| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bjälesjö, Jonas, 1966-
(författare)
-
Rock'n'roll i Hultsfred : ungdomar, festival och lokal gemenskap
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För drygt 30 år sedan samlades några uttråkade ungdomar i Hultsfred, Småland och bildade rockföreningen Rockparty. Föreningen byggde upp en omfattande konsertverksamhet och en stark musikscen på den lilla orten. 1986 startade Hultsfredsfestivalen, vilken utvecklades till ett av Sveriges starkaste varumärken. En festival som i decennier drog till sig inhemska och utländska artister och tusentals besökare varje sommar. I Sverige kom Hultsfred att bli synonymt med ordet festival. I denna avhandling får vi följa Rockpartys verksamhet och festivalens utveckling. Här skildras det fascinerade, symbiotiska förhållandet mellan den annorlunda värld som festivalen innebar och det trygga lokalsamhällets föreningsverksamhet. Platsen och dess människor var avgörande för festivalens tillblivelse. Genom vilda idéer, konflikter och heta diskussioner uppstod en alldeles särskild sorts kreativitet. Och utan det oförtrutna engagemanget från ungdomar, föräldrar, artister, branschfolk, festivalfunktionärer, politiker, musikälskare i alla åldrar, föreningar och lokala företag hade det aldrig blivit någon musikfest och Hultsfred hade aldrig utvecklats till en av de viktigaste platserna i svenskt musikliv på en mängd områden. Genom den föreningsdrivna lokala musikscenen och festivalen etablerades så småningom allt från musikbranschutbildningar till Svenskt Rockarkiv.
|
|
| 4. |
- Dankić, Andrea, 1984-
(författare)
-
Att göra hiphop : En studie av musikpraktiker och sociala positioner
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation explores music-making processes within the genre of Swedish hip-hop during the first half of the 2010s. Hip-hop is often associated with strong notions about authenticity based both on musical tradition regarding style and aesthetics, as well as social categories such as race, gender, class and place. While hip-hop scholarship has often focused on analyzing social categories as part of identity politics, the practical music-making aspect has often been neglected. The aim of this dissertation is to analyze how hip-hop musicking has been constituted by the combination of musical practices, skills, social positions, and knowledge. The prerequisites of Swedish hip-hop music are analyzed, with a particular focus on the intersection between practical music-making and gender, race, ethnicity, generation and place.The primary empirical material consists of qualitative interviews with and observations among club DJs, battle rappers, and hosts at battle rap events, as well as both the participants and the instructors at musical camps. Material from social media is also a part of the empirical material.The musicological concept of musicking with its understanding of music as a collection of social processes is an important theoretical foundation for this study. Thinking in terms of musicking instead of music enabled me to broaden the scope of possible social settings where the fieldwork was conducted, as well as the choice of study participants. In order to define the practices, knowledges, skills, and positions specific to the hip-hop context, I introduced the concept of hip-hop musicking. The term “hip-hop musicking” signifies the conceptual marriage of practical music-making and the identity formations within processes of hip-hop music-making. I argue that the concept of musicking benefits from an intersectional perspective, as social positions enable and shape musical practice.In the dissertation, the concept of an ideal–typical hip-hop position, inspired by Weber’s ideal type, is used to explore the processes behind music-making that are involved in hip-hop musicking. The ideal–typical individual is understood to be a young man racialized as non-white, is (often) angry, has a criminal record, and is from a vulnerable urban area in Stockholm. Throughout the empirical material, this hip-hop position appears in what is understood as the reproduction of stereotypical ideas of hip-hop music as a masculine and racialized coded sphere. However, it also appears in musicking where feminism is in focus.The results of the dissertation show that ideas about this ideal–typical social position strongly affect who is given recognition for their dedication to hip-hop musicking. This is relevant, as ideas about authenticity are important both for the empirical field and for hip-hop scholarship. At times, the study’s participants criticized this position, but at other times, they reproduced it. I argue that the ideal–typical hip-hop position can be understood as something constant that is also involved in change processes. Therefore, development is ongoing in terms of what is considered hip-hop musicking, while aspects of the ideal–typical position are allowed to remain the same. A part of the goal of musicking includes fighting with the ideal–typical and the normative. This, in turn, reproduces power relations while simultaneously involving possibilities for change.
