideal types of cooperation, which can be patterned in variations of:Function based collaboration, situation based collaboration, person based collaboration and organization based collaboration. There are also indications that the importance of this cooperation, stressed in policy documents and by the management, is not always shared with the police working within the operational activities. Implications and usefulness of these findings to future practice will be further explored.
|
|
| 2. |
- Jonsson, Cecilia, 1974-, et al.
(författare)
-
Polisens samverkan med civilsamhället
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samverkan som styrningsform lyfts ofta fram som lösningen på många olikaproblem inom offentlig sektor. I den här rapporten så intresserar sig författarnaför den samverkan som finns mellan Polisen och civilsamhällets organisationer,som utgörs av nätverk, föreningar, organisationer och trossamfund, det vill sägamänniskor med gemensamma intressen som gör något tillsammans på en arenasom är skild från den offentliga sektorn, näringslivet och det enskild hushållet.Att involvera civilsamhället i brottsförebyggande arbete är inget nytt feno-men, men trots det finns väldigt lite kunskapsunderlag om både former ochfunktion i Sverige. Vad bidrar till en framgångsrik samverkan, vilka utmaningaroch hinder finns det för samverkan mellan det civila samhället och Polismyn-digheten? Den här rapporten syftar till att bidra till en ökad kunskap om hurPolisens samverkan med civilsamhället kan ta sig uttryck.
|
|
| 3. |
- Jonsson, Per, 1974, et al.
(författare)
-
Suspended particulate matter and its relations to the urban climate in Dar es Salaam, Tanzania
- 2004
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310. ; 38:25, s. 4175-4181
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Relationships between sources and levels of particulate matter and climatic parameters (urban heat island intensity, wind speed, temperature and relative humidity) were investigated in the coastal city of Dar es Salaam, Tanzania's largest city. Measurements were made during the wet and dry seasons of 2001 at an urban and a rural site. Five elements were used to represent different sources: K in fine particles (biomass), Zn in fine particles (industry), Cl in coarse particles (sea spray), Ti in coarse particles (soil) and Pb in fine particles (traffic). The concentrations of these elements varied considerably between the urban and rural site during both the wet and dry season, with the urban site in the dry season having the highest concentrations. Diurnal differences are also apparent, although not as straightforward. In an attempt to explain these differences, correlations between all elements and the climatic parameters were investigated. The results show that the nocturnal urban heat island intensity was positively correlated and wind speed negatively correlated with particulate levels, presumably due to the increased atmospheric stability. (C) 2004 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 4. |
- Jonsson, Cecilia, 1974-, et al.
(författare)
-
Academic Pioneers in the Swedish Police: Narratives of phantom pain, organizational pollution and social closure
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Swedish police has been categorized as a pre-profession (Brante, 2014) due to a lack of a clearly defined scientific base but also with a substantive and organizational approach to the academic system. By interviewing all Swedish police officers with a PhD, this study aims to investigate aspects of the relationship between academic and professional logic of policing, something that has been described as “two worlds thinking” (Hallenberg, 2012). The narratives of the PhD-police officers embody the pioneering work of such two worlds thinking. With some exceptions, the interviewees experience difficulties in converting their doctorate into careers within the Swedish Police Authority (SPA). Their research and acquired skills are perceived as uninteresting, and sometimes threatening. This generates friction and exclusion. Instead, usability is identified in relation to the police training and/or within the academic system. Two analytical tracks that indicate incompatibility between the police organisation and academic knowledge has been identified.1. Almost all interviewees express phantom pains after leaving the profession. This has been interpreted as a type of disengaging process that has been described in social exit-processes (Ebaugh, 1988).2. The lacking ability to transform academic knowledge and skills into something useful indicate an organization where such knowledge can be interpreted as organizational pollution (Douglas, 1966), uncapable to be integrated as “pure”. By complementing the interviewees with an analysis of their PhD-thesis, the actions taken by the SPA can be understood as a procedure of social closure (Weber, 1922) where the definition of the police profession is protected.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jonsson, Cecilia, 1974-, et al.
