| 1. |
- Josefsson, Andreas, 1979-, et al.
(författare)
-
Performance of 4Kscore as a Reflex Test to Prostate-specific Antigen in the GÖTEBORG-2 Prostate Cancer Screening Trial
- 2024
-
Ingår i: European Urology. - : Elsevier. - 0302-2838 .- 1873-7560.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and objective: We investigated whether adding 4Kscore as a reflex test to prostate-specific antigen (PSA) could improve the screening algorithm for prostate cancer (PC). Methods: In the GÖTEBORG-2 PC screening trial, 38 000men (50–60 yr) were invited to PSA testing and, if elevated, followed by magnetic resonance imaging (MRI). For 571 men with PSA ≥3.0 ng/ml and evaluable outcomes, 4Kscore was calculated. The performance using a prespecified 4Kscore cutoff of 7.5% was evaluated. Key findings and limitations: The area under the curve for 4Kscore to identify intermediate- and high-risk PC was 0.84 (95% confidence interval 0.79–0.89), and the positive predictive value, and negative predictive value were 15% (0.12–0.20) and 99% (97–100%), respectively. Of the 54 men diagnosed with intermediate- or high-grade PC, two had a 4Kscore cutoff below 7.5%, both with organ-confined intermediate-risk PC. Per 1000 men with elevated PSA, adding 4Kscore would have resulted in avoidance of MRI for 408 (41%) men, biopsies for 95 (28% reduction) men, and diagnosis of 23 low-grade cancers (23% reduction) while delaying the diagnosis of four men with intermediate-grade cancers (4%). Conclusions and clinical implications: Including 4Kscore as a reflex test for men with elevated PSA reduces the need for MRI and biopsy markedly, and results in less overdiagnosis of low-grade PC at the cost of delaying the diagnosis of intermediate-grade PC in a few men. These results add further evidence for including new blood-based biomarkers in addition to PSA to improve the harm and benefit ratio of PC screening and reduce the need for resource-demanding MRI and biopsies. Patient summary: In this study, 4Kscore, a blood-based biomarker, as a reflex test for men with elevated prostate-specific antigen (PSA), reduces the need for magnetic resonance imaging and biopsy. These results support the inclusion of new blood-based biomarkers in addition to PSA.
|
|
| 2. |
- Josefsson, Jonas, et al.
(författare)
-
Improving scientific rigour in conservation evaluations and a plea deal for transparency on potential biases
- 2020
-
Ingår i: Conservation Letters. - : Wiley. - 1755-263X. ; 13:5
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The delivery of rigorous and unbiased evidence on the effects of interventions lay at the heart of the scientific method. Here we examine scientific papers evaluating agri-environment schemes, the principal instrument to mitigate farmland biodiversity declines worldwide. Despite previous warnings about rudimentary study designs in this field, we found that the majority of studies published between 2008 and 2017 still lack robust study designs to strictly evaluate intervention effects. Potential sources of bias that arise from the correlative nature are rarely mentioned, and results are still promoted by using a causal language. This lack of robust study designs likely results from poor integration of research and policy, while the erroneous use of causal language and an unwillingness to discuss bias may stem from publication pressures. We conclude that scientific reporting and discussion of study limitations in intervention research must improve and propose some practices toward this goal.
