| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 2. |
- Bäckman, Karin, et al.
(författare)
-
Vårdens alltför svåra val? : kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PrioriteringsCentrum har på uppdrag av Socialstyrelsen genomfört en kartläggning av på vilket sätt hälso- och sjukvårdens huvudmän och andra centrala aktörer arbetar med prioriteringar och har utvärderat hur detta arbete överensstämmer med intentionerna i riksdagens beslut om prioriteringar. Vi har även analyserat innehållet i och tillämpningen av riksdagens riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården. Det har skett genom en etisk analys och mot bakgrund av ett stort antal intervjuer i landsting och kommuner samt med representanter för statliga myndigheter och yrkesorganisationer och med ledning av vad som framkommit i tidigare uppföljningar. Vi föreslår i rapporten ett anta förändringar och förtydliganden av riktlinjerna.Vi kan konstatera att sättet att arbeta med prioriteringar i landsting och kommuner inte är helt olikt det som gällde när Prioriteringsdelegationen redovisade en motsvarande uppföljning år 2001. Fortfarande finns knappast några öppna beslut om fördelning och prioritering av resurser om man med öppenhet avser att beslutsfattaren medvetet överväger flera alternativ och att grunderna för besluten är kända för dem som önskar ta del av dem.I situationer då tillgängliga resurser inte befinner sig i paritet med önskvärda ambitioner får sjukvårdspersonalen ta det största ansvaret för att besluta om och genomföra ransonering av vården. Förutom på chefsnivå tycks dock sjukvårdpersonal fortfarande i liten utsträckning vara medveten om de etiska principer som enligt riksdagsbeslutet ska styra prioriteringar i vården. Få känner till den etiska plattformen med de tre etiska principerna. Lokala mallar eller styrdokument för prioriteringar är ovanliga. Det saknas nödvändiga förutsättningar för att tillämpa riksdagens prioriteringsbeslut och det finns inte heller några tydliga strategier för hur man vill skapa sådana förutsättningar inom landstingen.Den kommunala vård- och omsorgsverksamheten upplever sig fortfarande i ringa utsträckning berörd av den etiska plattformen och prioriteringsprinciperna. Någon gemensam prioritering mellan huvudmännen sker knappast alls.Medborgarna är i mycket liten utsträckning involverade i prioriteringsarbetet. Den ökade öppenheten gentemot brukare innebär oftast att viss information om prioriteringar sker genom traditionella kanaler som patientorganisationer, pensionärsråd och handikappråd och synpunkter inhämtas via allmänna patientenkäter medan klagomål hanteras genom patientnämnder.Vi har också funnit tydliga skillnader när det gäller hur arbetet med prioriteringar bedrivs idag jämfört med för sex år sedan. Genom Socialstyrelsen och Läkemedelsförmånsnämnden har staten tagit ledningen när det gäller att visa hur prioriteringar kan göras på ett systematiskt och öppet sätt. Detta arbete har resulterat i en tydlig metodutveckling. Idag finns det dessutom flera exempel på konkret utvecklingsarbete och samverkan mellan huvudmän kring det vidare begreppet kunskapsstyrd vård till vilket systematiska prioriteringar är starkt relaterat. Vi kan också notera olika initiativ till vertikala prioriteringar i verksamheten där det framförallt är läkarkåren som engagerat sig; men också enstaka försök med systematiska politiska prioriteringar. Det finns dessutom flera lovande utvecklingsprojekt rörande prioriteringar som initierats av och drivs av sjukvårdspersonal både lokalt och nationellt. Yrkesförbunden är också mer aktiva idag när det gäller att sprida kunskap om prioriteringar....
