| 1. |
- Englund, Boel, et al.
(författare)
-
Vägar ut : Kvinnors strategier för offentlighet
- 2006
-
Ingår i: Fältanteckningar. - Uppsala : Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (ILU), Uppsala universitet. - 9789163188077 - 9163188074 ; , s. 171-188
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Nordström-Jacobsson, Monica
(författare)
-
Peter Pohls litterära projekt : en tematisk studie med utgångspunkt i debutromanen Janne, min vän
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In his literary works, the Swedish author Peter Pohl (b. 1940) persistently deals with the issue of friendship which is described as a source of joy and consolation as well as a cause for difficulties and pain. Another common theme in his writing is vulnerability, especially that of children and adolescents, as he regards them as particularly exposed to violence and injustice. Pohl features the act of telling as an important instrument in the process of personal development on many different levels. Finally, his authorship shows that his purpose is to be a spokesman for those who cannot speak for themselves. These four topics which are visible in the main part of his production represent the most important aspects of Pohl's literary project which may be described as a desire to improve the conditions of less privileged groups of society.This thesis deals with the works by Pohl written between 1985 and 2007. In the first chapter, the author is presented. The second chapter is an analysis of his first novel Janne, min vän with a special focus on the above-mentioned themes. Chapter three deals with the novel Malins kung Gurra, a story for young readers that can be looked upon as second, but simpler version of Janne, min vän. In chapter four, the five novels Regnbågen har bara åtta färger, Medan regnbågen bleknar, Vi kallar honom Anna, Vilja växa and Klara papper är ett måste are analyzed and discussed. The last chapter is an attempt at dealing with the remaining books written by Pohl. The aim is to establish whether these works are compatible with the general picture given of Pohl’s literary project.
|
|
| 3. |
- Andersson, Märtha
(författare)
-
Berättandets möjligheter : Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this study is to investigate meaning-making in pupils' multimodal narratives that have emerged in aesthetic learning processes. To, with the support of ethnographic methods and theories of narrative and multimodality, study the resources and strategies used by the pupils. The study also examines how teachers and educators make use of aesthetic learning processes and multimodal narrative in practice-based reality. The empirical material is based on four cultural and narrator projects that have been conducted in a collaboration between nine-year compulsory schools and Kulturskolan (School of Culture) in a municipality in northern Sweden. The projects included pupils from the preschool level up to and including 5th grade in the compulsory school level. These projects were monitored for a total of three semesters. The pervading goal in all projects was to stimulate language development and language use with the help of imagination and creativity, where the pupils' own creation was the key focus. The empirical material consists of observations, log book entries and interviews with teachers, educators and pupils, as well as the pupils' own pictures and texts. The results show that the pupils exemplify from the fictional world. Although they do not directly say that they draw inspiration from computer, television and film media, this is made visible in and embodies their narratives. The pupils' multimodal narratives show that they create meaning by mixing fiction with a world recognisable to them, where fictional characters live a life that they can identify with. The meaning-making strategies that emerge in the pupils' narratives are: identification, gender stereotypes, humour, structures from the horror and fairy-tale genres and remediation. In the interviews with the teachers it is noted that the use of narrative has declined in teaching. Reasons cited include a lack of time and the stress of everyday life, as well as the individualisation which has led to a reduction in the collaboration between pupils and thus the use of narrative. The teachers, however, expressed great enthusiasm for providing pupils with the tools to develop different narrative forms, a way to create meaningful contexts for the pupils.
|
|
| 4. |
- Axell, Cecilia
(författare)
-
Barnlitteraturens tekniklandskap : En didaktisk vandring från Nils Holgersson till Pettson och Findus
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv undersöka budskap om teknik i ett urval svenska skönlitterära barnböcker samt undersöka hur berättelsernas tekniksyner förhåller sig till deras natur- respektive framtidssyn. Analyserna grundar sig på sex svenska författares skönlitterära barnböcker: Selma Lagerlöf, Otto Witt, Elsa Beskow, Karl-Aage Schwartzkopf, Sven Wernström och Sven Nordqvist. Dessa böcker innehåller frågeställningar och problematiker som i dag anses betydelsefulla och relevanta inom teknikens didaktik. Studien har tre analytiska perspektiv: att identifiera tekniken som finns representerad i barnböckerna, att undersöka barnböckernas tekniksyner i förhållande till natur och framtid samt att finna gemensamma och särskiljande teman berättelserna emellan. Analyserna visar att de olika tekniksynerna i barnböckerna är mångfacetterade. Hur tekniken gestaltas kan delas in i sex övergripande teman: tekniken som metafor eller liknelse, som antropomorf, som autonom, som resultat av kreativ drivkraft, männens teknik samt som icke tidsbunden. Det förekommer också olika syn på teknik och dess inverkan på såväl individ som samhälle. Natursynen som dominerar kan beskrivas som svagt antropocentrisk och en majoritet av berättelserna förmedlar bilden av det effektiva framtidssamhället där tekniken löser människans problem. En slutsats är att barnlitteraturens tekniklandskap kan bidra till att både vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet. Det ambivalenta budskapet i böckerna gör att teknikens mångskiftande natur lyfts fram samt problematiseras på ett sätt som läroböcker sällan gör. Skönlitterära barnböcker skulle därför kunna fungera som utgångspunkter för didaktiska diskussioner om teknikens natur samt dess inverkan på människa, samhälle och natur i såväl nutid som dåtid.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmåls-ndervisning i ett nordiskt perspektiv, Umeå 16–17 november 2006
