| 1. |
|
|
| 2. |
- Jägerskog, Ann-Sofie, 1977-, et al.
(författare)
-
Visualising the complex and the changing : Identifying critical aspects of social science models
- 2022
-
Ingår i: Earli SIG9 2022: Phenomenography and variation theory in practice. - Stockholm.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Extended summaryWe live in a world that is rapidly changing and what we believe to be true today may very well be overturned tomorrow. Many of the issues raised in social studies education are characterized by changeability and complexity, such as conflicts, sustainable development, issues of justice, as well as political, social and economic processes. One common way of helping students to grasp the complex relations and the changeability involved in social studies related issues is to use models. Examples of models often used in social studies teaching are models illustrating sustainable development or political processes, as well as illustrations of the socio-economic cycle and diagrams visualizing relations between different factors in society. However, teacher experience as well as earlier research indicate that students often find it difficult to understand and interpret models (see for instance Roberts & Brugar, 2017; Jägerskog, 2020; Sundler, Dudas & Anderhag, 2017). In addition, there is a risk that these seemingly fixed models do not offer an understanding of the changeability in societal issues. The aim of this presentation is to discuss how phenomenography and variation theory (with a focus on critical aspects) can increase our understanding of how models used in social studies teaching can help students understand the complexity and changeability in societal issues. The aim is also to discuss the possible transferability of critical aspects between different kinds models used in social studies teaching. The presentation is based on a project aiming at identifying students’ understanding of two kinds of models (flowcharts and plot diagrams) often used in social studies teaching, and what students need to discern in order to develop the ability reason in a qualified way about the content illustrated. The material analysed consists of 46 recorded and transcribed small group discussions where students in year 6 and 8 in compulsory school and year 1 in upper secondary school discuss a question that concerns either a flowchart illustrating the democracy system in Sweden, a flowchart of the socio-economic cycle, a plot diagram illustrating the relationship between different countries’ GDP and level of CO2 emissions, or a plot diagram illustrating the relationship between birthrate per woman in different countries and the amount of years girls in these countries attend to school. The transcribed material was analysed using phenomenographic methods and critical aspects were identified for the four different models investigated (Marton, 2015). Results show that the critical aspects identified in part can be understood as model and content specific, but in part as model generic. This means that although two flowcharts (or two plot diagrams) illustrate different content, the aspects identified as necessary for students to discern in order to reason about the content illustrated in a qualified way, are very similar. Although similarities are especially clear between models of the same kind (i.e between two different plot diagrams or two different flowcharts), similarities can also be found between the different kinds of models (i.e between flowcharts and diagrams).This raises questions concerning the transferability of critical aspects between different kinds of models and if aspects that reoccur in relation to different models, such as aspects of changeability and complexity, could be understood as especially characteristic for social studies models. ReferencesJägerskog, A., (2020). Making possible by making visible. Learning through visual representations in social science. (Doktorsavhandling). Stockholms universitet.Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. Routledge.Roberts, K. L., & Brugar, K. A. (2017). The view from here: Emergence of graphical literacy. Reading Psychology, 38(8), 733-777.Sundler, M., Dudas, C. & Anderhag, P. (2017). Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten? Forskning om undervisning och lärande, 5(2), 6-29.
|
|
| 3. |
- Rosengren, Jenny, 1976-, et al.
(författare)
-
Hur hänger koldioxidutsläpp och BNP ihop? : Lärarhandledning till ett forskningsbaserat lektionsupplägg om sambandet mellan koldioxidutsläpp och BNP med hjälp av ett Gapminder-diagram
- 2024
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lektionsupplägget Hur hänger koldioxidutsläpp och BNP ihop? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.Lektionsupplägget Hur hänger koldioxidutsläpp och BNP ihop? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).Ämne: Samhällskunskap, Geografi, Hållbart samhälleÅrskurs: 4-6, 7-9, GymnasietSyfte: Att kunna läsa av och använda ett Gapminder-diagram för att resonera om hur sambandet mellan koldioxidutsläpp och BNP kan förändras av människan
|
|
| 4. |
- Rosengren, Jenny, 1976-, et al.