|
|
| 3. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation som verktyg i miljömålsarbetet : Syntes från en forskningssatsning
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en syntes av de sju projekt som finansierades inom Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens forskningssatsning inom området ekologisk kompensation som pågick 2018–2021. Syntesprojektet har utgått dels från slutrapporterna från de enskilda projekten, dels från myndigheternas uttryckta önskemål om belysning av vissa specifika aspekter inom tillämpningen av ekologisk kompensation. Rapporten täcker därför inte in alla resultat och slutsatser från forskningsprojekten utan har inriktat sig på följande teman: (i) etiska argument kring ekologisk kompensation, (ii) förutsättningarna för lagstyrd och frivillig kompensation, (iii) modeller för beräkning av miljöskador och kompensationseffekter, och (iv) uppföljning och utvärdering av kompensationsåtgärder. Tillämpningen av ekologisk kompensation har idag en relativt begränsad omfattning, men skulle kunna utvecklas till ett mer använt styrmedel. I rapporten pekas dock på en rad aspekter som behöver åtgärdas och utvecklas för att ekologisk kompensation ska bidra till att förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster stoppas eller vänds till en nettouppbyggnad av miljövärden. Syntesprojektet resulterade i en rad olika förslag riktade till berörda myndigheter som förväntas vara avgörande för ekologisk kompensation som styrmedel. Dessa summeras kortfattat nedan: Lagstiftning och nationell policy • Skadelindringshierarkin bör få ett starkt lagstöd och kopplingen mellan hierarkin och principen om tvådelad prövningen bör klargöras • Målet med ekologisk kompensation bör formuleras och uttryckas i lagstiftning och nationella policydokument • Lagstiftning bör tas fram gällande regler för när ekologisk kompensation inte ska tillämpas utan exploatering i stället helt ska undvikas • Utredning behövs kring om ett mål om nettovinst vid ekologisk kompensation bör formuleras i miljöbalken, respektive om det ska uttryckas tydligare som en del av de svenska miljökvalitetsmålen • Krav på systematisk uppföljning bör ingå som standard för allakompensationsåtgärder baserade på beslut utifrån miljöbalken • Nationella riktlinjer bör utvecklas för uppföljning och utvärdering av ekologisk kompensation, och dessa bör även förtydliga vem som bär ansvaret för att utföra och bekosta dessa Utveckling av kompensationspooler • Ytterligare utredning bör göras kring förutsättningarna för att införa kompensationspooler i privat och offentlig regi, bland annat gällande ansvar samt sociala och samhällsekonomiska effekter Frivillig kompensation: kommunal och näringsliv • Nationellt gemensamma riktlinjer och utökad vägledning för frivillig kompensation bör utvecklas för att klargöra i. hur berörda aktörer kan och bör organisera arbetet med frivillig kompensation ii. hur målet med kompensationen bör definieras och i samband med det hur effekterna av införda kompensationsåtgärder bör följas upp • Tydligare stöd och riktlinjer bör utvecklas för vad som bör ingå i översiktsplaner, detaljplaner, grönplaner och naturvårdsplaner för att kunna skapa ett konsistent, transparent och mer strategiskt kommunalt arbete med kompensation, som också går att följa upp och utvärdera Beräkning och bedömning • Policydokument och riktlinjer bör upprättas för att styra handlingsutrymmet vad gäller naturtypisk, rumslig och tidsmässig flexibilitet inom ekologisk kompensation • Nationella riktlinjer bör av försiktighetsskäl förorda och rekommendera konkreta multiplikatorer för hantering av osäkerhet, även kopplat till samhällsekonomiska aspekter • Förslag bör tas fram på hur det går att förbättra möjligheterna att tillämpa ett landskapsperspektiv vid genomförande av ekologisk kompensation • Beräkningsmodeller som inkluderar samhällsekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv bör utvecklas vidare, och dessa bör även beakta juridiska aspekter • Nationella riktlinjer bör utvecklas för vilka typer av mått på miljöegenskaper som företrädesvis kan tillämpas i beräkningen av omfattningen av ekologisk kompensation, samt i vilka fall som enklare specifika schablonvärden kan användas Delaktighet • Deltagandeprocesser bör utvecklas som främjar inkludering av berörda samhällsgrupper i beslutsfattande kring ekologisk kompensation Kunskap, uppföljning och utvärdering • Riktlinjer bör utvecklas för hur data från initierade och genomförda kompensationsprojekt ska sammanställas och tillgängliggöras, samt en nationell databas tas fram för att stödja detta • En nationell geografisk databas bör tas fram för dokumentation av implementerade kompensationsområden för långsiktig uppföljning
|
|
| 4. |
- Kohestani, Kimia, et al.
