| 1. |
- Lundström, Sofie, 1971-
(author)
-
Hälsa, levnadsvanor och erfarenheter av förändring av levnadsvanor hos personer med psykossjukdom – hälsofrämjande aspekter inom psykiatrisk omvårdnad
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Bakgrund: Personer med psykossjukdom har ofta sämre fysisk hälsa jämfört med befolkningen i övrigt, delvis relaterat till ohälsosamma levnadsvanor såsom låg fysisk aktivitet, ohälsosam kost, tobaksbruk och riskfull alkoholkonsumtion. Trots att hälsofrämjande insatser har framhållits som betydelsefullt för att minska ojämlikheten i hälsa har inte det hälsofrämjande arbetet fått en given plats inom psykiatrisk vård. Ökad kunskap behövs dels om vilka levnadsvanor som påverkar hälsan, dels om vilka aspekter som påverkar möjligheten till förändring av levnadsvanor för personer med psykossjukdom.Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska hälsorelaterade levnadsvanor och upplevd hälsa, samt erfarenheter av förändring av levnadsvanor och främjande aspekter för förändring, hos personer med psykossjukdom.Metod: Avhandlingen består av fyra delstudier. Delstudie I var en kvantitativ tvärsnittsstudie med syftet att kartlägga hälsorelaterade levnadsvanor och upplevd hälsa hos personer med psykossjukdom samt att undersöka könsskillnader och skillnader utifrån känsla av sammanhang (SOC). Data samlades in från personer med psykossjukdom som deltog i en hälsofrämjande levnadvaneintervention (n = 65). Beskrivande och jämförande analyser genomfördes på data, insamlad före interventionens start för att kartlägga självskattad hälsa, livskvalitet, BMI och levnadsvanor. För delstudie II som hade en kvalitativ design genomfördes narrativa intervjuer med personer med psykossjukdom som deltagit i en hälsofrämjande levnadsvaneintervention (n = 10). Syftet var att belysa innebörden av den levda erfarenheten av förändring av levnadsvanor hos personer med psykossjukdom. En fenomenologisk hermeneutisk metod användes för att analysera intervjutexterna. Deltagare i delstudie III bestod av sjuksköterskor som arbetade på olika psykiatriska öppenvårdsmottagningar (n = 15). Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att beskriva deras erfarenheter av aspekter som främjar fysisk hälsa och stödjer hälsosamma levnadsvanor för personer med psykossjukdom. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Delstudie IV var en kvantitativ uppföljningsstudie och bestod av insamlad data från personer med psykossjukdom som deltagit i en hälsofrämjande levnadsvaneintervention (n = 54). Data, som bestod av självskattningar, kliniska mått och blodprover, samlades in före interventionens start, efter 12 månader och efter 24 månader. Flernivåanalys användes som metod för att undersöka hälsorelaterade förändringar efter deltagande i en hälsofrämjande levnadsvaneintervention.Resultat: Resultatet i delstudie I visade att personer med psykossjukdom hade högre BMI, lägre självskattad hälsa och livskvalitet, var mer stillasittande och rökte mer jämfört med befolkningen i övrigt. Personer med stark SOC skattade sin livskvalitet bättre och rökte mindre jämfört med de med svag SOC. Kvinnor konsumerade mer frukt och grönsaker än män. I delstudie II beskrevs innebörden av levnadsvaneförändringar, av personer med psykossjukdom: som en kamp med inre och yttre begränsningar, att det var något som måste göras på egen hand men tillsammans med andra och att längtan efter ett liv i harmoni kan motivera till förändringar. I resultatet av delstudie III framhöll sjuksköterskor aspekter som kan främja hälsa och hälsosamma levnadsvanor för personer med psykossjukdom. Sjuksköterskornas erfarenheter var: att ha ett hälsofrämjande fokus i varje möte, att stödja med varje persons förutsättningar i åtanke och att ta ansvar för hälsofrämjande insatser på varje nivå inom organisationen. Resultatet i delstudie IV visade en positiv förändring av fysisk aktivitet. Förändringen var associerad med antal tillfällen personen hade deltagit i hälsogrupp. Förändring av självskattad hälsa var positivt associerad med känslan av sammanhang. Således kan det antas att hälsofrämjande insatser som genomförs i grupp kan förbättra fysisk aktivitet, och att känslan av sammanhang bör stärkas för en bättre upplevd hälsa hos personer med psykossjukdom. Konklusion: Det finns såväl individuella aspekter som relationella, organisatoriska och samhälleliga aspekter som påverkar möjligheten till förändring av levnadsvanor. Inre styrka, en positiv självbild och positiva erfarenheter är individuella aspekter som tillsammans med relationella aspekter såsom stöd och att få ingå i en gemenskap, kan främja förändringar hos personer med psykossjukdom. På en organisatorisk och samhällelig nivå är samverkan, ansvarsfördelning samt kunskap och kompetens viktiga ingredienser för att främja det hälsofrämjande arbetet inom psykiatrisk vård. Det hälsofrämjande arbetet bör, tillsammans med insatser såsom utbildning och praktiskt stöd, fokusera på insatser som kan öka personens känsla av sammanhang och stärka resurser. Sjuksköterskan inom psykiatrisk vård har en nyckelposition för att utveckla den hälsofrämjande omvårdnaden, där fysisk och psykisk hälsa integreras, och där personens egen förmåga till förändring främjas. Ett salutogent och personcentrerat förhållningssätt, kan bidra till en hälsofrämjande omvårdnad, men för att kunna utveckla det hälsofrämjande arbetet inom psykiatrisk vård behöver individuella, relationella samt organisatoriska och samhälleliga aspekter beaktas. Således behöver det i samverkan tas ett gemensamt ansvar för hälsa och hälsosamma levnadsvanor, och organisatoriska strukturer behöver utvecklas för att möjliggöra en personcentrerad vård och för att utveckla de hälsofrämjande insatserna för personer med psykossjukdom.
