| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Karlsson, Stefan, et al.
(författare)
-
Korrosion av planglas inom byggbranschen kopplat till betong
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett förekommande problem under byggprocessen är betongrinning. Innebörden av betongrinning är att vatten varit i kontakt med färsk betong och därefter påverkat glasytor till fasader/balkonger/fönster. Påverkan på glaset kan vara fysisk och ibland även kemisk. Resultatet blir droppfläckar, rinnmärken och utfällningar som försämrar glasets ljusgenomsläpplighet och estetiska intryck. Så länge påverkan enbart är fysisk är denna skada relativt lätt att ta bort antingen med hjälp av mekanisk polering eller genom att torka glaset med utspädd syra. Ofta fortskrider dock processen till ett kemiskt angrepp på glaset, vilket är permanent och inte går att avlägsna helt med ovan nämnda metoder. Kemiska reaktioner har då skapat etsningar i glasytan som på sikt blir i storleksordningen mikrometer djupa.I denna förstudie har vi försökt simulera betongrinningsangrepp dels under kontrollerade förhållanden i laboratoriemiljö och dels i utomhusmiljö. Försöksvariablerna var två olika betongvarianter samt glas med respektive utan ett på marknaden befintligt glasskyddande medel. Resultatet av försöken har analyserats genom okulär bedömning, mikroanalys med svepelektronmikroskop och energidispersiv röntgenspektroskopi samt yttopografimätningar med optisk profilometer. Testerna resulterade i utfällningar på glasytan innehållande ämnena svavel, kalium och kalcium, vilka bedöms härstamma från betongen. Efter inomhusförsöken, som pågick i fyra månader, gick utfällningarna att tvätta bort med saltsyralösning, och inga djupgående, permanenta korrosionsskador syntes på glaset. Utomhusförsöken utsträcktes till elva månader, varpå bestående skador kunde konstateras på glasytorna efter att utfällningarna tvättats bort. Djupet på skadorna uppmättes som mest till cirka en halv mikrometer. Varken sänkning av pH i betongen eller skyddsbehandling av glaset bidrog till att hindra uppkomst av fläckighet eller etsningar på glaset. I diskussioner med industrirepresentanter konstaterades att betongrinning är ett ganska vanligt problem, som är oberoende av geografi. Tidigare försök med behandling av både betong och glas varit verkningslösa. I majoriteten av fall handlar problemen om inglasade balkonger alternativt glasräcken i kombination med balkongplatta i betong. Det man vet fungerar är att använda en korrekt konstruktion som hindrar vattnet från att droppa ned på glaset. Regelbunden rengöring av glasen hjälper också och kommer förmodligen hamna som ett underhållskrav mot kunder.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Rodhe, Lena, et al.
(författare)
-
Slurry acidification : Micro-structural analyses of concrete after exposure in acidified and non-acidified slurry
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samples of three different concrete qualities were prepared and hardened, before exposure in cattle slurry without sulphuric acid (A) and with sulphuric acid added until pH<5.5 (B). The samples were exposed for two years in containers with about 45 L slurry. The boxes with slurry and concrete samples were placed in a ventilated room at 20 °C. The slurry and air temperatures were recorded continuously with temperature loggers, data being recorded every third hour. The slurry level in the boxes and the slurry pH were checked regularly during the experiment. Slurry or acid was added, if necessary, to maintain the level and pH<5.5. Before pH measurements, the slurry was stirred gently in both boxes. To restrict evaporation, the containers had non-airtight plastic covers between measurements.Half-way through exposure, the old slurry was replaced with fresh slurry (acidified and non-acidified treatments) to mimic conditions in farm storage where fresh slurry is added continuously during storage. After two years’ storage, the experiment was finalised. The concrete samples were taken out of the slurry, washed gently with water and put into labelled plastic bags.The samples were delivered to RISE CBI’s concrete laboratory, where the structural analyses were performed. These used petrographic microscopy techniques to examine the effects of exposure to two potentially aggressive environments, non-acidified and acidified cattle slurry, on concrete with three different mixes. The studied surfaces in the concrete samples were oriented vertically in the plastic containers. Polished sections were evaluated with a stereo microscope, and thin sections were evaluated using a polarising microscope and sources for visible and UV light.The results of the study show that the acidified slurry is more chemically aggressive to the cement paste in all the concrete mixes analysed. This can be explained by the solution’s lower pH.The extent of the chemical attack correlates with the initial quality of the concrete mix (water-powder ratio and type of binder). The deepest chemical attacks were observed in samples A1 and B1 consisting of “regular” concrete mix with w/c 0.59. The “long lasting quality” (LLC) concrete with a binder specially developed for low-pH environments shows markedly better resistance to chemical attack.The effects of the chemical attack on concrete after two years’ exposure can be classified as weak, consisting mainly of an increase in the capillary porosity of the cement paste in the outer layer of the concrete. The increase in porosity is considered to be due to the partial leaching of calcium hydroxide.
|
|
| 7. |
|
|