(författare)
-
Performance and inter-observer variability of prostate MRI (PI-RADS version 2) outside high-volume centres
- 2019
-
Ingår i: Scandinavian journal of urology. - : Taylor & Francis. - 2168-1805 .- 2168-1813. ; 53:5, s. 304-311
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Despite the growing trend to embrace pre-biopsy MRI in the diagnostic pathway for prostate cancer (PC), its performance and inter-observer variability outside high-volume centres remains unknown. This study aims to evaluate sensitivity of and variability between readers of prostate MRI outside specialized units with radical prostatectomy (RP) specimen as the reference standard.Materials and methods: Retrospective study comprising a consecutive cohort of all 97 men who underwent MRI and subsequent RP between January 2012 and December 2014 at a private hospital in Sweden. Three readers, blinded to clinical data, reviewed all images (including 11 extra prostate MRI to reduce bias). A tumour was considered detected if the overall PI-RADS v2 score was 3-5 and there was an approximate match (same or neighbouring sector) of tumour sector according to a 24 sector system used for both MRI and whole mount sections.Results: Detection rate for the index tumour ranged from 67 to 76%, if PI-RADS 3-5 lesions were considered positive and 54-66% if only PI-RADS score 4-5 tumours were included. Detection rate for aggressive tumours (GS >= 4 + 3) was higher; 83.1% for PI-RADS 3-5 and 79.2% for PI-RADS 4-5. The agreement between readers showed average values of 0.41 for PI-RADS score 3-5 and 0.51 for PI-RADS score 4-5.Conclusions: Prostate MRI evidenced a moderate detection rate for clinically significant PC with a rather large variability between readers. Clinics outside specialized units must have knowledge of their performance of prostate MRI before considering omitting biopsies in men with negative MRI.
|
|
| 5. |
- Ahlbäck Widenfalk, Lina, et al.
(författare)
-
Ekologisk kunskap för ekologisk kompensation : Syntes av forskningsprojekten Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation och När kan ekologisk kompensation bidra till att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten sammanfattar två projekt inom Naturvårdsverkets forskningssatsning om ekologisk kompensation: Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation och När kan ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?På en stor del av jordens yta har människan kraftigt försämrat förutsättningarna för biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som den ger upphov till, vilket därför även påverkar samhällen negativt. Ekologisk kompensation har föreslagits som ett viktigt verktyg för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Det är dock ett relativt nytt sätt att arbeta med naturvård och det finns oklarheter kring hur det bör implementeras i praktiken. Noggranna utvärderingar av ekologisk kompensation har bara gjorts i enstaka fall. Därför finns stora kunskapsluckor kring dess tillämpning och effektivitet i stora delar av världen, samt för många naturtyper och typer av kompensationsåtgärder.Vi har genom intervjuer undersökt hur arbetet med ekologisk kompensation bedrivs och vilka utmaningar som finns i Sverige idag. Vi har även genomfört systematiska översikter och meta-analyser för att syntetisera den vetenskapliga kunskap som finns rörande ekologisk kompensation globalt, samt rörande naturvårdsrestaureringar i landsmiljöer i de delar av världen med ett klimat som liknar det som finns i Sverige.Intervjuerna med 17 tjänstemän och praktiker som arbetar med ekologisk kompensation visade att kompensationsåtgärder som reglerades av lagstiftning oftast var kopplade till art- och habitatskydd och mera sällan till naturreservat och Natura 2000-områden. Vanligast är att enskilda träd, skogar, våtmarker eller vattendrag och dammar kompenseras, och fåglar och groddjur var de artgrupper som nämndes oftast. De genomförda åtgärderna inkluderade främst olika typer av restaurering, men även anläggning av mindre dammar var vanligt. På grund av många praktiska hinder vid implementering av ekologisk kompensation (innefattande såväl lagverk och processer som rutiner hos myndigheterna kring hantering av kompensation) gjordes sällan ekologiska avvägningar kring vilken kompensation som var lämpligast. Osäkerhet kring vad som är ekologisk kompensation och om det är viktigast att prioritera närhetsprincipen (kompensationsåtgärd nära påverkan) eller likhetsprincipen (samma naturmiljö och arter kompenseras som påverkas) skapade otydlighet i tillämpningen. En avsaknad av helhetsperspektiv, som innebär att mer än det enskilda exploateringsprojektets effekt och fler aspekter av naturvärden inkluderas, och att bedömningar görs på landskapsnivå, identifierades också. Det finns en