| 1. |
- Abrahamsson, Birgitta, et al.
(författare)
-
To recommend the local primary health-care centre or not : What importance do patients attach to initial contact quality, staff continuity and responsive staff encounters?
- 2015
-
Ingår i: International Journal for Quality in Health Care. - : Oxford University Press (OUP). - 1353-4505 .- 1464-3677. ; 27:3, s. 196-200
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Objective: This study aims to examine the circumstances associated with patients’ tendencies to recommend a primary care centre, based on four hypotheses, the initial contact’s quality, care relationship continuity, treatment encounter responsiveness and whether the significance of encounter responsiveness differs depending on whether the patient has been seeing a nurse or physician. Design: The study is based on the patient’ self-reported responses, retrieved from the Swedish National Patient Survey. The design is cross-sectional, and data were analysed using a binary logistic regression. Setting: Data were collected from three primary healthcare centres in the region of Västra Götaland, Sweden. Participants: A total of 362 patients (62% females) having visited any of three publicly run healthcare centres in September 2010 constitute the analytical sample. Participants were fairly evenly distributed across all age groups. Main Outcome Measures: Recommendation was captured by patients’ binary responses to the question: Would you recommend the visited primary healthcare centre? Results: The hypotheses involving initial contact quality, care relationship continuity and treatment encounter responsiveness were supported by the analyses. The latter was strongly associated with patient tendency to recommend the primary healthcare centre. However, the profession (nurse or physician) involved in the treatment encounter made no difference for the predictive significance of encounter responsiveness for a patient’s tendency to recommend the healthcare centre. Conclusions: Striving for stable and responsive patient/staff relationships and an open approach towards patients are potentially successful strategies for primary healthcare centres seeking to attract new patients and maintain current ones. (PsycINFO Database Record (c) 2015 APA, all rights reserved)(journal abstract)
|
|
| 2. |
- Båsjö, Sara, 1983-, et al.
(författare)
-
Hearing thresholds, tinnitus, and headphone listening habits in nine-year-old children
- 2016
-
Ingår i: International Journal of Audiology. - : Informa UK Limited. - 1499-2027 .- 1708-8186. ; 55:10, s. 587-596
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Investigate hearing function and headphone listening habits in nine-year-old Swedish children. Design: A cross-sectional study was conducted and included otoscopy, tympanometry, pure-tone audiometry, and spontaneous otoacoustic emissions (SOAE). A questionnaire was used to evaluate headphone listening habits, tinnitus, and hyperacusis. Study sample: A total of 415 children aged nine years. Results: The prevalence of a hearing threshold20dB HL at one or several frequencies was 53%, and the hearing thresholds at 6 and 8kHz were higher than those at the low and mid frequencies. SOAEs were observed in 35% of the children, and the prevalence of tinnitus was 5.3%. No significant relationship between SOAE and tinnitus was found. Pure-tone audiometry showed poorer hearing thresholds in children with tinnitus and in children who regularly listened with headphones. Conclusion: The present study of hearing, listening habits, and tinnitus in nine-year old children is, to our knowledge, the largest study so far. The main findings were that hearing thresholds in the right ear were poorer in children who used headphones than in children not using them, which could be interpreted as headphone listening may have negative consequences to children's hearing. Children with tinnitus showed poorer hearing thresholds compared to children without tinnitus.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Danielsson, Nanette S., et al.
(författare)
-
Neuroticism and sleep-onset : What is the long-term connection?
- 2010
-
Ingår i: Personality and Individual Differences. - Oxford, United Kingdom : Elsevier BV. - 0191-8869 .- 1873-3549. ; 48:4, s. 463-468
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- People with sleep-onset problems often experience neuroticism. To what extent the one problem leads to the other is unknown. We used self-reported data from a Swedish longitudinal project to examine developmental links between neuroticism and sleep-onset problems. A sample of 212 people, followed from birth to midlife, was part of a cohort study spanning 37 years. Adolescent neuroticism was measured at age 16 with the High School Personality Questionnaire (HSPQ, Form A) and in midlife at age 37 with the Eysenck Personality Questionnaire (EPQ). Sleep-onset problems were measured at ages 15 to 17, 25, and 37 with items developed for the Solna Project. Adolescent neuroticism failed to predict sleep-onset problems. Instead, sleep-onset problems in adolescence and young adulthood predicted midlife neuroticism. We found that sleep-onset problems during adolescence were a direct risk for midlife neuroticism, as well as, an indirect risk through continuance of sleep-onset problems into adulthood. This study provides longitudinal support for adolescent sleep-onset problems as a potent risk factor for heightened neuroticism in midlife. (PsycINFO Database Record (c) 2012 APA, all rights reserved)(journal abstract)
|
|
| 5. |
- Dellve, Lotta, et al.