|
|
| 3. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Kartläggning av inhemska biogena koldioxidutsläpp i Sverige
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie har kartlagts hur mycket av de biogena utsläppen i Sveriges inventering av växthusgasutsläpp, som rapporteras till EU och UNFCCC, som härrör från inhemsk produktion av biomassa och hur mycket som är importerad råvara. Ett viktigt syfte har varit att belysa i vad mån storleken på de biogena utsläppen från förbränning av biomassa inom energisektorn som redovisas under ’memo items’ CO2 emissions from biomass överensstämmer med storleken på den del av de rapporterade balanserna för förändringar i kolförråden levande och död biomassa som redovisas i sektorn markanvändning och skogsbruk, LULUCF, som kan förknippas med de biogena utsläppen.Rapporten innehåller en djupgående beskrivning av de metoder som idagsläget används för beräkningar av CO2 emissions from biomass, redovisade under ’memo items’ och de metoder som används i beräkningarna av nettoupptag i LULUCF-sektorn där de biogena utsläppen ingår.Den officiella redovisningen av LULUCF-sektorn är en nettoberäkning av kolförrådsförändringar inom Sverige som inkluderar (men inte särredovisar) upptag och avgång av koldioxid. Därför har en kartläggning gjorts av biomassaflöden i Sverige, inklusive export och import, för att möjliggöra en skattning av utsläppen av biogen koldioxid i LULUCF-sektorn och i vilken utsträckning dessa kan förknippas med utsläpp från energiproduktion från biogent bränsle i Sverige.Tillförseln av skogsråvaror från import och från inhemskt skogsbruk till industrin, inklusive rundved, avverkningsrester samt brännved och annat som används direkt av hushållen, motsvarade nästan 70 miljoner ton koldioxid varav ca 6 miljoner ton härrör från import. Ungefär hälften av rundvirket som tas ut från skogen blir pappersmassa och träprodukter. Resten (brännved, flis, spån, bark, svartlut) används främst till energiframställning och motsvarar ca 32 miljoner ton koldioxid. Utöver rundvirket tas avverkningsrester (grenar och toppar från skogsbruket) tillvara för energiproduktion motsvarande ca 3,5 miljoner ton koldioxid. Tillsammans med den avgång som sker från slutanvända trä- och pappersprodukter skattas den årliga avgången för år 2019 av koldioxid från svensk skogsråvara i LULUCF-sektorn till ca 39 miljoner ton.En genomgång och kvantifiering av flöden och ursprung (inhemsk produktion och import) av den biomassa som utgör biobränsle i Sverige och som ingår i emissionsberäkningarna för CO2 emissions from biomass i energisektorn visade att bränslet kan fördelas mellan 12 olika kategorier. Den största posten av biogena utsläpp med ursprung i svensk skog kommer från förbränning av svartlut och träbränslen. Tillsammans utgör svartlut och träbränslen 74 % av alla biogena utsläpp. Av de totala biogena utsläppen (53 miljoner ton koldioxid) har utsläpp från importerat biobränsle (framförallt FAME, avfall och svartlut) skattats till totalt 20 % för 2021. Det innebär att ca 80 % (41 miljoner ton koldioxid) av utsläppen som redovisas under CO2 emissions from biomass har sitt ursprung i inhemsk produktion av skogsråvara och därmed borde motsvara en betydande del av avgången av koldioxid i nettoberäkningen av kolförrådsförändringarna i levande och död biomassa som beräknas inom LULUCF-sektorn och som kan förknippas med de biogena utsläppen.Den övergripande kartläggningen av flöden av inhemskt biogent producerad råvara och produkter från denna råvara i jämförelse med biobränsleanvändning i Sverige visar att skattningarna av utsläpp är storleksmässig jämförbara (39 respektive 41 miljoner ton koldioxid). Detta trots att det finns kända skillnader i de statistiska underlagen och den tidsmässiga representativiteten.Resultaten visar också hur stor del av en avverkning som blir till långlivade träprodukter och hur mycket som relativt snabbt avgår till atmosfären genom förbränning där energi tas till vara.Slutligen ges i denna rapport en översiktlig schematisk beskrivning av antropogena årliga strömmar, förbränning samt övrig nedbrytning av biogent producerad råvara, samt dess produkter inom Sveriges gränser, inklusive import och export.
|
|
| 4. |
- Killander, Fredrika, et al.
