| 1. |
- Ledman, Kristina, 1972-, et al.
(författare)
-
Att arbeta tillsammans i ett ULF-projekt
- 2023
-
Ingår i: Undervisning idag och för framtiden. - Umeå : Umeå universitet. - 9789180701860 - 9789180701877 ; , s. 63-65
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Buchardt, Mette, et al.
(författare)
-
Experimental education projects and their data collection. Policy history on experiments with “children’s life questions” in welfare-state Sweden late 1960s to early 1970s
- 2023
-
Ingår i: Paedagogica historica. - : Routledge. - 0030-9230 .- 1477-674X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the twentieth century, an increasing amount of data was collected in connection with engineering of the modern states including their education systems. In the Nordic welfare states post WW2, such data were also generated in experimental projects aiming at reforming curriculum and education, and the data were accumulated either as documentation of the pedagogical experi-ments that took place or as a knowledge base paving the way for designing pedagogical experiments, or both. The article addresses the methodological challenges when analysing the archived data collected as part of experimental projects concerning children’s expressions of their “life questions” in Sweden following the big school reforms in the 1960s and continued in altogether six projects conducted from the late 1960s and up until the late 1990s. Based on the case of the UMRe (1969-1973), the first archived experimental project that was closely related to the 1960s education politics and education reforms, the article sheds light on the following ques-tions: how should one understand such classroom data historically? How should one understand the archived data in their political and institutional contexts? Whose voices are possibly speaking in the data about “children’s life questions?”
|
|
| 4. |
- Buchardt, Mette, et al.
(författare)
-
“Outer space” as Cold War spirituality : Students’ drawings and texts on “life questions” in 1980s welfare-state Sweden
- 2022
-
Ingår i: IJHE Bildungsgeschichte. - : Verlag Julius Klinkhardt. - 2192-4295. ; 12:2, s. 138-156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since the post-WWII space race, images of “outer space” circulated globally. Produced in late 1980s welfare-state Sweden, “beings from other planets” and artifacts related to “outer space” pops up from an archived data material consisting of 2nd to 3rd grade students’ drawings and written text. The material was created in an education development project aiming at generating knowledge about “children’s life questions” and making them part of curriculum. Drawing on history of emotions methodologies, the article explores which role “outer space” occupies in the images and narratives and what this can tell us about the transformations of the religious and spiritual and the emotional economy of late Cold War welfare-state childhoods.
|
|
| 5. |
- Carlbaum, Sara, 1981-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Läslyftet Slutrapport från den nationella utvärderingen av Läslyftets genomförande och effekter i olika skolformer
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvärderingen av Läslyftet har gjorts på uppdrag av Skolverket i syfte att ta fram kunskap som möjliggör förbättringar som kan vara till nytta i genomförandet av liknande satsningar. Elektroniska enkäter och intervjuer har använts för att undersöka målgruppernas (huvudmäns, rektorers/förskolechefers, handledares och lärares/förskollärares och annan pedagogisk personals) erfarenheter av Läslyftets processer och effekter. Observationer har också genomförts av läslyftsträffar och undervisning. Datainsamlingen har skett vid olika tidpunkter från 2016 till 2019 då det funnits olika antal moduler att välja på. Slutsatser om effekter på undervisning och elever/barnbaseras på lärares/förskollärares och annan pedagogisk personals, och handledares iakttagelser och bedömningar. Resultaten visar att Läslyftet har varit en uppskattad kompetensutveckling där en majoritet av huvudmännen, rektorerna/förskolecheferna, handledarna och lärarna/förskolepersonalen bedömt Läslyftet som ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Den mest positiva målgruppen är handledarna medan den minst positiva målgruppen är gymnasielärarna. En mycket liten andel av lärarna i grund- och gymnasieskolan bedömde Läslyftet som dåligt eller mycket dåligt. Utvärderingens övergripande slutsats är att Läslyftet har varit en relativt lyckad kompetensutvecklingssatsning, dock har flera högt ställda mål inte uppfyllts. Läslyftet har främst bidragit till att lärare och förskolepersonal fått nya insikter och kunskaper om språk-, läs- och skrivutveckling som de till en del använt till att utveckla undervisningen. Värdet, avtryck och effekter av Läslyftet skiljer sig mellan skolformer och lärarkategorier. Läslyftet har inte uppfyllt eller bara delvis uppfyllt en del av de högt ställda målen: att förbättra alla elevers språk-, läs- och skrivförmågor och skolresultat, att det ska finnas strukturer som stödjer handledare och lärare i fortsatt samarbete och kollegialt lärande, samt att undervisnings- och fortbildningskulturen kännetecknas av att lärare tillsammans kontinuerligt utvecklar och sprider fungerande undervisningsmetoder till