| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Allelin, Majsa, et al.
(författare)
-
Välfärdsmodellens omvandling det privata kapitalets utvidgning i den offentliga sektorn
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den universella välfärdsmodell, som tillämpats i Sverige sedan andra världskriget, vägleddes av ambitionen att hålla marknadsintressen utanför välfärden för att undvika ojämlik tillgång och kvalitet samt för att stärka den demokratiska styrningen av välfärdssektorn. Sverige präglades därmed av en välutvecklad offentlig sektor med god tillgång till offentlig service.Den här rapporten kan dock genom omfattande statistiska studier visa hur den svenska välfärdsmodellen sedan 80-talet och framåt har genomgått genomgripande förändringar. Resultaten är bland annat:• Antalet privata aktörer i välfärdssektorn ökar som en följd av politiskt skapade välfärdsmarknader.• Gemensamma skattemedlen finansierar i högre grad privata välfärdstjänster, som i allt större utsträckning utförs av stora koncernägda aktiebolag, liksom dessa företags vinster.• Omfattande privatiseringar av gemensamt ägande har genomförts.• Andelen offentligt anställda har minskat med 10 procentenheter och antalet statsanställda har halverats, medan antalet sysselsatta i privat välfärdsverksamhet fyrdubblats.• En högre andel skatter går i allt större utsträckning till att finansiera välfärdsverksamhet som bedrivs av det privata näringslivet.• Offentlig sektors totala andel av samhällsekonomin har minskat från 60 procent till 50 procent av BNP.Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på att den svenska välfärdsmodellen har genomgått kritiska förändringar vars följder inneburit att en omfattande omfördelning av makt, resurser och inflytande har skett från den demokratiskt styrda gemensamma sektorn – till den marknadsstyrda privata sektorn. Den svenska universella välfärdsmodellen som en gång hyllades har ersatts av en allt mer marknadsliberal modell. Bland konsekvenserna finns försämrad jämlikhet i tillgången till exempelvis skola, vård och omsorg, mindre ekonomisk omfördelningspolitik och mindre demokratisk styrning. Samtidigt går en allt växande andel av medborgarnas skattepengar till de privata välfärdsföretagens vinster.
|
|
| 7. |
- Allelin, Majsa, et al.
(författare)
-
Välfärdsmodellens omvandling: det privata kapitalets utvidgning i den offentliga sektorn
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den universella välfärdsmodell, som tillämpats i Sverige sedan andra världskriget, vägleddes av ambitionen att hålla marknadsintressen utanför välfärden för att undvika ojämlik tillgång och kvalitet samt för att stärka den demokratiska styrningen av välfärdssektorn. Sverige präglades därmed av en välutvecklad offentlig sektor med god tillgång till offentlig service.Den här rapporten kan dock genom omfattande statistiska studier visa hur den svenska välfärdsmodellen sedan 80-talet och framåt har genomgått genomgripande förändringar. Resultaten är bland annat:•Antalet privata aktörer i välfärdssektorn ökar som en följd av politiskt skapade välfärdsmarknader.•Gemensamma skattemedlen finansierar i högre grad privata välfärdstjänster, som i allt större utsträckning utförs av stora koncernägda aktiebolag, liksom dessa företags vinster.•Omfattande privatiseringar av gemensamt ägande har genomförts.•Andelen offentligt anställda har minskat med 10 procentenheter och antalet statsanställda har halverats, medan antalet sysselsatta i privat välfärdsverksamhet fyrdubblats.•En högre andel skatter går i allt större utsträckning till att finansiera välfärdsverksamhet som bedrivs av det privata näringslivet.•Offentlig sektors totala andel av samhällsekonomin har minskat från 60 procent till 50 procent av BNP.Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på att den svenska välfärdsmodellen har genomgått kritiska förändringar vars följder inneburit att en omfattande omfördelning av makt, resurser och inflytande har skett från den demokratiskt styrda gemensamma sektorn – till den marknadsstyrda privata sektorn. Den svenska universella välfärdsmodellen som en gång hyllades har ersatts av en allt mer marknadsliberal modell. Bland konsekvenserna finns försämrad jämlikhet i tillgången till exempelvis skola, vård och omsorg, mindre ekonomisk omfördelningspolitik och mindre demokratisk styrning. Samtidigt går en allt växande andel av medborgarnas skattepengar till de privata välfärdsföretagens vinster.
|
|
| 8. |
- Allelin, Majsa, et al.
