| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Gillberg, Gunnar, 1958, et al.
(författare)
-
Jämställdhet inifrån. Berättelsen om en metod
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken är ett resultat av ett jämställdhetsprojekt som bedrivits med stöd från Vinnova under åren 2005-2008 och den beskriver en metod för att arbeta med jämställdhet i praktiken. Den redovisar metodens utgångspunkter med en bas i det problembaserade lärandet samt den praktiska utformningen via exempel från olika typer av organisationer.
|
|
| 4. |
- Gillberg, Gunnar, 1958, et al.
(författare)
-
Klassöverskridande könssolidaritet? Reflexioner kring jämställdhetsarbetets mål och medel
- 2012
-
Ingår i: Solidaritetens många ansikten. - Stockholm : Premiss förlag. - 9789186743161
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utifrån klass som en av de grundläggande sociala indelningarna i samhället diskuterar artikeln vad klassolidaritet innebär då det kommer till frågor om kvinnors och mäns villkor i samhället och med klass och kön som begrepp reflekterar artikeln över jämställdhetsarbetet i dagens Sverige. Med en historisk tillbakablick diskuteras hur kraven på lika rättigheter har formulerats och hur olikhet mellan könen under lång tid varit utgångspunkten. Kraven på lika rättigheter har utmanats av individualiseringssträvanden och avslutningsvis reflekterar artikeln över möjligheterna att utveckla ett solidariskt klassöverskridande jämställdhetsarbete.
|
|
| 5. |
- Holth, Line, et al.
(författare)
-
Gender and the Division of Labour in a Swedish Context
- 2012
-
Ingår i: Gender and Chance. Power, Politics and Everyday Practices. - Karlstad : Karlstad University Press. - 9789186637057 ; , s. 76-95
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The article illustrate and discuss the gender division of labour, gender segregation and the strive for gender equality in Swedish working life today. The starting point is that the understanding of labour and the conditions of working life historically rest on a gender blind perception of the actual work, and that this has led to consequences for the situation that we are in today. By filling the concept of labour with both women and men, we want to open up for problematisation. We also discuss the impact of this perception on gender equality.
|
|
| 6. |
- Holth, Line, et al.
(författare)
-
Genusarbetsdelning - exploatering av kvinnors arbetskraft
- 2011
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln diskuterar genusarbetsdelning som särskiljande då det gäller synen på kvinnors och mäns arbete och arbetsvillkor i Sverige i ett historiskt perspektiv och med en startpunkt i industrialiseringsprocessen. Fokus ligger på villkoren idag och på hur det moderna arbetslivet formats utifrån föreställningar kopplade till denna process. Artikeln diskuterar vad detta betyder då vi idag talar om work life balance och jämställdhet. Artikeln går bortom arbetsbegreppets könsneutrala förståelse och "fyller" det med kvinnor och män.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jordansson, Birgitta, 1952, et al.
(författare)
-
Arbete och arbetsorganisation
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt tänkande och sociologi. Teorier, begrepp och tillämpningar, red Anna Hedenus, Sofia Björk, Oksana Shmulyar Gréen. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144100852 ; , s. 127-150
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Texten handlar om arbete och arbetsorganisation ur ett genusperspektiv. Den inleds med en kort historisk tillbakablick på arbete och hur arbete har varit förknippat med män och med mäns ansvar för familjens ekonomiska försörjning. Därefter diskuteras hur genus är bärande för både skapande och återskapande av arbete i organisationer. Texten tar även upp förutsättningar för jämställdhet och ger några konkreta exempel på hur arbetsorganisationen kan bidra för att uppnå work-life-balance
|
|
| 9. |
- Jordansson, Birgitta, 1952, et al.