(författare)
-
No Increased Cardiac Mortality or Morbidity of Radiation Therapy in Breast Cancer Patients After Breast-Conserving Surgery : 20-Year Follow-up of the Randomized SweBCGRT Trial
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Radiation Oncology, Biology, Physics. - : Elsevier BV. - 0360-3016 .- 1879-355X. ; 107:4, s. 701-709
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PurposeRadiation therapy (RT) after breast-conserving surgery reduces locoregional recurrences and improves survival but may cause late side effects. The main purpose of this paper was to investigate long-term side effects after whole breast RT in a randomized clinical trial initiated in 1991 and to report dose-volume data based on individual 3-dimensional treatment plans for organs at risk.Methods and MaterialsThe trial included 1187 patients with T1-2 N0 breast cancer randomized to postoperative tangential whole breast RT or no further treatment. The prescription dose to the clinical target volume was 48 to 54 Gy. We present 20-year follow-up on survival, cause of death, morbidity, and later malignancies. For a cohort of patients (n = 157) with accessible computed tomography–based 3-dimensional treatment plans in Dicom-RT format, dose-volume descriptors for organs at risk were derived. In addition, these were compared with dose-volume data for a cohort of patients treated with contemporary RT techniques.ResultsThe cumulative incidence of cardiac mortality was 12.4% in the control group and 13.0% in the RT group (P = .8). There was an increase in stroke mortality: 3.4% in the control group versus 6.7% in the RT group (P = .018). Incidences of contralateral breast cancer and lung cancer were similar between groups. The median Dmean (range) heart dose for left-sided treatments was 3.0 Gy (1.1-8.1), and the corresponding value for patients treated in 2017 was 1.5 Gy (0.4-6.0).ConclusionsIn this trial, serious late side effects of whole breast RT were limited and less than previously reported in large meta-analyses. We observed no increase in cardiac mortality in irradiated patients. Doses to the heart were a median Dmean of 3.0 Gy for left-sided RT. The observed increase in stroke mortality may partly be secondary to cardiac side effects, complications to anticoagulant treatment, or to chance, rather than a direct side effect of tangential whole breast irradiation.
|
|
| 5. |
- Leidermark, Erik, 1981, et al.
(författare)
-
Estimating the risk for secondary cancer following targeted alpha therapy with astatine-211 intraperitoneal radioimmunotherapy.
- 2022
-
Ingår i: Journal of nuclear medicine : official publication, Society of Nuclear Medicine. - : Society of Nuclear Medicine. - 1535-5667. ; 64:1, s. 165-172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Intraperitoneal 211At-based targeted alpha therapy (TAT) may hold most promise as an adjuvant therapy following surgery and chemotherapy in epithelial ovarian cancer to eradicate any remaining undetectable disease. This implies it will also be delivered to patients possibly already cured by the primary treatment. An estimate of long-term risks is therefore sought whether to justify the treatment. Methods: Baseline data for risk estimates of alpha-particle irradiation were collected from published studies on excess cancer induction and mortality for subjects exposed to either 224Ra treatments or Thorotrast contrast agent (25% ThO2 colloid, containing 232Th). Organ dosimetry for 224Ra and Thorotrast irradiation were taken from the literature. These organ-specific risks were then applied for our previously reported dosimetry for intraperitoneal (i.p.) 211At-TAT patients. Results: Risk could be estimated for 10 different organ or organ groups. The calculated excess relative risk per Gray (ERR/Gy) could be sorted into two groups. In the lower ERR/Gy group, up to approx. 5, were: Trachea, bronchus and lung 0.52 (CI 95% 0.21-0.82), Stomach 1.4 (CI 95% -5.0-7.9), Lymphoid and hematopoietic system 2.17 (CI 95% 1.7-2.7), Bone and articular cartilage 2.6 (CI 95% 2.0-3.3), Breast 3.45 (CI 95% -10-17) and Colon 4.5 (CI 95% -3.5-13). In the higher ERR/Gy group, ranging from approx. 10 to 15 were: Urinary bladder 10.1 (CI 95% 1.4-23), Liver 14.2 (CI 95% 13-16), Kidney 14.9 (CI 95% 3.9-26) and Lip, oral cavity and pharynx 15.20 (CI 95% 2.73-27.63). Applying a typical candidate patient (female, age 65 years) and correcting for reference population mortality rate, a total estimated excess mortality of an i.p. 211At-mAb treatment amounted to 1.13 per 100 treated. More than half of this excess originated from urinary bladder and kidney, 0.29 and 0.34 respectively. Depending on various adjustments in calculation and assumptions on competing risks excess mortality could range from 0.11 - 1.84 per 100 treated. Conclusion: Published epidemiological data on life-long detriment following alpha-particle irradiation and its dosimetry allowed calculations to estimate the risk for secondary cancer following 211At-based i.p. TAT. Measures to reduce dose to the urinary organs may further decrease the estimated relative low risk for secondary cancer from 211At-mAb based i.p. TAT.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
