| 1. |
- Karlsson, Jenny, 1969-, et al.
(författare)
-
Energioptimala godstransporter ur ett nationellt systemperspektiv : en metod för utvärdering av potential för minskad energianvändning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med rapporten är att bidra till ett energieffektivt transportsystem genom att presentera en ny approach för analys av energianvändning i godstransportsystemet som kan komplettera konventionella metoder och bidra till bättre beslutsunderlag. Energianvändningen i transportsektorn är central för Sveriges möjligheter att nå uppsatta mål om minskad klimatpåverkan. Här presenteras en metod för att skatta minimal energianvändning i ett godstransportsystem från ett nationellt systemperspektiv. Detta problem definieras här som Minimalenergiproblemet (MEP). Rapporten presenterar en metod för MEP och tillämpar metoden för en analys av det svenska godstransportsystemet. Analys av MEP möjliggör skattning av en teoretisk potential för minskad energianvändning i godstransportsystemet och ger en referens för att kvantitativt utvärdera olika typer av åtgärder.Grundidén är att använda en befintlig nationell godstransportmodell som bygger på kostnads[1]minimerande principer som ett optimeringsverktyg och ersätta kostnadsparametrar med värden för energianvändning. Metoden tillämpas för analys av det svenska godstransportsystemet genom att använda Samgods. Samgods är Trafikverkets nationella godsmodell som används för analyser av godstransportsystemet och framtagning av beslutsunderlag för till exempel infrastrukturinvesteringar, policyåtgärder och prognoser.Det svenska godstransportsystemet studeras med avseende på minimal energianvändning med fokus på scenarier som beskriver dagens förutsättningar med befintlig infrastruktur, fordonsflotta, energibärare och transportefterfrågan, enligt Samgodsmodellen. Resultaten jämförs med scenarier för ett kostnadsminimalt system som kan antas simulera godstransportsystemet i praktiken. Rapporten illustrerar även möjliga tillämpningar genom scenarioanalyser där förändrade förutsättningar för vägtransporter simuleras samt fall för minimering med avseende på koldioxidutsläpp.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Jan-Eric, 1952-, et al.
(författare)
-
Tidtabelläggning : principer, tumregler och utfall
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport består av tre delar som ur olika perspektiv handlar om kapacitetstilldelning på järnväg. I rapportens första del beskrivs de principer och tumregler som används i avsaknad av det ideala instrumentet för att ta fram en tidtabell för varje nytt år. Ett centralt tillvägagångssätt för att hantera denna komplexa uppgift är att så långt som möjligt utgå från existerande tidtabell eftersom denna visat sig fungera i praktiken. Intervjuer pekar på att förhandskunskapen om denna prioriteringsordning kan påverka de ansökningar som lämnas, det vill säga att den eller de operatörer som från början vet att man kommer att ha lägre prioritet anpassar sina önskemål efter detta faktum.Rapportens andra del behandlar den del av prioriteringarna som avser balansgången mellan önskemål om att få bedriva trafik i förhållande till behovet av att få tillgång till banan för underhåll. En aspekt på denna del av problematiken är att Trafikverket tar på sig en central roll för att definiera behovet av tillgång till banan.Den tredje delen av rapporten använder data från tågplaneringsprocessen. Den centrala analysen syftar till att undersöka i vilken utsträckning olika operatörer och olika tågslag (person- eller godståg) beviljas de tåglägen som söks. Analysen indikerar att en stor del av de tåglägen som sökts i tågplanearbetet de senaste två åren också har beviljats.En avslutande diskussion pekar på att det kan finnas skäl att under vissa förutsättningar skapa utrymme för att också operatörer och entreprenörer kommunicerar direkt med varandra.
|
|
| 3. |
- Pyddoke, Roger, 1956-, et al.