|
|
| 2. |
- Blomqvist, Marjut, 1966-
(author)
-
Health among people with psychotic disorders and effects of an individualized lifestyle intervention to promote health
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The overall aim of the thesis was to increase knowledge of health among people with psychotic disorders such as schizophrenia and other long-term psychotic conditions. The aim was also to investigate health effects, in terms of clinical health outcomes and self-reported questionnaires, of atwo-year individualized lifestyle intervention implemented in psychiatric outpatient services involving cooperation with the municipal social psychiatry services. The motivation for the study was to generate new knowledge in order to be able to promote health in people with psychotic disorders and to improve the care and support provided for this target group. The thesis consists of four studies. A quantitative study (Study I), was conducted using a cross-sectional design to investigate the prevalence of overweight, obesity, risk of cardiovascular disease (CVD) and the relationships between self-rated salutogenic health, sense of coherence, CVD risk, and body mass index among people with psychoticdisorders (n=57). The study was conducted in four psychiatric outpatient services; questionnaires were completed by the participants and clinical health measurements were collected by the participant’s contact nurse at the psychiatric outpatient services. The participants showed a moderate/high risk of CVD, the mean for BMI was 31.9 (59.6% were obese) and 31.6% were overweight. The results did not reveal any relationships between the subjective and objective measuresof health indicating the need for both subjective and objective assessments of health in psychiatric care. In a qualitative study (Study II), data were collected with semi-structured interviews (n=16) andanalyzed with qualitative content analysis. The interviews resulted in an overall theme “Being regarded as a whole human being by self and others”, which showed the multidimensional nature of health and the issues that enable healthy living among people with severe mental illness. Three categories emerged: (i) everyday structure (ii), motivating life events and (iii) support from significant others. The results indicate that a person with severe mental illness needs to be encountered as a wholeperson if healthy living is to be enabled. In a quasi-experimental study (Study III), the potential effects of participation in the two-year lifestyle intervention (intervention group n=54 and control group (n=13) were investigated. The data were collected at baseline, after 12 months and after 24 months using the self-reported questionnaire the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS), the Hopkins Symptom Checklist (HSCL-25) and the National Public Health Survey. Measures of clinical healthoutcomes were conducted by the participant’s contact nurse at the psychiatric outpatient services. Multilevel modeling was used to test differences in changes over time. Significant changes were foundin physical activity, HbA1c and waist circumference after participation in individualized lifestyle intervention. The relationship between changes in physical activity, levels of salutogenic health and glycated hemoglobin (Hb1Ac) were investigated (n=54) in Study IV. The data were collected atbaseline, after 12 months and after 24 months using the self-reported questionnaires Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) and National Public Health Survey. Within-person changes in physical activity between baseline and at the end of the twenty-four-month intervention were calculated. Selfreported increased physical activity was positively associated with self-rated salutogenic health and negatively associated with level of HbA1c after participation in the intervention. The thesis shows that a well-founded assessment of general health needs must consider both the individual's subjective experiences and objective measurements in order to form a solid foundation for dialogue and shareddecision-making about essential care services. The results also show that it is possible to stimulate healthy behavioral changes with a two-year individualized lifestyle intervention and bring both subjectively and objectively measured health benefits for people with psychotic disorders. The importance of nurses in psychiatric care applying a holistic approach and integrating lifestyle interventions into daily person-centered psychiatric care in collaboration with other healthcare providers to facilitate changes towards a healthy lifestyle in persons with psychotic illness is emphasized in the thesis.
|
|