risk att nuvarande inriktning med fokus på enskilda arter, bedömningar som görs på liten skala och en inställning att allt är bättre än inget och att allt går att kompensera kan missgynna naturvården i stort. Sammantaget skapar det ett otydligt system där långsiktiga konsekvenser för biologisk mångfald är osäkra.I genomgången av vetenskaplig litteratur som har utvärderat ekologisk kompensation fann vi 40 studier, men endast en av dessa kunde utvärdera om det har skett någon nettoförlust av biologisk mångfald. Majoriteten av dessa kom från våtmarks- eller sötvatten-miljöer i Nordamerika. Generellt lyckades kompensationsprojekten inte kompensera ekosystemtjänster fullt ut. Det fanns dock en fördröjningseffekt, så att kompensationslokalerna blev mer lika referensen ju längre tid som förflutit sedan kompensationsåtgärden utfördes. För biologisk mångfald var mönstret inte lika tydligt som för ekosystemtjänster. Det var stor variation mellan olika studier och det fanns heller inte någon tydlig skillnad mellan olika organismgrupper, eller mellan olika naturtyper.När vi gick igenom utvärderingar av naturvårdsrestaureringar fann vi 93 studier som uppfyllde våra kriterier, som bland annat innebar en före-efter-kontroll-design (s.k. BACI design). Av dessa hade 36 utvärderat restaureringsåtgärder i skog, 35 i gräsmarker, 20 i våtmarker och 3 i sandmarker. Effekten av restaurering varierade stort mellan studier, och restaureringen ledde inte alltid till högre biologisk mångfald. Skillnaden i utfall mellan typerna av ekosystem var små, men det fanns något större skillnad i effekt av restaureringen mellan olika naturtyper (till exempel mellan lövskog kontra barrskog, eller öppen gräsmark kontra hedar). De flesta studier hade utvärderat effekter på växter, följt av leddjur (insekter och spindeldjur) och fåglar. Skillnaderna i effekt mellan olika artgrupper var också små. Endast för kärlväxter fanns så många utvärderingar av individuella arter (35 studier) att vi kunde analysera skillnader mellan olika grupper utifrån deras funktionella egenskaper, men även här var variationen för stor för att dra generella slutsatser. För alla typer av ekosystem där antalet studier var tillräckligt stort (skog, gräsmarker och våtmarker) ökade effektstorleken med ökande tid sedan restaureringsåtgärderna utförts.Utifrån de identifierade bristerna i enhetlig implementering av ekologisk kompensation i Sverige rekommenderar vi en nationell standard och etablerade rutiner för tillsynsmyndigheter, som bland annat kan öka fokus på landskapsperspektiv och bredare inkludering av naturvärden. Genom att tillgängliggöra goda och sämre exempel på kompensationsåtgärder kan kvalitén på genomförd kompensation höjas. Vi rekommenderar även att framtida ekologiska kompensationsprojekt systematiskt utvärderar både de naturvärden som förloras vid exploatering och de som uppstår via kompensationsåtgärder. Myndigheter som ställer krav på ekologisk kompensation bör därför samtidigt ställa krav på systematisk och långsiktig uppföljning av kompensationsåtgärdernas effekter på naturvärdena. Eftersom det ofta är flera olika naturvärden som påverkas av en och samma exploatering, måste myndigheterna vara medvetna om vilka av dessa som kompensationsåtgärderna syftar till att kompensera, och exploateringens effekter av dessa behöver också följas upp.
|
|
| 6. |
- Ahlbäck Widenfalk, Lina, et al.
(författare)
-
Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation : Slutrapport
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekologisk kompensation har föreslagits som ett viktigt verktyg för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och naturmiljöer, en förlust som till stor del beror på människans utnyttjande av en allt större andel av jordens yta. Det finns oklarheter kring hur ekologisk kompensation implementeras och hur det bör utformas för att vara effektiv. Trots att ekologisk kompensation har funnits som en del i den svenska lagstiftningen sedan 1999 så har det än så länge inte använts i större omfattning i Sverige. Noggranna utvärderingar av ekologisk kompensation har bara gjorts i enstaka fall. Därför finns stora kunskapsluckor kring dess tillämpning och verkan i stora delar av världen, samt för många biotoper och typer av kompensationsåtgärder.Det övergripande syftet med projektet har varit att ta fram vägledning för att effektivisera tillämpningen av ekologisk kompensation i Sverige. Detta gjorde vi genom att dels syntetisera tillgänglig kunskap om effektiviteten i olika restaureringsåtgärder, dels utvärdera hur ekologisk kompensation tillämpas i Sverige idag för att identifiera hinder för optimal implementering. Vi har använt intervjuer och en workshop för att undersöka hur arbetet med ekologisk kompensation utförs och vilka utmaningar som är förknippade med detta. Vi har även