(författare)
-
Trängsel och knapphet på väg, järnväg och i kollektivtrafik : delstudie inom SAMKOST
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att göra en inventering av data och genomförda studier som skulle kunna ligga till grund för marginalkostnadsberäkningar av trängsel på väg och knapphet på järnvägskapacitet. Vidare kommenteras metodutveckling för att uppskatta och värdera trängsel i kollektivtrafik. Trafikverkets utredning från 2013 indikerar att det finns kvarstående trängselproblem i Stockholm som skulle påverkas med justeringar av tullsnitt, nivåer och en differentiering av trängselsskattesatser med avseende på tid och plats. I studien kvantifierades trängsel i vägnätet utanför tätorter genom att använda omfattande flödes- och hastighetsmätningar från E4 söder om Stockholm som exempel. Detta val av vägsträcka motiveras av att det är en högt trafikerad sträcka där hastighetsminskningar uppstår regelbundet. Resultaten innebär att flödena under maj till december 2013 regelbundet underskred 60 kilometer i timmen långa perioder. Marginalkostnaden av trängsel kan utryckas som förändringen i kostnad vid förändring i densitet och är som högst vid densiteter nära vägens kapacitet. När densiteten är som störst är marginalkostnaden för ytterligare en bil cirka 10 kronor per kilometer. Jämfört med skatterna på bensin, vilka uppgår till cirka 34 öre per kilometer och som anses täcka marginalkostnaderna för alla andra externaliteter inklusive koldioxidutsläppen, kan därmed trängselkostnaderna sägas vara betydande. För tåglägen har denna studie använt Trafikverkets elektroniska dokumentation av operatörers ansökningar om tåglägen för det nationella tågplanearbetet för 2013 och motsvarande dokumentation av beslutade tåglägen. Vi finner att totalt tilldelade tåglägen för SJ utgör 99 procent av sökta och för Green Cargo 97 procent. Detta utgör inte en stark indikation på knapphet. För trängsel i kollektivtrafik finns ett antal brittiska studier av värderingen av trängsel vid tågresor. Dessa värderingar har mestadels beräknats som en multiplikativ faktor för tidsvärden när resenärerna reser utan trängsel. I rapporten redovisas studier som visar att betalningsviljan kan vara betydligt högre för en kortare restid om resan sker i trängsel.
|
|
| 4. |
- Pyddoke, Roger, 1956-, et al.
(författare)
-
Trängsel på spåren? : fördelning av tåglägen i tågplanerna 2014–2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien i detta notat undersöker tilldelningen i Trafikverkets tågplaner för 2014–2016. Forskarna har jämfört järnvägsföretagens inlämnade ansökningar om tåglägen, med beviljade tåglägen i tågplanen. Huvudresultatet är att både gods- och persontågsföretag i antal får ungefär så många tåglägen de ansökt om. Forskarna har också undersökt det som kallas ruckningstider, det vill säga hur stora tidsförskjutningarna blir mellan de sökta tåglägen som också beviljats. Ruckningstid beräknas för avgångstid, körtid samt ankomsttid. Ruckningstider kan således endast beräknas för tåglägen som både sökts och beviljats. Analysen visar att ungefär 97 procent av persontågen avgår enligt ursprunglig tågplan dessa år. För godstrafik saknas tyvärr motsvarande dataunderlag varför en motsvarande analys inte varit möjlig.
|
|
| 5. |
- Vierth, Inge, et al.
(författare)
-
Kartläggning av godstransporterna i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten sammanfattar sex delprojekt som ingår som underlag till Trafikanalys uppdrag från regeringen att redovisa ett kunskapsunderlag och nulägesanalys av gods-transporter i Sverige. Regeringsuppdraget innefattar också hur statistiken och kunskapsuppbyggnaden på området kan utvecklas.
|
|
| 6. |
- Abate, Megersa, 1980-, et al.