(författare)
-
Arbetsbegreppets könade karaktär
- 2017
-
Ingår i: Konferens Forum för Arbetslivs Forskning (FALF). Alnarp: 13-15 Juni 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Innebörden i sättet att definiera arbete samt villkoren i arbetet är beroende av den samhälleliga kontexten och vår utgångspunkt är att arbete som begrepp är en könad, kulturell och social konstruktion. Vårt bidrag kommer att ge en bakgrund till det arbetsbegrepp som gett lönearbe- te en överordnad status och som skapat en maktordning i förhållande till obetalt arbete i hem- men. En maktordning som sammanfaller med den genusordning som ger män en överordnad position i samhället. Sättet att definiera lönearbete som åttatimmars heltidsarbete går tillbaka till industrialiseringsprocessen när arbete kopplades till en marknad och till lön. Definitionen var väl förankrad i en genusordning som till en början byggde på att män var familjeförsörjare medan kvinnor sågs som ansvariga för hem och familj. När samhället förändrats och kvinnor återfinns i arbetskraften i nästan lika hög grad som män blir denna syn på normalarbetsdagen problematisk. Genusordningen är i otakt med de förväntningar som finns på att kvinnor och män har lika stor rätt till, och del av arbetslivet som män. Genom att kvinnor fortfarande i hög grad ses som huvudansvariga för hem och familj tvingas de anpassa sig till krav i arbetslivet som för män ter sig mera självklara. Den hierarki mellan lönearbete och obetalt arbete i hem- men som moderniserings- och industrialiseringsprocessen förde med sig leder även till att det obetalda arbetet osynliggjordes. Forskare har under lång tid försökt brygga över klyftan mellan lönearbete och det oavlönade arbetet i hem och familj, men eftersom de inte utmanar den syn på normalarbetstid som fastställts i en specifik historisk kontext kvarstår den hierarkiska ord- ningen. Oavsett om det har handlat om att lägga till eller om att försöka finna ett nytt begrepp som tar ett helhetsperspektiv på arbete kvarstår det faktum att det oavlönade arbetet underord- nas och maktordningen mellan könen kvarstår. Under senare år har work-life balance lyfts fram som ett sätt att på individnivå kombinera arbete och familj och finna en ”lösning” på den till synes olösliga konflikten. Eftersom sättet att se på lönearbete inte ifrågasätts blir konsekvensen för främst kvinnor ständiga anpassningar till arbetslivets och arbetsgivarens krav. Både kvinnor och män ses visserligen som oberoende ekonomiska aktörer men förväntas utifrån individuella ansträngningar uppnå personlig tillfreds- ställelse både i arbetslivet och i privatlivet. Lösningarna privatiseras och blir därmed beroende av de ekonomiska förutsättningarna i familjen och klass blir en påtagligt viktig variabel. Vårt bidrag syftar således till att problematisera begreppet arbete men också till att lyfta fram en tänkbar väg mot ett jämställt samhälle där vare sig kvinnor eller män måste anpassa sig till förgi- vet tagna föreställningar.
|
|
| 10. |
- Jordansson, Birgitta, 1952, et al.
(författare)
-
Begreppet arbete. En betraktelse över dess könade karaktär
- 2017
-
Ingår i: Tidskrift för genusvetenskap. - 1654-5443. ; 38:1-2, s. 9-31
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Lönearbete anses vara själva grundbulten för jämställdhet mellan kvinnor och män. Via läsning av historisk och sociologisk forskning syftar artikeln till att belysa hur denna snäva konceptualisering av arbete villkorat kvinnors och mäns möjligheter i samhället under stora delar av 1900-talet. Tidigare diskussion kring relationen mellan lönearbete och obetalt hemarbete har handlat om att antingen försöka korrigera bilden av lönearbete eller försöka brygga över den hierarkiska klyftan men problemet kvarstår i hög grad och en tillsynes olöslig konflikt lever kvar. Dagens jämställdhetspolitik tenderar att ta sättet som arbetsbegreppet konceptualiserats som enbart lönearbete för givet. Syftet med att återknyta till tidigare forskare är att bidra till en diskussion som går utöver kvinnors och mäns olika villkor i samhället och istället ta utgångspunkt i de ramar som ligger till grund för dessa villkor.
|
|