genomfört systematiska översikter och meta-analyser för att utvärdera den vetenskapliga litteratur som utvärderar naturvårdsrestaureringar i landsmiljöer i de delar av världen med ett klimat som liknar det som råder i Sverige.Intervjuerna med 17 personer som arbetar med ekologisk kompensation visade att kompensationsåtgärder som reglerades av lagstiftning oftast var kopplade till art- och habitatskydd och mer sällan till naturreservat och Natura 2000-områden. Vanligast kompenseras enskilda träd, skog, våtmarker eller vattendrag och dammar, och vanligast nämnda artgrupper var fåglar och groddjur. De genomförda åtgärderna inkluderade främst olika typer av restaurering, men även anläggning av mindre dammar var vanligt. På grund av många praktiska hinder vid implementering av ekologisk kompensation i det svenska systemet – innefattande både lagverk och processer och rutiner hos myndigheterna kring hantering av kompensation – gjordes sällan ekologiska avvägningar kring vilken kompensation som var lämpligast. Osäkerhet kring vad som är ekologisk kompensation gjorde ibland tillämpningen otydlig. Osäkerhet fanns även kring vad som är viktigast att prioritera, närhetsprincipen (kompensationsåtgärd nära påverkan, d.v.s. ”on site” vs. ”off site”) eller likhetsprincipen (samma naturmiljö och arter kompenseras som påverkas, d.v.s. ”in-kind” vs. ”out-of kind”). En avsaknad av ett helhetsperspektiv identifierades också, d.v.s. avsaknad av ett perspektiv där mer än det enskilda exploaterings-projektets effekt och fler aspekter av naturvärden inkluderas, och bedömningar på landskapsnivå görs. Det finns en risk att nuvarande inriktning med fokus på enskilda arter, en inställning att allt är bättre än inget, att allt går att kompensera, och bedömningar på liten skala kan missgynna naturvården i stort. Sammantaget skapar det ett otydligt system där långsiktiga konsekvenser för biologisk mångfald blir osäkra.I genomgången av utvärderingar av naturvårdsrestaureringar i den vetenskapliga litteraturen fann vi 93 studier som uppfyllde våra kriterier, som bland annat krävde en före-efter-kontroll-design (s.k. BACI design). Av dessa hade 36 utvärderat restaureringsåtgärder i skog, 35 i gräsmarker, 20 i våtmarker och tre i sandmarker. Effekten av restaurering varierade stort mellan studier men var generellt svagt positiv eller gav ingen säkerställd effekt. Utfallet var likartat mellan de fyra biotopkategorierna. Det fanns något större skillnad i generell effekt mellan smalare biotopkategorier, där även negativa effekter uppvisades i vissa fall medan några biotoper hade en tydligare positiv effekt av restaurering. Flest utvärderingar var gjorda på växter, följt av leddjur (insekter och spindeldjur) och fåglar, med liknande resultat för de olika artgrupperna. Endast för kärlväxter fanns tillräckligt med utvärderingar av enskilda arter (35 studier) så att vi kunde analysera skillnader mellan olika grupper utifrån deras funktionella egenskaper, men även här var variationen för stor för att dra generella slutsatser. Det är därför svårt att dra slutsatser kring vilka restaureringsåtgärder som lämpar sig bättre som kompensationsåtgärder än andra för majoriteten av biotoper, åtgärdskategorier och artgrupper vi undersökt. Fortsatt uppbyggnad av väl designade uppföljningsstudier borde därför prioriteras.De identifierade bristerna i enhetlig implementering av ekologisk kompensation i Sverige, tillsammans med bristen på välgrundad kunskap om effekten av olika restaureringsåtgärder, gör att vi föreslår att:En nationell standard tas fram, rutiner utarbetas för tillsynsmyndigheter, och ekologisk kompensation integreras bättre i hela beslutsprocessen. • Ett bredare helhetstänkande kring bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster möjliggörs, genom att öka fokus på landskapsperspektiv och ta hänsyn till fördröjningseffekter för både konsekvenser av exploatering och nyttan av kompensationsåtgärder.Goda exempel på kompensationsåtgärder sammanställs och tillgängliggörs för att höja kvalitén på genomförd kompensation.Framtida kompensationsprojekt gör en systematisk uppföljning av naturvärden som förloras vid exploatering och av de som skapas via kompensationsåtgärder. Myndigheter som ställer krav på ekologisk kompensation bör samtidigt ställa krav på systematisk och långsiktig uppföljning av kompensationsåtgärdernas effekter på naturvärdena.En geografisk databas för dokumentation av alla kompensationsområden utvecklas och i den kopplas dessa till motsvarande områden som exploaterats. För att följa upp de naturvärden som förloras och de som avsätts, förstärks och restaureras för att kompensera för dessa. En sådan databas möjliggör att långsiktigt kunna följa i vilken mån kompensationsområden utgör en motvikt till de värden som förloras.
|
|
| 7. |
- Alm, David, et al.