(författare)
-
A disaggregate stochastic freight transport model for Sweden
- 2019
-
Ingår i: Transportation. - : Springer. - 0049-4488 .- 1572-9435. ; 46:3, s. 671-696
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents estimation results for models of transport chain and shipment size choice, as well as an implementation of the estimated disaggregate models (for two commodity groups), in the context of the national freight transport model for Sweden. The new model is a disaggregate and stochastic (logit) model, whereas the existing Swedish national model is deterministic. One advantage of the new approach is that it bases the underlying behavior of shippers on a stronger empirical foundation (that is micro-data from the Swedish Commodity Flow Survey, CFS). Another advantage is that it overcomes a well-known disadvantage of deterministic models that lead to implausibly large responses to changes in scenario or policy variables. Although estimation and implementation of aggregate stochastic models were done before, in the context of a national freight transport forecasting model, we think this is the first implementation of disaggregate freight transport chain and shipment size models estimated on choice data for individual shipments, certainly in Europe. We carried out a number of model runs with both versions of the implemented model to compare elasticities and found that transport cost and time elasticities for tonne-km are smaller (in absolute values) in the disaggregate stochastic model than in their deterministic counterparts.
|
|
| 7. |
- Fukushima, Nanna, 1978-, et al.
(författare)
-
Fossilt till bio : Klimatpåverkan av drivmedelsdistribution
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att ökad användning av biodrivmedel anses vara viktig för att uppnå klimatmålen i Sverige och EU, råder det idag brist på kunskap om hur produktionen och distributionen av biodrivmedel påverkar de svenska växthusgasutsläppen. Samtidigt har beroendet av importerat bränsle för drivmedelsförsörjningen i Sverige blivit en nationell säkerhetsfråga, vilket kräver ökad kunskap om utvecklingen av framtidens fossilfria transportsystem. Målet med denna förstudie är att utforska och kartlägga produktionen, distributionen och efterfrågan av drivmedel i Sverige idag. Inom ramen för en huvudstudie planerar vi sedan att analysera och studera hur en förändrad drivmedelslogistik, kopplad till användningen och produktionen av biodrivmedel, kan komma att se ut och vilka konsekvenser det får för landets växthusgasutsläpp. En särskild fokus kommer att läggas på att undersöka hur nettoutsläppen påverkas av en ökad självförsörjning av biodrivmedel i Sverige. Ett ytterligare delmål med förstudien har varit att etablera ett starkt konsortium för att erhålla en korrekt nulägesbild och för att fylla eventuella kunskapsluckor. Inför rapporteringen av denna förstudie har vi samarbetat med Energimyndigheten och Drivkraft Sverige, en branschorganisation för drivmedel. Dessutom har vi inlett ett samarbete med Skogforsk, ett skogsforskningsinstitut med gedigen kunskap om användningen av skogliga resurser som råmaterial för biodrivmedelsframställning, vilket är den potentiellt mest betydelsefulla råvaran för storskalig biodrivmedelsproduktion i Sverige. Genom denna förstudie har vi lagt en solid grund för fortsatta analyser där resultaten kommer att bidra till att möjliggöra effektivisering av biodrivmedelsdistributionen och ge rekommendationer för politiska åtgärder som minskar växthusgasutsläppen. Förstudien har genomförts av VTI och partners med finansiering från Triple F.
|
|
| 8. |
- Hammarström, Ulf, et al.
(författare)
-
A method for estimation of average engine fuel maps : power measurements at drive wheels
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There is a need for engine maps in order to simulate fuel consumption for road vehicles after mechanistic principles. In an engine map, fuel consumption (g/kWh or g/s) is expressed as a function of engine speed and engine torque. In general, there is a considerable lack in engine map data. The main purpose of this study is to develop a tool for assigning any segment of the car fleet a representative engine map. Two methods have been developed: a "matrix" method based on interpolation of measured values to a uniform grid of values and a "function" method based on regressions. The function alternative is in focus in this documentation. The estimated functions have a high degree of explanation (>0,97). On commission of the Swedish Road Administration, Rototest AB has measured stationary fuel consumption and exhaust emissions for more than 400 cars of different year models. If this data set could be used in mechanistic simulation models one could expect increased representativity in different applications. Advantages with the Rototest method, where the engine at measurements is mounted in the vehicle, could be increased representativity and lower costs compared to motor test bench, which is the traditional method for engine map measurements. One problem with the Rototest data set is that engine torque or power, which is needed in an engine map, is not available, only the output power from the final gear box. In order to estimate crankshaft torque, transmission losses need to be estimated.
|
|
| 9. |
- Hammarström, Ulf, et al.