(författare)
-
Hur hänger kvinnors utbildningsnivå ihop med barnafödande? : Lärarhandledning till ett forskningsbaserat lektionsupplägg om sambandet mellan antal födda barn och antal skolår per kvinna med hjälp av ett Gapminder-diagram
- 2024
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lektionsupplägget Hur hänger kvinnors utbildningsnivå ihop med barnafödande? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.Lektionsupplägget Hur hänger kvinnors utbildningsnivå ihop med barnafödande? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).Ämne: Samhällskunskap, Geografi, Hållbart samhälleÅrskurs: 4-6, 7-9, GymnasietSyfte: Kunna läsa av och använda ett Gapminder-diagram för att se mönster och resonera om hur sambandet mellan barnafödande och antal skolår per kvinna kan förändras
|
|
| 5. |
- Rosengren, Jenny, 1976-, et al.
(författare)
-
Hur kan politiker hantera höga bensin- och dieselpriser? : Lärarhandledning till ett forskningsbaserat lektionsupplägg om samhällsekonomi med hjälp av ett flödesschema
- 2024
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lektionsupplägget Hur kan politiker hantera höga bensin- och dieselpriser? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.Lektionsupplägget Hur kan politiker hantera höga bensin- och dieselpriser? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).Ämne: SamhällskunskapÅrskurs: 4-6, 7-9, GymnasietSyfte: Att kunna läsa av och använda ett flödesschema för att resonera om hur politiker kan hantera höga bensin- och dieselpriser
|
|
| 6. |
- Rosengren, Jenny, 1976-, et al.
(författare)
-
Vilka kan göra något åt gängkriminaliteten? : Lärarhandledning till ett forskningsbaserat lektionsupplägg om Sveriges parlamentariska system med hjälp av ett flödesschema
- 2024
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lektionsupplägget Vilka kan göra något åt gängkriminaliteten? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen.Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.Lektionsupplägget Vilka kan göra något åt gängkriminaliteten? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).Ämne: SamhällskunskapÅrskurs: 4-6, 7-9, GymnasietSyfte: Kunna läsa av och använda ett flödesschema för att resonera om hur relationerna mellan aktörer i Sveriges parlamentariska system ser ut och kan förändras av människan
|
|
| 7. |
- Tväråna, Malin, 1974-, et al.
(författare)
-
Att utmana bilden av systemet : elever läser visualiseringar av samhällssystem
- 2024
-
Ingår i: Nordidactica. - : Karlstads universitet. - 2000-9879. ; 14:1, s. 112-138
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Visuella modeller används i samhällskunskap för att beskriva centrala samhällssystem och strukturer som hör till ämnets kanon. Samtidigt saknas kunskap om elevers förmåga att läsa och använda dessa representationer. I studien undersöktes hur elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet förstod två olika flödesscheman över det samhällsekonomiska kretsloppet och det demokratiska systemet. 22 transkriberade gruppsamtal analyserades med hjälp av fenomenografi och variationsteori. Kritiska aspekter som identifierades rör urskiljandet av flödesschemat som en helhet snarare än många delar, att se relationerna mellan modellens enheter som ömsesidiga, att förstå att det representerade systemet är konstruerat och inte naturgivet samt att urskilja att det representerade systemet står i relation till externa faktorer. Resultaten utgör didaktiska utgångspunkter för undervisning som utvecklar elevers förmåga att läsa och använda modeller i diskussioner om komplexa samhällssystem.
|
|
| 8. |
- Tväråna, Malin, 1974-, et al.
(författare)
-
Att utmana bilden av systemet - elever läser visualiseringar av samhällssystem
- 2024
-
Ingår i: Nordidactica. - : Karlstads universitet. - 2000-9879. ; 14:1, s. 112-138
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Visuella modeller används i samhällskunskap för att beskriva centrala samhällssystem och strukturer som hör till ämnets kanon. Samtidigt saknas kunskap om elevers förmåga att läsa och använda dessa representationer. I studien undersöktes hur elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet förstod två olika flödesscheman över det samhällsekonomiska kretsloppet och det demokratiska systemet. 22 transkriberade gruppsamtal analyserades med hjälp av fenomenografi och variationsteori. Kritiska aspekter som identifierades rör urskiljandet av flödesschemat som en helhet snarare än många delar, att se relationerna mellan modellens enheter som ömsesidiga, att förstå att det representerade systemet är konstruerat och inte naturgivet samt att urskilja att det representerade systemet står i relation till externa faktorer. Resultaten utgör didaktiska utgångspunkter för undervisning som utvecklar elevers förmåga att läsa och använda modeller i diskussioner om komplexa samhällssystem.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Tväråna, Malin, 1974-, et al.