varandra. Läslyftet har främst stärkt undervisningen i läsförståelse och ord/begreppsförståelse, vilket bidragit till att utveckla interaktionen med eleverna/barnen om olika texter och till att eleverna/barnen har fått ett ökat intresse för texter, läsning och deltar i samtal mer än tidigare. Effekterna på elevernas/barnens språk-, läs-och skrivutveckling är enligt lärare/förskolepersonal begränsade (slutsats 1). Resultaten visar att det i stort sett är samma förutsättningar och faktorer som bidragit till olika positiva effekter av Läslyftet. Det är framförallt möjligheten att tillsammans kunna arbeta på ett strukturerat sätt med språk-, läs-och skrivutveckling omkring ett material som de flesta uppfattar som stimulerande, som bidrar till att förklara effekter av Läslyftet. Det som främst bidragit till nya kunskaper och insikter, utveckling av undervisningen, elevernas/barnens intresse och språk- och läsförmågor är: modulerna, lärares och förskolepersonals motivation, tid för genomförandet, väl fungerande kollegiala samtal, aktiva handledare och förskolechefer/rektorer, samt om undervisningskulturen före Läslyftet var kollektivt inriktad (slutsats 2). Resultaten visar också att flera önskade effekter avtar med tiden: Läslyftet uppvisar kvarstående effekter på lärares undervisning och på undervisnings-och fortbildningskulturen men effekterna har minskat ett och ett halvt år efter deltagandet. Lärares insikter och kunskaper från Läslyftet beaktas till en del i undervisningen, när de samtalar och samverkar med kollegor om språk-, läs- och skrivutveckling och i deras interaktion med elever (slutsats 3).
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Kärnebro, Katarina, 1975-
(författare)
-
Plugga stenhårt eller vara rolig? : Normer om språk, kön och skolarbete i identitetsskapande språkpraktiker på fordonsprogrammet
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this study is to explore the relationship between language, identity construction and learning in the context of the Vehicle programme, a vocational program in Swedish upper secondary schools. The study focuses on language practices and the norms of language, gender and school work that are negotiated in conversations between pupils and between pupils and teachers. The language practices are considered as talk-in-interaction, and identity construction and learning are understood as processes in socially situated activities. The Vehicle programme has its basis in mechanics with links to the vehicle and transport trades, and can be identified as a male-coded program in several respects. The pupils participating in this study were both boys and girls attending a school situated in the North of Sweden. The study was conducted through an ethnographic approach, employing plural methods including observation, field notes, audio-recordings of conversations, and interviews with pupils in focus groups and individually. Recorded conversations were analysed using tools from conversation analysis. The analysis is based on Judith Butler’s theory of gender as performance, Raewyn Connell’s theory of hegemonic masculinity, and Penelope Eckert’s theory of the heterosexual market. A socio-cultural theory of learning describing communities of practice, by Lave and Wenger, which has also been applied to linguistics by Eckert and McConnell-Ginet, forms the basis of the theoretical framework.The analyses of conversations show that the language practices were confrontational, direct and humorous; characteristics that have strong connections to notions of a masculine conversational style. The pupils were not as aware of interactional patterns as they were of the words they used. Thereby the norms in the community of practice, which were based on notions of masculinity and heterosexuality, were not noticed, and worked as undercurrents in the interaction. The girls participated in the language practices in the same ways as the boys, but contrary to the boys, the girls interpreted the language practices as effects of other things than gender, for example as signs of being independent or daring. They also experienced that adjusting to the expectations of normative middle-class femininity was more oppressive than adjusting to the norms that were negotiated within the community of practice. The conversation analyses also show some of the complexity in teachers’ work and their role as mediators of norms and values. Peer reactions to individual pupil turns in the classroom conversations were of more importance for the development of the conversations than teacher responses. Thus there was usually a homogenization of the expressed perspectives. Norms of heterosexuality were constantly reconstructed in interaction within the community of practice and they controlled the pupils’ understanding of what was perceived as normal or deviant behaviour. Thereby the pupils constrained each other’s school performances in the core subjects and reconstructed a difference between being theoretical and practical, a process that was partly supported by the school as an institution. Generally, the pupils in the community of practice had to balance their identity constructions in relation to the peer group, teacher expectations, and their own ambitions, for which reason learning turned out to be more than just a process of acquiring knowledge.
|
|