(författare)
-
Coastdown measurement with 60-tonne truck and trailer : estimation of transmission, rolling and air resistance
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baserat på så kallad coastdown-mätning har parametrar för färdmotstånd uppskattats för en tung lastbil med släp (60 ton) och med skåp som påbyggnad. Färdmotståndet vid en hastighet av 20 m/s, genomsnittliga vindförhållanden och 50 % lastfaktor fördelas med 5 % på transmissionsmotstånd, 41 % på rullmotstånd och 54 % på luftmotstånd. Mätningar har också utförts med lastbil utan släp. Rullmotstånd beror av vägytans ojämnhet (iri) och makrotextur (mpd). Det totala rullmotståndet kan indelas i: basmotstånd (plan yta), motstånd av iri och motstånd av mpd. På mätsträckan utgör vägyteeffekten cirka 40 % av det totala rullmotståndet. Ojämnhetseffekten bedöms utgöra den dominerande delen av vägyteeffekten till skillnad från lätta fordon.Parametrar ingående i funktioner för färdmotstånd har uppskattats med statistisk analys. Ett problem i detta sammanhang är hur större korrelationer mellan de ingående förklaringsvariablerna skall kunna undvikas. En målsättning i försöksuppläggningen har varit att undvika sådana beroenden.Föreliggande studie bör kunna vara av metodintresse avseende följande punkter:mätsträckans lutning, bestäms med hög noggrannhet (avvägning), och övriga vägytedata ingår i analysenfordonsvikt, uppföljning från utrullning till utrullningutrustningen för registrering av utrullningsförloppen (Dopplerteknik)separering av olika delar av färdmotståndet
|
|
| 10. |
- Hammarström, Ulf, et al.
(författare)
-
Rolling resistance model, fuel consumption model and the traffic energy saving potential from changed road surface conditions
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att uppskatta hur trafikenergin påverkas av förbättrad vägytestandard behövs följande:• rullmotstånd som funktion av vägytans tillstånd• alla övriga färdmotstånd• bränsleförbrukning (Fc) som function av färdmotstånd.Huvudsakligen baserat på data från svenska coastdown-mätningar har en generell rullmotståndsmodell utvecklats. Denna modell använder följande förklaringsvariabler: vägojämnheter (iri), makrotextur (mpd), temperatur och hastighet. Modellen har kalibrerats för personbil, tung lastbil och för tung lastbil med släp. Rullmotståndsmodellen har integrerats i en bränslemodell med färdmotstånd som bas. Modellen har en hög förklaringsgrad. Färdmotståndsuttrycket i Fc-funktionen innehåller utöver vägytevariabler sådana för horisontell kurvatur (ADC) och lutning (RF).Om mpd per väglänk reduceras med upp till 0,5 mm, kommer den totala bränsleförbrukningen i vägnätet att reduceras med 1,1 %. Genom att reducera iri per länk med 0,5 m/km kommer hastigheten att öka parallellt med att rullmotståndet minskar, vilket har uppskattats resultera i att den totala bränsleförbrukningen i vägnätet approximativt blir oförändrad. Om spårdjup skulle reduceras parallellt med iri kan hastigheten förväntas öka ytterligare. Därmed skulle den resulterande bränsleeffekten bli en ökning. För enskilda väglänkar kan bränsleförbrukningen minska om andelen tung trafik är tillräckligt stor.
|
|