(författare)
-
Chefsspecifika stressorer och stödresurser : betydelse för hållbart ledarskap bland chefer i vård och omsorg I
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aim to assess the importance of managerial support from superior, colleagues, external, employees and private life and its importance for managers’ health- related sustainability Background. Managers and leadership can have a great importance for employees’ health related sustainability. Few published studies, have investigate what kind of support managers need to sustain in their position with preserved health. Design. A prospective cohort study with data collection 2009 and 2011. Methods. All first and second line managers for public health care in seven Swedish municipalities were included (n=344). Managers’ health related sustainability and support resources were measured with Gothenburg Manager Stress Inventory. Analysis with structured equation modeling with a crossed-lagged panel design. Results. All of the studied sources of support were cross-sectional associated with sustainable health, but only support from private life predicted health related sustainability across time. Stratified analyses revealed further prospective associations. First, among less experienced managers, all of the studied sources of support predicted at least some aspect of health-related sustainability. Second, among managers with a large span of control (>30 subordinates), external support and support through good cooperation with subordinates predicted health-related sustainability. Conclusion. It is important to provide health care mangers with adequate support, but only support through private life predicted health-related sustainability. Socializing as well as organisational support was strongly predicting sustainable health among managers new in their role and managers with a large span of control.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Dellve, Lotta, 1965-, et al.
(författare)
-
Hur kan stödresurser understödja hållbart ledarskap bland chefer i vården?
- 2013
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - : Stiftelsen Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 90:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Chefer kan ha stor betydelse för anställdas hälsa, stress, engagemang i arbetet och prestation. Få tidigare studier har undersökt vilket stöd chefer behöver för ett hållbart och bra ledarskap. Artikeln presenterar resultat från en prospektiv studie om betydelsen av chefers stödresurser för hållbart ledarskap. I studien, som är en del av Chefios-projektet, ingår chefer i kommunal vård och omsorg (n=344). Data från enkätstudier med instrumentet ”Gothenburg Manager Stress Inventory” har analyserats. Resultatet visar att ett stödjande privatliv och en personlig inställning till chefsuppdrag har stor betydelse för chefers hållbarhet över tid. Chefens kontrollspann och erfarenhet som chef påverkade betydelsen av stödresurser. För chefer med kortare chefserfarenhet eller fler underställda (>30) har även stöd från ledning, chefskollegor och externt stöd betydelse.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(författare)
-
Ledarskap i äldreomsorgen: Att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna rapport är att beskriva chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap i såväl kommunal som privat äldreomsorg. Det empiriska materialet består av en omfattande enkätstudie till nästan 500 studerande inom ramen för den nationella ledarutbildningen för chefer inom äldreomsorgen vid Högskolan i Borås under perioden 2013 till 2015. Utbildningen gavs på uppdrag av Socialstyrelsen och omfattade 30 högskolepoäng med två års studier på kvartsfart. Samtliga studerande var yrkesverksamma som chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. Metoder som använts i bearbetning och analys av materialet är deskriptiva, jämförande och analytiska med regressionsmodeller och SEM-analys. Resultatet visar på att cheferna – oavsett utbildningsbakgrund, värderade följande etiska värden högst: att inte skada, respekt för individen och rätten till konfidentialitet. Värdedilemman i chefsarbetet är dock vanligt och sammanlänkat med andra utmaningar i arbetet, särskilt med utmaningar som rör hantering över organisationsnivåer (buffertproblem och containerproblem) och av olika ansvarsområden (logikkonflikter). Inom privat verksamhet skattade de medverkande cheferna värdekonflikter och andra utmaningar i lägre grad än chefer inom kommunal verksamhet. De flesta chefer var nöjda med hur de kunde fullfölja sitt ansvar för utveckling av verksamheten avseende värdegrund, kvalitet, processer, dagligt arbete, brukarmedverkan, brukarsäkerhet och arbetsmiljö. De flesta skattade också att de arbetade i mycket hög grad med strukturering och utveckling av dessa frågor. Stödresurser minskade upplevelsen av värdekonflikter, men det fanns skillnad i betydelsen relaterat till chefers grundprofession. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet. Organiserade stödresurser hade stor betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap samt för aktiva ledningsstrategier. Även sambandet mellan hållbart ledarskap och aktiva ledarstrategier modererades av grundprofession, där sambandet var moderat negativt för chefer med social grundutbildning. Det tycks således finnas ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och behov av ett utvecklat stöd från arbets- givaren då det varierar avseende omfattning, inriktning och nivå mellan kommunal och privat verksamhet. Sammanfattningsvis har chefer i äldreomsorgen många olika värden, på olika nivåer och utifrån olika perspektiv att förhålla sig till i sitt ledarskap. Att hantera och utveckla förståelse för dessa är utmanande i chefskapet och värdedilemman är vanliga. Majoriteten av cheferna i denna studie beskriver dock generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa. Konstateras att en integrerad förståelse och hantering, samt goda organisatoriska stödresurser tycks bidra till mer hållbart och värdeskapande ledarskap.
|
|