A Combined Measurement and Modelling Approach to Assess the Sustainability of Whole-Tree Harvesting—A Swedish Case Study
- 2021
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 13:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The demand of renewable energy has increased the interest in whole-tree harvesting. The sustainability of whole-tree harvesting after clear-cutting, from an acidification point of view, depends on two factors: the present acidification status and the further loss of buffering capacity at harvesting. The aims of this study were to investigate the relationship between these two factors at 26 sites along an acidification gradient in Sweden, to divide the sites into risk classes, and to examine the geographical distribution of them in order to provide policy-relevant insights. The present status was represented by the acid neutralizing capacity (ANC) in soil solution, and the loss of buffering capacity was represented by the estimated exceedance of critical biomass harvesting (CBH). The sites were divided into three risk classes combining ANC and exceedance of CBH. ANC and exceedance of CBH were negatively correlated, and most sites had either ANC < 0 and exceedance (high risk) or ANC > 0 and no exceedance (low risk). There was a geographical pattern, with the high risk class concentrated to southern Sweden, which was mainly explained by higher historical sulfur deposition and site productivity in the south. The risk classes can be used in the formulation of policies on whole-tree harvesting and wood ash recycling.
|
|
| 8. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Acidification trends in south Swedish forest soils 1986-2008 : Slow recovery and high sensitivity to sea-salt episodes.
- 2013
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 1879-1026 .- 0048-9697. ; 444, s. 271-287
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Soil water chemistry in forest soils over 20years was studied at nine sites in southern Sweden. The aim was to investigate the recovery from acidification and the influence of strong sea salt episodes that occur in the region. All sites but one showed signs of recovery from acidification along with the reduced sulphur deposition, but the recovery progress was slow and the soil water was in most cases still highly acidic at the end of the period. In several cases the recovery was delayed by episodes of sea salt deposition, leading to transient acidification. The less marked decrease of sulphur concentrations in soil water than of sulphur deposition, highlighted the importance of sulphur adsorption/desorption in the acidification and recovery process. Nitrogen retention capacity was exceeded on one site, leading to nitrate leaching and extremely low pH. Storm fellings on two sites in the end of the period led to effects similar to those of regeneration fellings. It was concluded that the soils in the region are in an early stage of recovery. The future progress of recovery strongly depends on future nitrogen retention of forest soils and the frequency of sea salt episodes.
|
|
| 9. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Assessing the risk of N leaching from forest soils across a steep N deposition gradient in Sweden.
- 2010
-
Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier BV. - 0269-7491 .- 1873-6424. ; 158:12, s. 3588-3595
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nitrogen leaching from boreal and temporal forests, where normally most of the nitrogen is retained, has the potential to increase acidification of soil and water and eutrophication of the Baltic Sea. In parts of Sweden, where the nitrogen deposition has been intermediate to high during recent decades, there are indications that the soils are close to nitrogen saturation. In this study, four different approaches were used to assess the risk of nitrogen leaching from forest soils in different parts of Sweden. Nitrate concentrations in soil water and C:N ratios in the humus layer where interpreted, together with model results from mass balance calculations and detailed dynamic modelling. All four approaches pointed at a risk of nitrogen leaching from forest soils in southern Sweden. However, there was a substantial variation on a local scale. Basing the assessment on four different approaches makes the assessment robust.
|
|
| 10. |
|
|