(författare)
-
Ägande- och förmögenhetsstrukturen och dess förändring sedan 1980
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten visar, genom omfattande studier av en mängd tidigare genomförda undersökningar om ägande och förmögenhetsförhållanden i Sverige, att koncentrationen av makt och ägande har blivit allt mer ojämlik. Resultaten är bland annat att: • Ungefär hälften av den samlade svenska ekonomin ägs numera från utlandet. • Det utländska ägandet på Stockholmsbörsen har ökat från 4 procent år 1979 till 39,4 procent 2016. • Det offentliga bolagsägandet har minskat och antalet anställda i statliga företag har halverats från 310 000 år 1980 till 158 000 år 2015. • Det institutionella ägandet har ökat och utgör cirka 20 procent av ägandet i de börsnoterade bolagen. • Det så kallade riskkapitalet har vuxit kraftfullt i omfattning och störst i sektorn är Wallenbergkontrollerade EQT. • I de stora börsnoterade bolagen på Stockholmsbörsen har den största ägarens andel av röstetalet ökat från i genomsnitt 26,8 procent till 31,2 procent av bolagsstämmans röster. • De 15 största finansfamiljerna styrde år 2017 bolag värda 4 935 miljarder kronor. Som jämförelse var Sveriges totala BNP samma år 4 604 miljarder kronor. • Familjen Wallenberg kontrollerade företag värderade till närmare 2 000 miljarder kronor. • Vad gäller de samlade förmögenheterna så har den allra rikaste procentens andel av de samlade förmögenheterna fördubblats från 20,5 procent 1978 till 39,6 procent 2006 och har fortsatt öka sedan dess. • Antalet svenska miljardärer har ökat från 83 personer 2001 till 178 år 2016. För att samhällsutvecklingen ska kunna vändas i riktning mot ökad jämlikhet krävs det att den breda vänstern tar kampen för att återskapa former för reglering och begränsningar av kapitalets makt både i Sverige men också internationellt i en allt mer globaliserad värld. Utvecklandet av ett nytt gemensamt projekt, som utgör ett verkligt alternativ till den ojämlikhetsskapande marknadsliberalismen, är av avgörande betydelse för socialdemokratins framtid.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Allelin, Majsa, et al.
(författare)
-
Ägande- och förmögenhetsstrukturen och dess förändring sedan 1980
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten visar, genom omfattande studier av en mängd tidigare genomförda undersökningar om ägande och förmögenhetsförhållanden i Sverige, att koncentrationen av makt och ägande har blivit allt mer ojämlik. Resultaten är bland annat att:•Ungefär hälften av den samlade svenska ekonomin ägsnumera från utlandet.•Det utländska ägandet på Stockholmsbörsen har ökatfrån 4 procent år 1979 till 39,4 procent 2016.•Det offentliga bolagsägandet har minskat och antalet anställda i statliga företag har halverats från 310 000 år 1980 till 158 000 år 2015.•Det institutionella ägandet har ökat och utgör cirka 20 procent av ägandet i de börsnoterade bolagen.•Det så kallade riskkapitalet har vuxit kraftfullt i omfattning och störst i sektorn är Wallenbergkontrollerade EQT.•I de stora börsnoterade bolagen på Stockholmsbörsen har den största ägarens andel av röstetalet ökat från i genomsnitt 26,8 procent till 31,2 procent av bolagsstämmans röster.•De 15 största finansfamiljerna styrde år 2017 bolag värda 4 935 miljarder kronor. Som jämförelse var Sveriges totala BNP samma år 4 604 miljarder kronor.•Familjen Wallenberg kontrollerade företag värderade till närmare 2 000 miljarder kronor.•Vad gäller de samlade förmögenheterna så har den allra rikaste procentens andel av de samlade förmögenheterna fördubblats från 20,5 procent 1978 till 39,6 procent 2006 och har fortsatt öka sedan dess.•Antalet svenska miljardärer har ökat från 83 personer 2001 till 178 år 2016.För att samhällsutvecklingen ska kunna vändas i riktning mot ökad jämlikhet krävs det att den breda vänstern tar kampen för att återskapa former för reglering och begränsningar av kapitalets makt både i Sverige men också internationellt i en allt mer globaliserad värld. Utvecklandet av ett nytt gemensamt projekt, som utgör ett verkligt alternativ till den ojämlikhetsskapande marknadsliberalismen, är av avgörande betydelse för socialdemokratins framtid.
|
|