|
|
| 5. |
-
Djur : Berörande möten och kulturella smärtpunkter
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- I denna antologi skriver åtta etnologer utifrån ett kulturvetenskapligt perspektiv om människors varierade och komplexa relationer till andra arter. Bidragen är tydligt vinklade mot vilda djur, alltså sådana som sällan ingår i det egna hushållet eller rör sig i vår omedelbara närhet. Med utgångspunkt i pågående forskning diskuterar författarna teman som konflikter och glädjeämnen i fågelskådarvärlden, karismatiska djur i olika utställningskontexter, barns rädslor, morbida djurskämt och levande djurs rituella omvandling till ätbart kött. Texterna spänner från det innerliga, komiska och gulliga till död och existentiell utsatthet. Boken inleds med att redaktörerna presenterar en översikt av hur djur har framställts, uppmärksammats och studerats inom humanistisk forskning. Därefter följer artiklarna. Här följer Elin Lundquist på plats bevakningen av den fågeljakt som årligen äger rum på Malta, utifrån de ”affektiva logiker” som motiverar fågelskådare att bege sig dit. Mattias Frihammar skriver om hur ett vildmarkgalleri låter såväl levande som monterade djur bli utgångspunkt för hanterandet av frågor om lokal identitet. Lars Kaijser visar i sin undersökning av offentliga akvarier hur kunskap om hajar gestaltas och hur dessa iscensättningar samtidigt ofta rymmer ambivalenta och motstridiga drag. Sverker Hyltén-Cavallius riktar blicken mot förevisandet av utdöda djur på naturhistoriska museer, med ett särskilt fokus på hur själva dödsögonblicken skildras. Susanne Nylund Skog undersöker fågelskådares berättelser som uttryck för ett samlande och visar på de olika statusmarkeringar som detta samlande rymmer. Simon Ekström skriver om hur skämtteckningar föreställande humrar tangerar både djurrättsfrågor och mänsklig ångest. Helena Hörnfeldt uppehåller sig kring hur olika djurrädslor många gånger kan spåras till den diffusa gränsdragningen mellan människa och djur. Michelle Zethson undersöker hur slakt och tillredning av döda djur resulterar i ett "köttblivande" avsett för mänsklig konsumtion. Antologin avslutas med en kommenterande epilog från redaktörerna.
|
|
| 6. |
- Ekstig, Kerstin, et al.
(författare)
-
Sonja Lyttkens
- 2015
-
Ingår i: Upsala Nya Tidning. - : Upsala nya tidning. - 1104-0173. ; 125:12, s. B13-B13
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sonja Lyttkens was born in 1919 and died in 2014. She was the second woman to get a PhD in mathematics in Sweden, and the first to become a university lecturer.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Fredriksson, Daniel, 1978-
(författare)
-
Musiklandskap : musik och kulturpolitik i Dalarna
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this thesis, I study how conditions for music-making can be developed, maintained and challenged through government support processes in the Swedish region Dalarna. The research questions focus on the ways music, policy and governance relate to each other, what kinds of musicians and ways of making music are favored in these relations, and the agency and meaning of place. The study is made through participant observation of musical events, cultural policy meetings, and the everyday practice of cultural policy officials; interviews with musicians, organizers and cultural policy officials; cultural policy documents as well as musicians’ and organizers’ public documents such as concert posters and websites.The musical landscape of Dalarna is summarized as a complex web with pathways that reach far beyond the geographical borders of the region. The cultural cooperation model works as a hierarchy from center to periphery, from the national government, through agencies, regional government, musical institutions and organizers, musicians and audiences. We can analyze all these practices as being part of music, as musicking. But we could also describe them another way, where the practice of cultural policy is dependent on and conditioned by the musical practices it is set to govern. In this way, musicians are always in some way also creating policy.I discuss genre hierarchies and further argue that music can, or should, not always be motivated by its effects on regional development or its social impact, it also needs to be allowed to be unhealthy and unprofitable. When we support music, we should be aware that it can be a hobby as well as a business, a serious artistic endeavor as well as play. And more often than not, music is all of these things at the same time.
|
|