(författare)
-
Vad möjliggör modellen? : Elevers förståelse av visuella modeller i samhällskunskap.
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Många viktiga samhällsfrågor om försörjning, kulturmöten, klimatutmaningar och ekonomiska, sociala och politiska processer utmärks av komplexa relationer och samband som kan vara svåra att få grepp om. I skolans samhällskunskapsundervisning används ofta visuella representationer för att illustrera och förtydliga samband inom denna typ av samhällsfrågor. Såväl lärares erfarenheter som tidigare forskning (till exempel Roberts & Brugar, 2017; Sundler, Dudas & Anderhag, 2017) visar dock att elever ofta har svårt att tolka och förstå de visuella representationer som används i undervisningen. Elever riskerar att gå miste om stora, ofta centrala, delar av innehållet (Jägerskog, 2020), i både läromedel och i nyhetsflöden och andra media, vilket utgör ett stort problem i relation till skolans och samhällskunskapsämnets medborgarbildande uppdrag. Denna studie ingår i projektet ”Säger bilden mer än tusen ord?” och syftar till att utveckla kunskap om elevers förståelse av två visuella representationer, flödesscheman och plotdiagram, som ofta används i samhällskunskapsundervisning, och om vad elever behöver urskilja för att kunna utveckla en mer kvalificerad förmåga att läsa dessa visuella modeller över olika ämnesinnehåll.I studien har elever i årskurs 6, 8 och år 1 på gymnasiet genomfört korta diskussionsuppgifter som spelats in och analyserats med hjälp av fenomenografi (Marton 2015). Uppgifterna behandlade antingen ett flödesscheman över det parlamentariska systemet, ett flödesschema över det samhällsekonomiska systemet, ett plot-diagram som beskriver relationen mellan olika länders medelinkomst och nivå av CO2-utsläpp eller ett plotdiagram som beskriver relationen mellan olika länders nativitet och utbildningsnivå hos flickor. Såväl uppgiftsdesign som analys av materialet har involverat hela projektgruppen. Den fenomenografiska analysen möjliggör identifiering av vad som behöver synliggöras i undervisning där modellerna används, men inte en analys av undervisningspraktiken. Detta fokuseras istället i forskningsprojektets senare skede, då resultatet från denna kartläggningsstudie kommer att användas för att pröva och undersöka undervisning i en learning study (Carlgren, Eriksson & Runesson 2017).Resultatet av studien beskriver ett antal aspekter av ett flödesschema som förefaller vara kritiska för elever att urskilja om de ska kunna läsa flödesschemat som en modell av ett samhällsvetenskapligt system, som det parlamentariska respektive det samhällsekonomiska systemet. Dessa är (i) att flödesschemat representerar en helhet snarare än ett antal enskilda enheter, (ii) att relationerna mellan de olika enheterna i flödesschemat är ömsesidiga, (iii) att det representerade systemet inte är naturgivet utan konstituerat av mänskliga handlingar samt (iv) att det representerade systemet står i relation till externa faktorer. Vissa av dessa aspekter framstår som svårare att få syn på i relation till vissa ämnesinnehåll (specifika samhällssystem). Aspekter som på motsvarande sätt är kritiska för att elever ska kunna läsa plotdiagram som en modell över relationen mellan samhällsfaktorer (som medelinkomst och nivå av CO2-utsläpp eller nativitet och flickors utbildningsnivå) är (i) det övergripande mönstret hos den representerade relationen, (ii) att detta mönster inte är konstant utan generellt, och (iii) att mönstret behöver relateras till faktorer utanför de som finns för att kunna diskuteras.Resultaten är relevanta för samhällskunskapslärare på flera olika skolstadier och den kunskap som utvecklas genom projektet kan i förlängningen användas av lärare för att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning.
|
|