(författare)
-
Användandet av figuranter på polisutbildningen : Pedagogiska och administrativa utmaningar
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Polisutbildningen innefattar praktiska figurantövningar för att ge studenterna handlingskunskap – fronesis – där praktiska och teoretiskakunskaper länkas samman i handling. Tidigare forskning visar attfigurantövningar är uppskattade och positiva för studenternasinlärning. Figurantens roll är avgörande för övningarnas utfall,men om detta saknas forskning, vilket denna studie bidrar till. Studiens syfte är att belysa användandet av figuranter på polisutbildningen. Tyngdpunkten ligger vid det pedagogiska användandetav figuranter men inkluderar även omgärdande administration.Följande frågeställningar har guidat studien: Vilka skäl finns för attanvända figuranter – och olika typer av figuranter? Vilka pedagogiskaoch administrativa utmaningar kan urskiljas i användandet av figuranter? Vad krävs för att figurantövningarna ska ge tänkt utfall? Metoden är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom intervjuer med lärare, polisstudenter, administratörer och figuranter samtdeltagande observation av figurantövningar. Resultaten urskiljer tre figuranttyper: interna som är andra polisstudenter och kända för de övande, externa som är inhyrd personaloch okända för de övande, och semi-externa som är polisstudenter frånandra klasser och årskurser och i hög grad okända, men liknar deövande i ålder, kunskap etcetera. Respektive figuranttyp lämpar sigolika väl beroende på övningens önskade utfall i termer av realism ochupplevelsen av motpartsperspektiv, varför det finns skäl att fundera påvilken typ som ska användas när. De administrativa utmaningarnahandlar huvudsakligen om tid, ekonomi, schemaläggning, ansvarsfördelning, rutiner och rekrytering. De pedagogiska utmaningarna kanfrämst kopplas till figuranternas intresse, motivation och förmåga attagera och ta regi, liksom i förståelsen för rollen och uppgiften. För attfigurantövningen ska ge önskat utfall krävs således planering ocheftertanke i rekrytering, urval och instruerande av figuranter ochstudenter, liksom effektiva, kända och fungerande rutiner föradministration och kommunikation mellan berörda aktörer.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jonsson, Cecilia, 1974-
(författare)
-
Crime prevention and victim of crime assistance through collaboration
- 2021
-
Ingår i: The Stockholm Criminology Symposium 2021.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Crime prevention and victim of crime assistance through collaborationMissing People, sports associations, religious communities, women's shelters, and crime victim shelters are examples of non-governmental organizations that collaborate with the police. Not only in crime prevention, but also in victim of crime assistance in the aftermath of a crime.The police authority and non-governmental organizations have both their own distinctive features and organisational criterions for the allocation of resources. The objective with this study is to explain organisational dilemmas in collaboration between the police authority and non-governmental organisations based on structural and cultural factors.In our empirical analyses we apply an instrumental structural perspective and a cultural institutional perspective based in organizational theory. On the one hand, the formal structure influences decision-making, and this perspective assumes rational calculation to achieve high effectiveness. On the other hand, through an institutionalization processes, the organisation adapts to internal and external pressures and develop institutional cultural identities and informal norms. The data was collected from interviews with police officers with the task to achieve and obtain collaboration with the civic society in different forms, and from representatives from non-governmental organisations. The preliminary findings of our study point out that organizational mutual adaptation is necessary in long term partnerships to achieve shared problem solving. The police officers also face challenges within the organisation such as lack of support from colleges and management that aggravate an already difficult situation. Strategic police collaboration emerges when there is a need to gain peoples trust in priority areas, to undertake new challenges and face the problems of hate crimes and discrimination, and to solve new problems with juvenile criminality to mention a few examples. Cecilia Jonsson, PhD and senior lecturer, Center for Police Research and Development Department of Police Work, Linnaeus University, Växjö Sweden. 2021
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jonsson, Cecilia, 1974-
(författare)
-
Den internationella hemmafrun
- 2016
-
Ingår i: g16 – Book of Abstracts Gränser, mobilitet och mobilisering. - Linköping.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Den internationella hemmafrunI början av det som blev en etableringsepok av Sveriges internationellt inriktade ideella biståndsorganisationer uppkom u-landsföreningen Svalorna. Året var 1959 och föreningens grundare var Suzanne Sandberg (1915-2015). ”Husmor startade Svalorna”, förklarar rubriken i den enda publicerade intervjun med Sandberg. Men för att förstå vem hon var – och hur hon kunde starta Svalorna som under det första årtiondet skickade ut ett hundratal svenskar på ett par års volontärtjänst i Perus och Indiens slumområden – måste förklaringen som ”husmor” utmanas. Syftet med artikeln är att blottlägga några av de strukturer och faktorer som möjliggjorde att en ”hemmafru” kunde starta en internationell u-landsförening i slutet av 1950-talet. Detta görs genom att analysera Sandbergs biografiska berättelse och söka en förklaring i hennes sociala position i relation till historiska globala rörelser som ägde rum samtidigt. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med Sandberg och arkivhandlingar från Svalornas första år, vilka analyseras med begreppen social position och kapital (socialt, kulturellt, språkligt och ekonomiskt kapital) som teoretiska utgångspunkter. Fram träder Sandberg som en internationellt bevandrad kvinna med högt språkligt, socialt och kulturellt kapital. Med sina kunskaper och sitt internationella nätverk knöt hon samman kontakter mellan kontinenter, vilka blev navet i föreningens verksamhet. Samtidigt med föreningens uppkomst och etablering växte intresset för ”u-länder” och många ur den unga generationen sökte internationella erfarenheter. Med volontärtjänsterna erbjöd Svalorna män och kvinnor utan tidigare erfarenhet av arbete i andra länder att skaffa internationell erfarenhet. Majoriteten av de som åkte var kvinnor. Därmed utgör Sandberg och Svalornas volontärer en del i internationell kvinnohistoria.Cecilia Jonsson, FD och lektor i socialt arbete vid samhällsvetenskapliga fakulteten på Linnéuniversitetet i Växjö
|
|