- 2007
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för konferensen i Umeå var ”Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv”. De inledande fem honnörsorden i rubriken var inte tänkta som ett eko ur det förflutna, det vill säga från momentsplittringen i de gamla Lgr 69 och Lgy 70, utan fick ge namn åt parallella sessioner där svenskämnets helhet var en självklar utgångspunkt. Forskning om elevers språkutveckling i vid mening stimuleras av en vidare didaktisk syn som inte begränsas till enbart modersmålsundervisning. Forskning om hur man talar, lyssnar, läser och skriver i inlärningssituationer är något vi vill tro kan komma all undervisning till del.Det finns en risk med att sätta ’språkutveckling’ i fokus, som om studier inom fältet Svenska med didaktisk inriktning vore renodlat språkinriktade. Så är det inte. Forskning om hur skönlitteratur, och andra kommunikationsformer, kommer in i klassrummet är ett centralt forskningsområde som Nätverket vill stödja, vilket läsaren av denna konferensvolym kommer att upptäcka. Rapporter från projektet ”Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning” liksom samtal om framtida möjliga projekt var uppskattade inslag i konferensen. Svenska är det största ämnet i skolan, med vilka mått man än mäter och vilka aspekter man än betonar. I skolämnet Svenska ingår språk- och litteraturstudier. En lektor och lärarutbildare har än så länge normalt bara fördjupad kompetens i en av ämnets delar. Framväxten av forskarutbildning inom Svenska med didaktisk inriktning innebär på sikt en dubblering av kompetensen. Glädjande nog deltog flera doktorander och disputerade inom fältet Svenska med didaktisk inriktning i konferensen, vilket också avspeglas i denna volym.Ett utvecklat samarbete mellan universitetsämnena nordiska språk och litteraturvetenskap samt med Lärarutbildningen är en självklar förutsättning för utbildning av kvalificerade svensklärare. Vid Umeå universitet studeras nordiska språk och litteraturvetenskap vid en och samma institution, en lösning som bidragit till ett fördjupat samarbete i lärarutbildningen. Representanter från lärarutbildning, litteraturvetenskap och nordiska språk ingår också i ledningsgruppen för Nätverket, vilket bidragit till att arbetet med konferensen och konferensvolymen varit stimulerande och verklighetsförankrat.Svenskämnets storlek och betydelse gör att behovet av forskning inom både ungdomsskola, lärarutbildningar och andra inlärningssituationer är mycket stort. Nätverkets konferenser ska stimulera till adekvat forskning inom området och vara en naturlig mötesplats för forskare att presentera sina rön. Med konferensvolymen från Smdi:s fjärde konferens tar vi ännu ett steg framåt. Plenarföredragen får inleda volymen, varefter sektionsföredragen kommer i bokstavsordning.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Kriström, AnnaKarin, 1961-
(författare)
-
”De gränslösa böckerna” : Allålderslitteratur i Sverige under 1960- och 1970-talen, med studier i Hans Alfredsons och Barbro Lindgrens tidiga författarskap
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The increasing occurrence of literature for all ages on the Swedish book market during the 1960s and 1970s is in the present dissertation considered a manifestation of a multifaceted striving for equality in the Swedish society during the period. Defined as an artistic ideal-of- all-ages it addressed a ’broad’ audience, in terms of class or age. It also included a questioning of normative distinctions between “child” and “adult” through the means of reversing or dissolving the traditionally hierarchical relationship between the ’childish’ (low) and the ’mature’ (high). This is exemplified by experimental poetry and theatre, by the development of television as a medium for all ages, and by a study of popular music – in particular the overlapping features in the repertoires of songs for children and songs for adults. Moreover, a study of the literary debate in the press, the publishing and marketing of books, and a large quantity of literary reviews shows that the construction of books for all ages was also due to the ambition – from authors, publishing houses and critics – to close the traditionally established status gap between children’s literature and literature for adults.In two separate chapters the authorships of Hans Alfredson and Barbro Lindgren are presented and examined in regard to the prevailing literary ideal-of-all-ages at the time. Inspired by Judith Butler’s theory of performativity the construction of age categories, child and adult, is studied in close readings of a few selected works. Evident interactions between the authors and the ideal of all ages are noticed in the addressing of dual audiences and the focus on the power relation between child and adult. While Alfredson uses parody and humoristic derision to reverse the power relation, Lindgren questions the normative regulation of child and adult by creating a number of age mixed or animal mixed human characters.
|
|