(författare)
-
On an Apparent Asymmetry in Attitude Desert
- 2007
-
Ingår i: Hommage à Wlodek: Philosophical Papers Dedicated to Wlodek Rabinowicz.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is possible for persons to deserve evaluative attitudes such as admiration and disdain. There is an apparent asymmetry between positive and negative attitudes, however. While the latter appear to be subject to what I will call a "control requirement," the former do not appear to be so subject. I attempt to explain away this asymmetry by appeal to pragmatic factors
|
|
| 8. |
- Alveteg, Mattias, et al.
(författare)
-
Taking pedagogic responsibility for the difference between plagiarism and cheating
- 2009
-
Ingår i: NU2008 Proceedings : Lärande i en ny tid - samtal om undervisning i högre utbildning.. - 9789197797412 ; , s. 261-264
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Swedish Higher Education Ordinance states1 in Chapter 8, section 1 (Svensk Förfat- tningssamling [SFS] 1993:100) that disciplinary action can be taken against a student who “at- tempt to deceive during examinations or when academic work is otherwise assessed”. Suspicion of such behaviour is to be reported to the disciplinary board, which in turn has to establish the students intent. The main focus of the teacher, however, is to uphold the quality of the educa- tion and thus the teacher typically cares less about intent and more about scientific quality and progression. Contrary to popular belief the Swedish Higher Education Ordinance does not force teachers to report every suspicion of plagiarism to the disciplinary board. The ordinance forces teachers to report well-grounded suspicions of cheating (SFS 1993:100, Chapter 8, section 9). Once the pedagogical challenges of teaching academic conduct are recognised, suspicions of plagiarism may well take another turn: The differentiation between obvious deficiencies in the ability to formulate oneself independently and suspected attempts to cheat require pedagogic insights and actions.
|
|
| 9. |
- Apler, Anna, 1980-
(författare)
-
Contaminated organic sediments of anthropogenic origin: impact on coastal environments
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Baltic Sea is negatively affected by legacy pollutants such as metals and persistent organic pollutants (POPs) that are known to have adverse effects on living organisms, including, humans and were banned decades ago. This thesis addresses the dispersal of these pollutants from heavily contaminated, cellulose-rich sediments of industrial origin in the Ångermanälven river estuary in northern Sweden. Relatively thick deposits, known as fiberbanks, in the studied area derive from historical wastewater emissions from the pulp and paper industry (P&PI) that began in the 19th century. These fiberbanks formed on shallow seabeds, where they currently remain. In addition, extensive areas of the deeper seabed are covered by fiber-rich sediments. The fiberbanks contain higher levels of pollutants than the fiber-rich sediments and the sediments less affected by P&PI emissions, and the fiberbank concentrations may be of ecotoxicological concern. Metals and POPs were found to be strongly partitioned to organic material and partitioning coefficients were higher in fiberbanks that contain elevated levels of organic matter. Metals and POPs were detectable in sampled pore water, even if low sediment-water fluxes of metals were expected. Metal contaminant concentrations in sampled bottom water were measured before and after resuspension of underlying sediments, which showed that concentrations of particle bound metals dominated over dissolved forms. One out of three studied fiberbank sites was covered with a natural capping layer that probably shields the water column from metals in the deposit underneath. Studies of geological archives in the form of sediment cores show the rise and fall of an anthropogenic industrial era and the recovery of an aquatic system, but the established chemostratigraphy fails to reveal the current hotspots (fiberbanks) that will stay for decades to come. The potential impacts of climate change and isostatic land uplift are factors that complicate the long-term risk assessment of fiberbanks. These knowledge gaps combined with the lack of a common risk assessment strategy for contaminated sediments hinder the achievement of national quality objectives (NQOs) and fulfillment of Agenda 2030 goals. Fiberbanks resulted from an accelerating global demand for paper products and hence, the issue of these artificial seabed forms is an example of how the geological epoch of humankind, the Anthropocene, can be viewed in a cross-scalar perspective and be important in the management of a sustainable future in the Baltic Sea region.
|
|
| 10. |
|
|
